Debatt HANS SVEDBERG: I brännpunkten En av de mest brännande frågorna för vår ekonomiska utveckling gäller onekligen hur vi skall kunna höja produktiviteten inom samhället, både intellektuellt och materiellt. Det kan då vara skäl att erinra om Adam Smith's tidvis väl erkända men tidvis också ofta undanträngda sanning att folkens välstånd ytterst beror på den enskilde individens duglighet. Ingenstans blir man så effektivt erinrad om hur riktig denna anning är som när man besöker Japan. Svaret på denjapanska "gåtan" ligger till stor del i de enskilda människornas flit, hur då denna motiveras. Åtskilliga tolkningsförsök härvidlag har gjorts på sistone allteftersom de japanska varorna blir allt mer begärligajorden över och dejapanska exportöverskotten vis å vis Förenta Staterna och Västeuropa stiger. Frågar man japaner till råds om vad som driver dem att arbeta så hårt - tämligen färsk statistik visar att arbetstiden stigit inom medelstora och mindre företag på senare år - får man till svars att fliten grundar sig på en hel bukett av orsaker. Många av dessa är däljämte av etisk karaktär snarare än av ekonomisk. Den religiösa-moraliska drivkraften bakom den höga japanska arbetsinsatsen går tillbaka på 500- och 400-talen fK, och Confucius' levnadsregler om vördnad för de äldre liksom överhuvud nyconfucianismens inriktning på andra värden än de materiella - arbetet i sig utgör en reningsprocess - hjälper till att hålla den enskilda levnads- och arbetsmoralen på ett högt plan. Panteismen är i Japan påtalig. Där finns vid sidan av de tre stora, shintoismen, buddismen och kristendomen, drygt 120 aktiva religionssamfund ur vilka individerna hämtar andlig kraft. På det ekonomiska fältet gäller att terna därifrån förmodligen är de De flesta utvecklingslinjerna i det samhället skall tjäna ett affärssyfte, nen i gemen försöker allt efter förmåga ta sig på att göra ett gott arbete producera goda varor och tjänster. heder som följer från omgivningens - någon grupps sida då ju japanerna arbetar i team där vi i västerlandet den enskilda insatsen - är också drivkraft för arbetsamhet och Eliten i det japanska samhället - där kvar elitsamhället - riktar nu in genom en intensifierad TV-apparater och andra mot individen både i hemmet och platsen höja den enskildes intell och överhuvud hans kvalitet so rande samhällsmedlem. Den lade datoriseringen av det japanska let, beskriven med det otympliga formatisationsprocess' ', sätter den enskilda kvaliteten i centrum ket från en arbetsinsats, som blir allt mer sofistikerade produkter cesser. I Västeuropa och Förenta Staterna tappat åtskilligt av de andliga fortfarande är fast inbyggda i den samhällsstrukturen. Trots vår från antiken hämtade indi människouppfattning sätter vi nu den enskilda utbildningen i centrum panerna nu lärt sig att göra för de årtiondena. Varför? s A