Litteratur ROLF ENGLUND: Fonderna och Public Choice Om institutionernas betydelse för ekonomins funktionssätt skriver civilekonom Peter Stein i skriften "Marknadsekonomin i fondsamhället". Prissystemet kan utan central dirigering samordna de enskilda individernas verksamheter och åstadkomma ett gott totalresultat. En marknadsekonomi kan rubriceras som en koordinerad men oplanerad process så till vida att utvecklingen inte följer några på förhand av någon central myndighet uppställda direktiv. De resultat som uppstår behöver inte heller stå i samklang med de ekonomiska aktörernas ursprungliga intentioner och är inte heller beroende av enskilda individers förutfattade uppfattningar om i vilken riktning utvecklingen bör gå eller inte bör gå. Inte heller är det någon uttryckligt god vilja hos de inblandade ekonomiska beslutsfattarna att främja det "allmännas bästa" som gör att det frivilliga systemet leder till goda resultat. De ekonomiska aktörerna är i första hand ute efter att se till sina egna intressen. Det finns ingenting som säger att enskilda individers särintressen i sig nödvändigtvis behöver sammanfalla med allmänhetens intressen. Att de enskilda individernas särintressen i en marknadsekonomi sammanfaller med allmänhetens intresse beror på att det finns ett sanktionssystem som tvingar individerna, med eller mot deras vilja, att tillgodose allmänhetens intressen på samma gång som de söker tillgodose sina egna. Det är detta inbyggda sanktionssystem som garanterar marknadsekonomins för samhället i stort positiva effekter - den osynliga handen. Den så kallade Public Choice-skolan forskar i det tvärvetenskapliga området mellan nationalekonomi och statskunskap. Dessa ekonomer utgår från att de enskilda individerna i de flesta olika sammanhang fungerar på i stort sett likartat sätt: De försöker först tillgodose sina egna intressen. Public Choice-ekonomernas synsätt skiljer sig, skriver Peter Stein, således från den keynesianska föreställningsvärlden, där individer som verkar på den privata sektorn visserligen förutsätts sträva efter att främja sina egna intressen, men där det offentliga beu• tas som något slags upplyst despot, vilkta höjd över alla taktiska och egoistiska in sen och väl informerad om alla medbor önskemål söker korrigera marknadsek mins brister och främja det "allmbästa''. Public Choice-ekonomerna även dem som verkar offentligt som ~r·•rt•v-• vilka främst strävar efter att tillgodose egna intressen. Det viktiga är inte huruvida LO/SAP sig vilja bevara marknadsekonomin Den ekonomiska historien uppvisar många exempel på att utvecklingen, till av en förändring av de institutionella lerna, blivit en helt annan än den gen tänkta. En marknadsekonomi bevaras inte att någon säger sig vilja bevara den, Stein. Ingen har "konstruerat" ekonomin; ingen kan heller fortbestånd. Hayek konstaterar att institutioner inte uppstod genom planläggning eller därför att människor såg de fördelar som de skulle föra med De uppstod ur en kontinuerlig historisk cess. Det var när människor blivit om dessa institutioners fördelar som började formulera teorier för dem och söka hur ett fritt samhälle fungerade. Smith uppfann inte eller konstruerade nadsekonomin. Han observerade att en nomi kunde fungera tillfredsställande central dirigering och sökte utifrån servationer förklara hur en sådan fungerade. I sista hand vilar hP1J~r,onrt•t marknadsekonomi (och ett att det finns en vilja hos en nvPrv·~o,,n,.. av befolkningen att bevara den svarande kunskap om på vilka sådant samhälle vilar. Dessa görs av institutionerna fri f(')reltag~sam.het,: vat ägande och avtalsfrihet. Peter Stein applicerar på ett Public Choice-skolans synsätt och hur fonderna därför är oförenliga med nadsekonomi.