ANN-CATHRINE HAGLUND: Valfrihet för eleverna Riksdagsledamoten Ann-Cathrine Haglund - med många års erfarenhet som adjunkt i språk - redogörfår den individualiserade undervisning som bedrivs i USA inom den offentliga "statliga" skolan. De beslut som riksdagen tagit de senaste åren beträffande skolan och inte minst den nya läroplanen ger också möjligheter att öka valfriheten inom det svenska skolväsendet. I USA är det däremot föräldrarna som har möjlighet att välja vilken inriktning på undervisningen de vill ha får sina barn. Ett ökat foräldraengagemang är enforutsättningfor att vi skallfå en bättre skola och en tryggare uppväxtmiljö får barnen. Alla barn och ungdomar har rätt a utbildning efter sina anlag och intre Skolan har också bättre forutsättning ge goda kunskaper och fårdigheter om dervisningen tar hänsyn till varje egenart och tränar och undervisar m stora individuella hänsynstaganden möjligt. Valfriheten och flexibilitet skolan måste alltså vara stor. Om elev får välja så mycket som möjligt om undervisningen kan anpassas efter vcr, får han eller hon större möjlighet känna att undervisningen är menin och viktig. Föräldrarna har och måste ha huv svaret för sina barns fostran och u ning. Till föräldrarätten hör att kunn ja skola for sina barn. Till förätdra och föräldraansvaret hör att sam med skolan. Med de beslut som tagits under år i riksdagen och inte minst med d läroplanen for grundskolan, finns möjligheter att öka valfriheten i skol att utveckla och fördjupa samverkan lan hem och skola. Men man kan gå ännu längre n· gäller valfrihet och foräldramedve skolan. Några veckors studieresa i for att studera individualisering i visningen och då speciellt IGE, l dually Guided Education, som det mats i det så kallade Madison-pr m vid University of Wisconsin, har gi e, starka intryck. Även om man u ta kort tid endast kan få en mycket Ii blick i hur amerikanska skolor fu var intrycken intressanta och lärori även i statliga skolor och främst blev jag imponerad av skolan och en rad enskilda skoinom den offentliga "statliga" finns en betydande valfrihet mellan uppläggning av undervisningen rarna kan välja den typ av unden pedagogik, de tror på. kan även välja skola. de olika platser där jag mötte lärare med erfarenhet från skolor olika undervisningssätt, var man helt om att det är nödvändigt att fårmöta barns och ungdomars skilda med variation i utbudet. Det ger möjlighet får lärarna att söka sig till att undervisa som passar den enläraren bäst. Lärarna får på så sätt och stimulans att utveckla sitt undervisa. Detta bidrar naturligtatt lärarna finner arbetet mer inoch får större möjlighet att bli s k lärare. " undervisning, en lärare undervisning" men med gruppindelning och nivågruppeundervisning i grupper eller där eleverna får arbeta i 75 - undervisning enligt Montessari-pedagogik Flera av dessa inriktningar kan finnas inom samma skola, som till exempel i Hans Christian Andersen School i Minneapolis. Det underlättar naturligtvis byten om man finner att eleven inte passar i den undervisningsform fåräldrarna valt. Individualiserad undervisning Mest entusiasm möttejag infår den individualiserade undervisningen, där eleverna arbetar i grupper eller individuellt i egen takt och efter egna anlag och intressen. Grupperna är då årskurslösa, men man har i regel inte större åldersskillnad per grupp än två till tre år. Eleverna grupperas av lärarlaget efter behov, formåga och intresse, men även andra kriterier än kunskaper och fårdigheter spelar roll vid placering i grupper. Detta sätt att bedriva undervisning fårefaller mig vara det mest humana och verklighetsnära. Det finns i Sverige stora möjligheter att undervisa på olika sätt men fåräldrarna har mycket små möjligheter att välja den undervisning och den skola man tror skulle passa bäst får sina barn. Valfrihet får fåräldrarna kräver att fåräldrarna får information och så mycket kunskap om skolan att de vet vad de bör välja. Så är också kontakterna hem-skola mycket bättre utvecklade i USA, och fåräldrarnas engagemang i skolan är av tradition mycket stort. Här har vi mycket att lära och ta efter. 76 Ökad samverkan med föräldrarna Ett ökat fåräldracngagemang är en av de viktigaste vägarna till en bättre skola och en tryggare uppväxtmiljö. Varfår kan vi inte i den svenska skolan systematiskt utnyttja och bygga vidare på det intresse som fOräldrarna visar när barnen börjar lågstadiet? Skulle vi inte kunna be dem om och organisera ett aktivare deltagande till skolans och barnens bästa? I USA gör många föräldrar och andra stora insatser i skolan som frivilliga - "voluntcers". Insatserna kan bestå av hjälp i själva undervisningen mer eller mindre regelbundet, att man berättar om sitt yrke eller om andra erfarenheter, att man tillverkar saker som behövs i skolan, vaktar, hjälper till på utflykter, hjälper eleverna till rätta på olika sätt osv, allt efter intresse och förmåga. Volunteers får ej betalt får sina insatser, men dc kan få sitt arbete räknat som praktik och merit. Det är inte endast föräldrar som engagerar sig som voluntccrs utan många andra. På vissa orter finns ett väl etablerat samarbete mellan skolan och ortens företag, som uppmuntrar sina anställda att engagera sig i skolan även under arbetstid. Många skolledare berättade att man är mycket beroende av dc frivilliga som gör en regelbunden och värdefull insats, var och en efter läggning och fqrmåga. De instämde i behovet av normer och fostran och kunde inte nog betona vikten av att föräldrar engagerar sig i sina barn och att hem och skola samarbetar. Dessutom innebär volunteers en resurs i åtstramningstider. Behovet av fårbättrade kontakter lan hem, skola och samhälle är uppen i den svenska skolan. Ett sätt att nå d kan vara att uppmuntra och utveckla satser av frivilliga - föräldrar och a - i skolans arbete. Frivilligas insa måste självfallet anpassas efter mål riktlinjer i läroplanen och även i Ö1 efter skolans och elevernas behov och den frivilliges intresse och förmåga. Förutom att fårbättra kontakterna lan hem, skola och samhälle och göra arbetet fastare och naturligare, kan i ser av frivilliga underlätta ett ökat svarstagande från eleverna får miljö fårhållanden på den enskilda skolan. Den individualiserade undcrvi ni där eleverna får arbeta i grupper i takt kan vara personalkrävande. Friv" kan här göra en stor insats, något som fick flera bevis på i USA. Sådana ins måste naturligtvis vara styrda av lär Frivilligas insatser bör kunna r· som merit och praktik. Tag vara på amerikanska erfaren I USA har man på många håll so skola. Många barn får inte tillräcklig syn under sommarlovet och kan fa när skolan är stängd. Detta i kombi med att många barn med svåri glömmer får mycket under lovet, är ningen till att man har vissa skolor· under sommaren får undervisning lättare former. Kontinuiteten i särsk" ningcn av basfärdigheter kan då up h r p p so k di lö sj" va he sti te oc gå 1- IIIIlas samtidigt som barnen får tillsyn och ·t IIIIiga aktiviteter. Visst fick jag många redogörelser för 1- fi'lblemen i amerikanska skolor - samma flablemsom i de svenska men större efter- :r USAär en så stor nation med så stora h :r 1- 1- , arbete i lärarlag, försök med extra t- ulans åt särskilt begåvade barn, indi- 1- jlanpassat stöd åt elever med svårighe- :h Man hade inställningen att olikheter mångfald skall utnyt~as som en till·n ~och styrka. :n tg er as :r! trlilla on Pärmarfor årgång 1981 ter :dna 77 I vissa städer, som exempelvis i Tulsa, Oklahoma, där man haft oerhörda svårigheter i vissa områden, har man satsat stora extra resurser på skolorna i dessa områ- den för att skapa bra skolor - magnet skolor. Detta är ju också avsikten med den friare resursanvändningen i Sverige. Men skillnaden i exempelvis Tulsa är, att dessa Magnet Schools ges en speciell inriktning genom att viss pedagogik och vissa ämnen eller ämnesområden betonas. Magnet skolorna drar sedan till sig elever från alla områden och raser på grund av sina goda undervisningsförhållanden och sitt goda rykte. På så sätt kan också den påbjudna rasintegreringen åstadkommas på ett positivt sätt. kan rekvireras från Svensk Tidskrifts expedition, te! 08-67 59 55, eller genom insättning av kronor 30:- på postgiro 7 27 44-6.