NIELS J0RGEN HAAGERUP: Dansk politik mal tomgång Den danska utlandsskulden ökar, investeringarna minskar och bruttonationalprodukten sjunker. Chefen for det danska utrikespolitiska institutet Niels Jergen Haagerup - tillika ledamot av Europaparlamentet - analyserar den danska situationen. Ankerjergensens socialdemokratiska minoritetsregering regerar med stödfrån de tre småpartier som trälfat avtal med regeringspartiet. Just nu finns inga utsikter till nyval även om opinionsundersökningarna visar missnöje med regeringschefen och minskat stödfor de jjra partierna som nu har en knapp majoritet i Folketinget. Vad sker inom dansk politik? Det sker får litet och det som sker, sker för sent. Detta är en utbredd uppfattning utanför regeringen och dess små stödpartier. Resan mot avgrunden, som den förre finansministern och nuvarande ledaren av den socialdemokratiska folketingsgruppen Knud Heinesen talade om för någon tid sedan, går kanske nu .något långsammare. Men det finns inte något tecken på en verklig omläggning av kursen inom dansk ekonomisk politik. 1980 upplevde Danmark för forsta gången sedan andra världskriget en nedgång av bruttonationalprodukten, nämligen på 0,2% mot en 3 %-ig höjning 1979. Den privata konsumtionen gick ned med 4, l %, men allvarligare var den stora nedgången av investeringarna med 13,7 %. Däremot ökade den offentliga konsum· tionen - ännu en gång- med 5% och en ytterligare nedgång av bruttonationalproduktcn hindrades bara av exportinkoms· terna, som kunde visa en ökning med 7%. Under tiden har den danska utlandsskulden vuxit till över l00 miljarder danska kronor och underskottet i statsbudgeten närmar sig 30 miljarder. Det stora betalningsunderskottet gör det nödvändigt att bibehålla en mycket hög ränta och därun· der våndas hela näringslivet. Detta gäller också lantbruket, som under åren efter Danmarks anslutning till EG kraftigt in\'esterade i nya byggnader och maskiner, men många jordbrukare kan inte klara dt höga räntorna och amorteringarna. Anta· !et tvångsauktioner har ökat hotfullt - även om Danmark fortfarande fortjänar på sitt medlemskap i EG (men sannolikt kommer att tjäna mindre under kommande år.) Anker j0rgensens socialdemokratiska minoritetsregering kör oförtrutet vidare. Den får sitt stöd av dc små "forligsparticrna", avtalspartierna, så kallade på grund av träffade avtal mellan dem och regeringspartiet. De omfattar Radikale \'cnstrc, Ccntrumdemokratcrnc och Kristcligt Folkeparti. Tillsammans har dc fyra partierna en knapp majoritet i Folkctingct. Aven om den senaste Gallup-undersökningen i Berlingske Tidende Quli) visar, att de skulle förlora denna majoritet vid ett val, är detta en ringa tröst, ty det finnsjust nu inga utsikter till ett nytt ·val - det behöver utlysas först hösten 1983. Framtiden Gallupsiffrorna visar i övrigt, att förändringarna i ett val skulle bli små, efter danska förhållanden. Socialdemokraterna skulle gå ned från 38,3% med högst ett par procent. Centrumdemokraterna skulle hamna under den danska tvåproccntsgränscn; dc fick 3,2% i valet 1979. Dc andra avtalspartierna skulle klara sig. Venstrc och Det konservative Folkeparti skulle gå fram, men tillsammans knappast till mera än högst 27-28%, med en liten övervikt för dc konservativa. Detta är alltjämt något under socialdemokraterna. Frcmskridtspartict, Glistrups parti, kan fortfarande räkna med minst lO% av rösterna (Il % i valet 1979) och kräver en 327 bred borger:lig samling. Men hur bred? Venstre och dc konservativa vill gärna regera med hjälp av Frcmskridtspartiets röster men vill inte ha partiet med i en borgerlig regering. Det verkar som om dc Oesta folketingsmedlemmarna och particrna är ganska väl tillfreds med den allt skarpare uppdelning, som skett i dansk politik, skrev den framstående konservative politikern Erik NinnHanscn, tidigare finansminister, i somras i Berlingske Tidcndc. Han beklagade, att politikerna med Ankcr j0rgcnscn i spetsen avvisat tanken på en bred regering med "dc gamla" partierna, som Ninn-Hansen tror att många väljare önskar. Kanske är Danmark på väg mot ett slags tvåpartisystem, men det strider mot dansk parlamentarisk tradition, påpekade Ninn-Hanscn, som uppmanade till ett långt starkare samarbete mellan Vcnstrc och Konservative Folkeparti, så att väljarna kan få ett intryck av att det borgerliga alternativet blivit en realitet. Ankcr j0rgcnscn tycks i vart fall inte låta sig påverkas. Han sitter fast i sadeln och har inte kommenterat en nyligen gjord opinionsmätning, som visade, att 38% ansåg Knud Heinesen vara ett lämpligt statsministerämnc, mot bara 9% för Ankcr j0rgcnsen. Danmarks socialdemokratiske statsminister behåller sitt ämbete, inte i kraft av sin egen förmåga eller av sin regerings duglighet utan med hjälp av dc små avtalspartiernas stöd och därmed följande vanmakt och splittring inom oppositionen.