THOMAS WIIBURG: Ett produktivt skogsbruk Sverige ligger på andra plats i världen som exportör av massa och papper. Exporten av skogsprodukter svarar får drygt 20% av de totala intäkterna av varuexporten och skogsnäringen sysselsätter direkt eller indirekt 300 000 personer. Den skulle kunna expandera ännu mera om skogsbruket stimulerades till en intensiv och uthållig skogsproduktion, skriver Thomas Wiiburg, sekreterare i moderata samlingspartiets skogspolitiska arbetsgrupp. En genomgripande reform av marginalskatterna är nödvändig om avverkningen skall öka och skogsägarna måstefå möjligheter att tillämpa rationella skogsbruksmetoder och använda kemiska medel for att begränsa forbuskningen och skydda mot skadeinsekter. Sverige är ett skogsland. Skogen h oerhörd betydelse for oss inte bara ur nomisk synvinkel. Därfor måste de forvaltar skogen också ha kunskaper ansvar när det gäller att forena ekon ka, ekologiska och kulturella åtgärder. För vårt lands del, som har en lång dition på skogsskötselns område och har ett producerande och inte ett ex terande skogsbruk, är de biologiska sättningarna själva grunden for sko ket. Med detta som utgångspunkt kan så målsättningen for skogsnäringen fl leras, nämligen att bidra till att måle full sysselsättning, ekonomisk tillväx~ lans i utrikeshandeln, regional balans god natur- och miljövård uppfylls. Hur forhåller sig då verkligheten j till de ovan formulerade målen? Bilden är ingalunda entydig. Sko ket och skogsindustrin är oneklig mycket stor betydelse for vårt väls Nettovärdet av den svenska export skogsprodukter uppgår till ca 26 milj kronor, dvs drygt 20% av den totala exporten. Nettointäkten av skogsn· ens valutor är i särklass större än fo gon annan bransch. Som exportö massa och papper ligger vi på andra världen och när det gäller träva tredje plats. Direkt eller indirekt s sätts 300 000 personer. skogsbruket är också ofta en fåru ning att behålla jordbruk och en le landsbygd med tillgång till samh" service. Detta är en del av bilden. andra delen är tyvärr den att vi, trots forutsättningar, inte sköter skogen sätt att vi tillvaratar våra möjligherkcns ägare tillåts helt enkelt sköta skogen så att den växer så som möjligt. Kapitalet, många och träd, ökar inte så mycket som vara möjligt och därmed ökar inte räntan - de träd , eller skogskubikvill - som årligen mellan mål och medel till detta är många men kan tas så att det råder en betydanmellan mål och medel inom 'kcn. Målsättningarna som det i sig inte är något större fel på motav åtgärder vid politikens prake. Skogsmän, skogsägare, och några politiker har år ut och värdet av en god skogsskötsel får att såväl vidmakthålla som resurser. I stor utsträckning har detta får döva öron. framtida ställning som skogsindustår och faller med denna induatt upprätthålla internatio- . Branschen måste och fåre,tagen ha en sådan får virkesråvaran att givetvis gemensamt annan industriell verksamhet. kommer härutöver är den rent tillgången på råvara, vilket är det 93 speciella får skogsindustrin. Fortsatt konsumtionsökning och bestå- ende svårigheter att påtagligt fårbättra den egna skogsproduktionen kommer att leda till ytterligare underskott av träfiberprodukter på vår huvudmarknad, Västeuropa. Härtill kommer möjligheter får i fårsta hand svensk trävaruexport att finna avsättning på "nya" marknader, t ex oljeproducerande länder. På överskådlig tid torde därfår det faktiska utrymmet finnas får hela den exportvolym av skogsindustriprodukter som vår råvarubas medger. Avverkningen måste öka Nu rådande skogstillstånd medger en uthållig årlig bruttoavverkning på nivån 75 skogskubikmeter. Under kortare tidsperioder kan denna volym överskridas utan att de framtida avverkningsmöjligheterna äventyras. Tillgången på avverkningsmogen skog är betryggande även vid en ökad slutavverkningstakt. På kort sikt finns så- ledes råvara, om man bara får fram den. Tyvärr saknas incitamenten. I den eviga diskussionen om " morot eller piska" har just nu piskans fårspråkare ett visst övertag. Detta oroar skogsägarna och avverkningsbenägenheten sjunker infår perspektivet om en oviss framtid. Enkelt uttryckt kan man säga att de flesta kan avverka mer om det dels ger medel över till återbeskogning och dels finns regler som stimulerar till återbeskogning och ungskogsskötseL I dag finns en vacker målsättning men få möjligheter att fårverkliga denna. Detta är på sikt mycket 94 oroande. Svag lönsamhet i skogsbruket och minskade möjligheter till god skogsskötsel är ett hot mot skogsnäringens möjligheter att bidra till folkhushållet på det sätt som i dag sker. Än mindre finns några möjligheter att utveckla skogsnäringen ytterligare. Det centrala i hela utbudsproblematiken är skattesystemet. En genomgripande reform av marginalskatterna är nödvändig för att påtagligt påverka avverkningsbenä- genheten inom det privatägda skogsbruket. Intill dess att en sådan omläggning är genomförd måste särskilda, temporära regler införas. I annat fall finns uppenbar risk för att utbudet ytterligare försämras. En administrativt enkel metod är att från inkomst av skogsbruk medge extra avdrag av det slag som beslutats av vårriksdagen 1981. Effekterna ökar med väsentligt höjda procentsatser. Återställlönsamheten På lång sikt är det utan tvekan skogsägarnas framtidstro om möjligheter till god skogsskötsel och skogshushållning so helt avgörande. Denna framtidstro mycket på vilka åtgärder man är att vidtaga för att återställa lönsamh skogsbruket. Möjligheten att tilläm tionella skogsbruksmetoder är en av ra sättningarna för att återställa fra tron. Användningen av kemiska med det gäller att begränsa en ökande buskning av våra skogar eller som mot skadegörande insekter i syfte att god återväxt är metoder som måste teras. Det på sikt allvarligaste milj" - försurningen - måste bemästras. skogar måste röjas och dåliga sk stånd måste avvecklas och ersättas och bättre skog. Tyvärr kretsar debatten mer i d hur mycket skog eller, rättare sagt, a1 ning som vi kommer att tappa. M sen, skogsskötselns och skogshushå ens möjligheter att öka våra skogars duklionsförmåga och därmed avver arna ter sig alltmer teoretiska. Detta allvarlig utveckling för skogsnäring också för vårt land som är så beroe skogsnäringens resultat.