Debatt LARS LUTTROPP: Secure - Future Rådgivande folkomröstningar är ett bra komplement till de allmänna valen. Vissa frågor skär genom alla partier. Andra är av stor principiell betydelse. En folkomröstning kan i dessa fall ge väljarna en chans att säga sin mening utan någon partipolitisk låsning. Lokala folkomröstningar i en enskild kommun är numera också möjliga enligt den nya kommunallagen från 1977. Tyvärr måste jag samtidigt konstatera att erfarenheterna från de rikstäckande folkomröstningarna hitintills inte är speciellt goda. I folkomröstningen om högertrafiken sa en klar majoritet av de röstande nej. Några år senare beslöt riksdagen att gå över till högertrafik, tvärt emot folkviljan. Inte ökar ett sådant agerande respekten for riksdagspolitikerna. När det gällde ATP-omröstningen blev det tre alternativ, en styggelse i en folkomröstning. Enligt min mening skall det bara ges två alternativ. Medborgarna skall ha att säga ja eller nej till ett fårs!ag. Vid fler än två alternativ blir folkomröstningsresultatet foremål for tolkning av riksdagsledamöterna och det hela blir ett partitaktiskt spel som bara ökar politikerforaktet. Folkomröstningen om kärnkraftsaggregaten slår alla rekord av partitaktik och manipulerande av folkviljan. Alla fel gjordes for att misskreditera folkomröstningen. Det blev tre alternativ. Alternativen var oklara. Man kan likaväl påstå att alla tre alternativen innebär ett ja till kärnkraft, som att de betyder ett nej till kärnkraft. Två av alternativen var orena och upptog andra krav än huvudfrågan. Frågan om kärnvärmeverk typ SECURE (Safe and Environmentally Clean Urban REactor) fanns inte med på någon av valsedlarna, så i den frågan vet vi inte vad folkviljan innebär. Trots detta har nä- ringsutskottet i riksdagen konstaterat att "resultatet av folkomröstningen innebär att byggande av SECURE inte skall komma i Sverige". En sådan tolkni felaktig och ohederlig gentemot välj Varfor gör inte näringsutskottet sa tolkning nar det gäller forsknings torer? Ingen lag forbjuder kärnvärme kommunerna har således full frihet att nera in kärnvärme i sin energifårsörj I själva verket har riksdagen sagt att munerna har ansvaret for sin egen en forsörjning. Och riksdagen har i lag • rikets kommunfullmäktigeforsamling senast den l juli 1982 antaga en pi att minska oljekonsumtionen. Riksd lagstiftar alltså om att kommunerna minska sin oljeforbrukning samtidigt man uttalar att kommunerna inte kan vända kärnvärme som är det i sä bästa alternativet till olja i landets~ fem största kommuner. Sveriges kommuner skall inte be lida for att riksdagen gjort en felaktig ning av folkomröstningen. Med den kommunala självbestäm derätt som vi har i Sverige anser ja de kommuner som vill ha kärnvärme fatta beslut om att satsa på kärnvSådana beslut måste komma re snabbt eftersom myndigheternas prö av ett kärnvärmeverk kan tänkas ta tid. Och vi kan inte behålla en s kompetens att bygga kärnvärmeverk der så många år till. Rikspolitikerna har således trassl det for sig när det gäller möjlighete satsa på kärnvärme. För att rädda an på dem, for att göra det som de anser "politiskt omöjligt" kan en utväg va anordna lokala kommunala folka ningar om kärnvärme. Säger komm vånarna ja, får rikspolitikerna en ning att göra det "politiskt omöjliga" ligt igen. Den moderata fullmäktigegrup Visterås har i en motion från i mars 1981 ävtatt västeråsarna i en kommunal folk- .nistning får en chans att säga ja eller till en satsning på kärnvärme. Den lllununala folkomröstningen bör lämplihållas vid samma tillfälle som de all- -.na valen i år. Jag är fullkomligt överom att en majoritet av västeråsarna att säga ja till en satsning på Vid fullmäktiges sammanträ- augusti 1981 inlämnades en lista med namn som kräver en satsning på ·•""••·mp i Västerås. Sedan i juni driver kampanjen SE- - FUTURE får kärnvärme. KamIISYinocucn, en blå-gul livboj, symbolidet är med det svenska fjärrvärSECURE och med svensk enersom vi i framtiden kan rädda oss vårt alltfår stora oljeberoende. Med till kärnvärme i en eller flera komfolkomröstningar blir det sedan att påstå att folket sagt nej till kärnskall vi då satsa på kärnvärme kunna ersätta olja och kol med uran kommunerna? fårdubblats den senaste två-årsperioden och vår kostade oss 1980 netto 28 milkronor. Bränslet är väsentligt billigare. Oljan idag cirka Il öre per KWh men kostar mindre än 2 öre per Om man bara ser till själva bränsså skulle t ex västeråsarna cirka 200 miljoner per år om man från olja till uran. Det är den största besparing man kan göra i finns gott om uranmalm i Sverige kan uranbränslet alltifrån urantill färdigt bränsle på sikt helt i vårt eget land. På så sätt lO l skapas också många nya arbetstillfållen här hemma och dessutom kan en ny exportmarknad öppnas. 4 Oljeimporten kan minskas. 40 procent av oljeimporten används i dag till uppvärmning. Med en realistisk utbyggnad av kärnvärme skulle vi så småningom kunna spara cirka fyra miljoner ton olja per år. Det motsvarar i dagens penningvärde drygt fyra miljarder kronor årligen. En summa som kommer väl till pass for att minska vår utlandsupplåning. 5 Uranbränslet ger en tryggare energiförsörjning än vad som är möjligt med oljan. I det kärnvärmeverk kan finnas bränsle som klarar 2-4 års drift. För ett oljevärmeverk i motsvarande storlek är det praktiskt-ekonomiskt omöjligt att klara mer än ett halvår. För ett värmeverk på 200 MW kostar ett års bränslereserv med uran cirka 6 miljoner kronor. Motsvarande kostnad for oljan är cirka 175 miljoner kronor. 6 Uranbränslet släpper inte ut några föroreningar i luften och det fasta radioaktiva avfallet på cirka en halv kubikmeter per år tas om hand på samma betryggande sätt som KBS-rapporterna anvisar fOr våra stora kärnkraftverk. Ett oljevärmeverk släpper däremot ut l 000-tals ton svavel och kväveoxider per år som i sin tur kraftigt bidrager till att fårsura och döda livet i allt fler av våra värdefulla sjöar. 7 Sist men inte minst så finns kärnvärmetekniken redan utvecklad i Sverige. ASEA-ATOM har konstruerat ett kärnvärmeverk som är konkurrenskraftigt ned till en storlek på cirka 150 MW. Eftersom företaget till hälften ägs av staten ter det sig naturligt att här göra en offensiv satsning i stället får att pumpa in pengar i olönsamma företag. Eller är det bara i en hårt planstyrd ekonomi som t ex Sovjet som detta är möjligt? I Sovjet byggs nämligen nu två stora kärnvärmeverk på var- 102 dera l 000 MW. En prototyp på 5 MW är också på gång. En satsning på SECURE bidrar till att lösa många av dagens energiproblem och ger dessutom flera nya jobb i Sverige och på sikt goda exportmöjligheter. Satsa på kärnvärme, det är en av många offensiva satsningar som behövs for att få fart på Sverige igen. Oron for kärnenergin tror jag klingar av allteftersom folk år efter år ser att våra stora kärnkraftaggregat fungerar på ett betryggande sätt. De producerar billig elenergi som vi så väl behöver for att hålla nere vårt höga kostnadsläge. I våras, under vårfloden, kostade nattelen bara 4,5 öre KWh, och därav var 4 öre energiskatt! Det svenska systemet for elproduktion Pizzans rätta sida Svar från forskare vid Växtbiologen i Uppsala till Anders Martinssons "Vår akademiska pizzeria". I en artikel i Svensk Tidskrift nr 8, 1981 har Anders Martinsson (AM) gått till hårt angrepp mot vad han betraktar som "internationalismens baksida vid universiteten". Vi önskar inte diskutera AMs allmänna slutsatser. Däremot reagerar vi som anställda och forskare vid Växtbiologiska institutionm i Uppsala kraftigt mot AMs äreröriga angrepp på den nye professorn vid vår institution, Eddy van der Maarel (vdM) från Holland. AM är uppenbarligen mycket okunnig om forhållandena på Växtbiologen. U nder det forsta året efter tillträdet arbetade vdM endast en mindre del av sin tid i Uppsala. De perioder han var här, ägnade han sig dock helt och fullt åt institutionen och dess intressen. Efter det forsmed kärnkraft for basproduktion och tenkraft for toppbelastningar fungerar märkt och bör behållas och utvecklas framtiden. Under folkomröstningsdebatten om gertrafiken piskades också oron bland upp på ett onyanserat sätt. Det var ingen hejd på alla olyckor som skulle d ba svenska folket om vi gick över till gertrafik. Men hur gick det? Utomor ligt bra! Domedagsprofeterna från folkomröstningen hör vi inte av längr kommer det också att bli med dome profeterna från kärnkraftomröstni Nu gäller det bara att rädda kärnvä forbi den krympande opinionen mot energin, innan det är for sent. ta året har han helt ägnat sina kraft Växtbiologen. Han har häpnadsväck snabbt satt sig in i svenska språket svensk forskningspolitik och univcrsi administration. Att det uppstår ett visst interregnu ett professorsskifte är mycket vanligt. borde inte vara svårt att forstå att d komplicerat att avveckla ett arbete av slag vdM hade i Holland. Flyttningen också forenad med andra praktiska blem, av AM kallade "fastighe blem". Det är riktigt att institutionss sen fick ta del av dessa problem. l verket var det just genom att vdM si pet redogjorde for och diskuterade sin ation, som vi snabbt blev övertygad att han verkligen önskade ta itu m nya arbete så fort som möjligt. lnfo har självfallet möjligheten for profe hustru att få ett arbete i Sverige di rats. Att professorn skulle ha krävt på institutionen for sin hustru är helt sa la SV dc a fUl "r professuren skulle besättas var de nniga oense. Valet stod främst meltvå personer, en holländare och en . Bägge var högt meriterade. Trots l\" AM beskrivna "akademiska f1athegentcmot utlänningar fcireslog tjänstagsnämnden faktiskt svensken. vdM professor efter att den utsedde svcna\"Sagt sig 0änsten. Negativa kamrer till utnämningen har varit praktaget obefintliga på Växtbiologen. har nog en nybliven professor blivit lydigt positivt välkomnad till sin intion som vdM. fessor vdM är som bekant en stor ritet inom den moderna vegetationsingen. Han fåreträder den central- .-peiska tradition inom denna veten- 103 skap, vilken i gångna tider låg i fejd med den s k Uppsala-skolan med centrum på Växtbiologen. Genom utnämningen av vdM till professor i ppsala har nu slutligen de två riktningarna i vegetationsforskningen mötts i Uppsala och fått ökad möjlighet att berika varandra. vdM har också ett stort intresse for dc nya riktningar inom denna vetenskap som utvecklats på senare år. Vi tror därfor att Växtbiologen med sin nye professor har möjlighet att stärka sin position som ett viktigt kraftcentrum for vegetationsforskning och annan växtekologisk forskning. Här på "Växtbio" har vi naturligtvis många problem av olika slag, men vår professor är inte ett av dem. Uppsala den 18januari 1982 Ingvar Backtus Calarina Johansson Sten Dahlskog Christina Skarpe Håkan Hyttebom Francesco Spada ERS MARTINSSON: Pizzan aldrig ifrågasatt rr har dc sex växtbiologerna i U ppsatotalt missuppfattat vad min kritik ig om, nämligen piz:.;::erian (det urarsystemet) och inte pi;::;::an (det enstaka let i systemet). Den senare kan vara så delikat och prisvärd, och det perliliangrepp som de sex nu vill konstruera &. hade inte någon aktualitet ens i skrivande stund i april 1981. Ingen normalsvensk får exempelvis någon stämpel på sig for att han "utnyttjar" en artificiell ekonomi eller en artificiell välfärd på den plats han har kommit att inta i ett halvartificiellt samhälle, och motsvarande gäller ifråga om den exempelmässiga underbyggnaden av min kritik. Däremot skall 104 varje detalj vara i grunden och nyansen rätt, och i det senare fallet finner jag endast kritik på en punkt, nämligen lokaliscringen av arbetsplatsen i tredje styckets sista mening. Med min korta replikfrist lämnar jag gärna den for problemställningen oväsentliga detaljen öppen. Om jag får ripostera med faktarättelscr, så anses det avgörande mötet mellan ''upp alaskolan" och den " kontinentala skolan" ha skett långt tidigare, nämligen 1935 genom det berömda " konkordatet i bussen" - vilken forresten råkade rulla fram just över nederländskt territorium. I åsiktsfrågan ligger dock min mening långt från dc sex ifråga om det segment som deras inlägg berör: Inom det system som jag metaforiskt kallat pizzeria hålls forskarhand ledning, institu tionsadm' tration och projektplanering i limbo u otillständigt långa perioder. Dessa u ibland fortsättning av ännu osäkrare i regna, framkallade genom att sv t med återbesättningsprövning plus tjä tillsättning i god tid under den nya la snabba procedur har mankerat. Hadr hållit fram skylten for pizzerian nu ija ri 1982, skulle jag göra det med nya uppdaterade och än mer drastiska e pcl, bland vilka mitt eget stackars u sitctsämne skulle ha seglat fram so stort flaggskepp med fåtalig och vill besättning. Svensk normalprofessor a ter inte pizzerians favörer, och sven utiandsprofessur får inte upprätta vidmakthålla något limbo. E ge lig Iig ba vid ter fåll de fah fur lät häl trr.