Avslöja fonderna Också folkpartiet väljer att göra löntagarfonderna till sin stora valfråga. Det är bra att så sker, då möjlighet därmed föreligger för ett enat borgerligt uppträdande åtminstone på detta viktiga område i valrörelsen. I själva verket är det djupt beklämmande och oroande att löntagarfondsfrå- gan inte för länge sedan avförts från den svenska samhällsdebatten. I ett läge när desillusionerna med den socialistiska utvecklingsmodellen sprider sig över världen, när det socialistiska systemet inte bara avslöjar sitt inneboende förtryck utan också sin oförmåga att producera bröd och välfärd, i den situationen diskuteras i det fria, välmående Sverige på fullt allvar införandet av ett fondsystem som snabbt skulle föra oss in i en socialistisk planhushållning. Det finns anledning att fråga hur det kommer sig att den politiska debatten i Sverige kan så avvika från debatten och stämningsläget i den fria världen i övrigt. Inte i något annat icke-kommunistiskt land övervägs införandet av löntagarfonder ala Sverige. Diskussioner om liknande system har förts från fackligt och socialistiskt håll i olika västeuropeiska länder, men har snabbt nog befunnits orealistiska. I Frankrike genomförs de förstatliganden som utgjorde en del av socialisternas valprogram, men sedan skall det enligt Mitterrand vara slut, och samarbete med det enskilda näringslivet skall sökas. En förklaring till den annorlunda debatten i Sverige kan vara själva framgången i den svenska modellen. Folk har under lång tid varit vana vid att Sverige har både ett utomordentligt starkt nä- ringsliv som ger rik avkastning och en styrande socialdemokrati som talar socialism men inte genomför den. långa tradition av stegvisa reformer alltför mycket socialism som soci makraterna etablerat, har skapat ett troendekapital hos många i gru icke-socialistiska svenskar som ko väl till pass i löntagarfondsfrågan. kan använda sig av dubbel markna ring. Gentemot den medvetna yngre nerationen med rötter i det röda 60- heter det, att nu tas det tredje avgö steget mot socialismen. I förhållande den breda allmänheten är löntag derna en fråga om kapitalbildning, selsättning och framåtskridande. De gå väl att förena med marknadsek min. Det är en huvuduppgift för alla krafter i Sverige att inför valet 1982 kämpa löntagarfonderna. Systemets ta ansikte måste avslöjas. Det komma att stå klart för vaije sven införande av löntagarfonder inne · övergång till en ekonomi av öststa dell. Det måste vara uppenbart för löntagare att i stället för den mar ekonomi, som åstadkommit den hi varande välfärden, får vi en av po · och fack styrd företagsamhet, länsfondschefer blir de nya pamp Socialdemokraterna måste ställ för sina egna misslyckanden på d ringspolitiska området. Vad har d vit av den stolta socialdemokratis ringspolitik som lanserades i mitt 60-talet? Hur har det gått för In ringsbanken, Utvecklingsbolaget statsföretag? Och vad har den tande näringspolitiska byråkrati byggts upp - industrideparteme dustriverk, branschutredningar - ko at· ) ffi In· Id· annat än att förmedla subventill näringslivet? statsföretags utveckling är en god illustration i ett politikerstyrt nä- BPA är.ett exempel på facklig Sveriges ekonomi återfå sin utmåste löntagarfonderna Il l bestämt och slutgiltigt avvisas i 1982 års val. De har länge nog utgjort ett hot mot det fria företagandet samt dragit ner investeringsvilja och initiativkraft. Det är sorgligt att svensk arbetarrörelse satt sig fast i den återvändsgränd som Meidner- .fonderna innebär.