Partipolitiseringen av samhället Det svenska samhället håller alltmer på att omfattas av ett slags total - för att inte säga totalitär - partipolitisering. Vatje samhällsfråga blir en partipolitisk fråga. Endast det mest privata - om ens det - hålls utanför den partipolitiska sfären. Denna totala partipolitisering kan naturligtvis ses som det demokratiska samhällets högsta utvecklingsfas. Allt är underordnat det politiska beslutssystemet och därmed partipolitiken. I en mening har samhället därmed nått ett slags slutlig demokratisering. Samtidigt har vi därmed dock fjärmat oss långt från den västerländska samhällsform som vi normalt associerar till när vi tänker på ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska samhället i traditionell västerländsk mening är ett samhälle med begränsad offentlig maktutövning där den offentliga makten fungerar under effektiv demokratisk kontroll. Detta är något i grunden annat än det totalt partipolitiserade samhälle som vi kommit så nära i vårt land. Den begränsade offentliga maktutövningen innebär att det finns andra maktcentra i samhället än de offentliga organen. Det finns sfärer inom ekonomi, press, vetenskap och kultur som helt eller delvis existerar oberoende av och utan relation till den partipolitiserade offentliga maktutövningen. I ett samhälle byggt på sådan grund bryts verkligheten i ett antal olika prismor och verklighetsbilden blir därmed alltid mångfacetterad. De olika bilderna kan vara åtskilda men behöver i och för sig inte vara motsatta. De är ofta inte ens relaterade till varandra. Det finns därmed annat än partipolitik och partipolitiskt kategoriserbara bilder av '""'"u'"'.._ Det finns sfärer mot vilka bilder som överhuvudtaget inte har med politiken att göra. Eller riktigare tryckt. Med vilka partipolitiken inte att göra. Det är av fundamental betydelse inse denna skillnad i sig mellan vår av total partipolitisering och den nella västerländska samhällsformen. vårt samhälle med dess totala sering innebär pluralism att det är partier som deltar i den politiska det traditionella västerländska finns det inte bara mångfald i den politiska sfären. Det finns många och flera av dessa sfärer är inte av eller relaterade till det ,....,•..,,.,,"'"" spelet om och inom den offentliga utövningen. Men skillnaderna mellan sam merna är inte bara abstrakta. I det hälle vars inre liv till stor del ligger sidan av partipolitiken blir skeendet rig blott en funktion av den n<>r•tirt.,htio debatten utan påverkas också och av utveckling och dialog i forskning, ringsliv och kulturliv. Detta kommer med mycket stor uppvisa en helt annan utvv-.,ruu•~;>llll och förmåga till förnyelse än det partipolitiserade samhället. härtill är tämligen lätt att se. De partierna söker av självklara skäl hos befintliga opinioner. Dessa liga opinioner kan bara omfatta kända och v"'"'""""'"" synpunkter och handlingsalternativ. det då så, att hela samhället det partipolitiska livet, och detta i saknar förmåga till förnyelse, också samhället i sin helhet att o n h håga till förnyelse. rnyelsen och utvecklingen av samt bygger på att impulser som inte av denna partipolitikens inneboenonservatism påverkar åsiktsbildning förhållningssätt hos människorna. i sin tur bygger på att vi vidmaktr det traditionella västerländska 159 samhällsidealet med mångfald, maktspridning och skilda sfärer i samhället. Annars hamnar vi i den förstelning och förstening som kännetecknar totalitära samhällen. Sverige kommer då att bli den första öststaten med bibehållet flerpartisystem. Men likväl en öststat. Nu kornmer resultatet av Svensk Tidskrifts citatinsamling •• LONTAGARFONDER. Motiv och konsekvenser En argument- och citatsamling Skriften utkommer under maj månad och kan beställas från Svensk Tidskrift, Linnegatan 28-30, IV, 11447 Stockholm Telefon: 08/67 59 55 Postgironummer: 7 27 44-6 Pris: kr 17 inkl moms