GUNNAR HÖKMARK En ny giv Förbundsordföranden i Moderata Ungdomsförbundet, civilekonom Gunnar Hökmark, har skrivit den tredje artikeln om moderaternas rrya handlingsprogram. Det förslag till partiprogram som nu är ute på remiss präglas av en genomgående enighet i enskilda sakståndpunkter. Det är en styrka för Moderata Samlingspartiet. Men ett politiskt program har inte bara till uppgift att föra fram korrekta sakståndpunkter det måste också lyfta fram de viktigaste poli tiska kraven på ett sådant sätt att partiets samhällssyn och politiska mission kommer klart dagen. l det perspektivet kan vissa detaljer for summas medan centrala problemområde måste prioriteras. Programmet måste till si disposition genomsyras av den attityd med vii ken man vill möta framtiden. Häri ligger det nuvarande programförslagc brister. Även kommitten, i vilkenjag själv ,·ari ledamot, säger detta i sin missivskrivelse. Pr grammets olika krav avspeglar inte tillräckli de förutsättningar för svensk politik som ko mer att gälla under hela 80-talet. Förutsätt ningar som kräver nytänkande, ifrågasältan och ett uppbrott från den traditionella polit' kerrollen. Programmet redovisar inom områ efter område viktiga ståndpunkter men utan a ange vad som är viktigt och inte viktigt oc framförallt, vad som är nödvändigt. All politik utgår från verkligheten. Den verk lighet som vi idag lever med i Sverige är att är ett ledande välf<irdsland rikt på mänsklig tekniska och ekonomiska resurser. Trots dess goda förutsättningar befinner vi oss i kris. \ riskerar att genom felaktigt handhavande a våra samhälleliga resurser förlora viktiga del av vår nations välfärd. Samtidigt som vi står inför risken att förlo delar av vår välfärd ser vi också att mån människor, mitt i och trots välfården är olyc liga och ensamma. Vårt samhälle lider av e slags gemenskapsproblem. Djupgående problem \'arf<.ir är det så att det land som moderaterna \iii formulera ett 80-tals program för riskerar att f<.irlora viktiga delar av sin välfärd? Och varfor är vi, trots den välfärd vi ändå har, inte rtt sa lyckligt land som vi skulle vilja vara? Detta är grundläggande frågor vars svar måste vara utgångspunkten för moderat BO-tals-politik. S1·aret ligger i att våra ekonomiska problem egentligen är symtom på ett betydligt mer djupgående problem. Våra ekonomiska problem är egentligen den ekonomiska redovisningen av att vi byggt upp vårt samfälle fel. \'i har skapat en struktur i vårt samhälle som står utanför människornas inflytande. Välfärdens innehåll har bestämts av politiker i stället f<ir av människorna själva. Vi har fått ett samhälle som alltför mycket präglas av politikers övertro på politiska åtgärder och alltför litet tro på människorna själva. Det har minskat utrymmet för människorna och skapat ett samhälle som är någon annans. För många regleringar \'årt samhälle förutsätter idag att statliga verk och myndigheter skall kunna planera och administrera ända in i människornas vardag. Regh, regleringar och förbud anses inom alla upptänkliga sidor av livet vara förutsättningen för f<.irnuftigt beteende hos människorna. Men eftersom administration och planer inte i verkligheten - möjligtvis i teorin - skapar lycka och välbefinnande har vi bara fått kostnaderna och tungroddheten samtidigt som människor med all rätt själl-a krävt resurser för sina egna liv. 23 Vi fungerar fel i Sverige. Vi tror att förhandlingar, sammanträden, planering och prognoser är det viktigaste. Vårt näringsliv planerar och sammanträder, utbildar och konfererar i stället för att satsa på att producera och sälja. Och alla regler, alla planer och alla förhandlingar har skapat den största offentliga sektorn i världen. Här har vi det egentliga svenska problemet. Misstron mot människorna har lett till en förmyndarattityd hos politiker som skapat ett samhälle som beskär människors flexibilitet och frihet. Men eftersom det är människorna Jälva som är drivkraften i vårt samhälle har vi i Sverige beskurit drivkraften samtidigt som samhället blivit annorlunda än vad vi själva hade velat. På den vägen har vi fått ett dyrare samhälle än vad vi har råd med. Där nya ideer är kringgärdade av så många regler att vi i stället för vitalitet fått resignation. Och när de egna insatserna, det egna ansvaret, inte spelar någon roll, då har vi också fått just rotlöshet och en slags hopplöshet inför samhälle och framtid. En ny giv Ett moderat partiprogram måste kunna formulera vad jag vill kalla en ny giv i svensk politik som utgår ifrån denna grundläggande syn på hur det svenska samhället, trots all välfärd, har misslyckats. En plattityd som kan sägas är, att om det fortsätter att fungra som det har fungerat, då kommer det att gå som det har gått. Programmet anger inte med sin redovisning av sakståndpunkter inom alla upptänkliga områden hur vi ska uppnå en politik som garanterar att l. 24 vi fungerar annorlunda som samhälle. Det räcker inte med justeringar för då kommer det ändå, mer eller mindre att gå som det hitintills har gått. Hur ser då grunden för en ny giv ut? För det första måste politiker inse att de inte själva kan lösa alla problem. Politiker kan vare sig skapa lycka eller livskvalitet. Däremot kan de skapa förutsättningar. En ny giv förutsätter ödmjukare politiker som inser sin begränsning. Tyvärr menar jag att programförslaget i sina olika avsnitt inte återspeglar detta. För det andra måste man inse att mänsklig gemenskap i verklig bemärkelse endast kan växa fram i frihet. Det är endast människornas eget direkta engagemang för varandra som betyder något om vi vill skapa ett varmt samhälDen offentliga sektorn En ny giv måste vara beredd varje enskild verksamhet inom den offentligai sektorn. Inte för att den offentliga sektorn i si själv är dålig utan för att den är för stor. Vill\ värna om de viktigaste områdena måste vi vara beredda att gå desto hårdare fram inom andra. Nya tankar om den offentliga sektorn måst tänkas. Landstingen är en tvåhundraårig insti tution i Sverige. Det är därmed inte sagt at detta är den bästa organisationsformen fl" sjukvården. I stället innebär landstingen ytterligare e beskattningsnivå. Det innebär att skatteh-· ningar som sker var för sig i kommunerna och landsting tillsammans blir stora höjningar. D innebär att de prioriteringar i olika kommuna le. Denna grundläggande attityd saknar jag i verksamheter som måste göras, inte blir gjord det socialpolitiska avsnittet som i stället exer- Landstingen innebär i sig ytterligare en a cerar med skatteskalor. ministrationsnivå med mer byråkrati än va För det tredje måste vi inse att det är endast som egentligen behövs. Landstingen inneb" de ideal, de värderingar och normer, den gemenskap som kan leva av sin egen kraft som är värda något, vare sig det gäller föreningslivet, folkrörelserna eller kulturlivet. Även denna attityd borde i högre utsträckning prägla avsnitten om kultur och massmedia. För det fjärde måste vi göra klart att frihet och tillväxt är förutsättningar för livskvalitet. De är bara förutsättningar, inga garantier för livskvalitet. Men det finns inga andra än människorna själva som kan avgöra vad livskvalitet är. Här vill jag gärna säga att det inledande avsnittet "Frihet och demokrati" når en viktig ansats. också att den viktiga sjukvården hängerunda skymd för väljarna mellan kommunalpolitik och rikspolitiker. Här har programkommille gjort ett viktigt ställningstagande som visar den goda viljan att inte i första hand komma' den offentliga sektorns verksamheter utan de struktur. Ett moderat partiprogram måste dock ifrå gasätta inte bara strukturen för den offentlig sektorn utan också varje enskild verksamhet den. Behöver vi ett Konsumentverk, större ä någonsin, när svenska folket är mer utbildat ä någonsin och när vi tvingas låna 20 miljard varje år? Behöver vi en Skolöverstyrelse? \ måste fråga oss om inte svenska barn komm att gå till skolan även om v1 avskaffar SÖ Behöver vi Planverket? Skulle våra hus ra liDlillan eller byggas utan garderober om Planverket avskaffades? Behöver vi i Sverige ha ett lekmiljöråd som bestämmer hur dockorna skall se ut? Behöver vi ett Statens Ungdomsråd som falskeligen utger sig får att vara ungdomsföreträdare samtidigt som man bekämpar allt som uagdomar tycker om? Här menar jag att partiprogrammet i resonemanget om den offentliga sektorn inte tillräckligt starkt anger den nödvändiga färdriktningen. Partiprogrammet bör offensivt göra klart att om vi vill värna om den svenska välfärden, då måste vi ifrågasätta varje del av den offentliga sektorn. Vi måste spara administration får att vtrkligen ha råd med den offentliga sektorns produktiva och vikiga områden. Vi behöver firre kansliråd, sjukhusdirektörer, kanslisekreterare och fler sjuksköterskor, fler lärare och Otranställda på våra ålderdomshem. Här finns det all anledning att vara självmedveten, denna syn på besparingar har inget med småginhet och snålhet att göra. I stället är det så, att de som inte sparar nu är illojala mot den svenska välfärden. Varje procents expansion av den offentliga sektorn är ett hot mot vår framtid eftersom vi måste låna pengar till den. Det budskapet borde programtörslaget aggressivt överlämna till varje moderat kommunalpolitiker. Återupprätta marknadsekonomin I programfårslaget har marknadsekonomin en framskjuten roll. Vi måste återupprätta marknadsekonomin får att vi ska klara 80-talet. Marknadsekonomin är överlägsen när det gäller att ta till vara resurser, initiativ, ideer och allt annat som är av betydelse får tillväxt och 25 utveckling. Programfårslaget borde dock inte nöja sig med att konstatera sådant. I stället borde man skisserat ett åtgärdsprogram får att steg får steg återupprätta marknadsekonomin. Det är nämligen 80-talets viktigaste politiska uppgift. Inom ramen får att återupprätta marknadsekonomin måste vi också se över de regler som idag gör näringslivet onödigt tungrott. Därfår bör vi avskaffa MBL. Medbestämmandelagen har inte lett till ökat inflytande får de enskilda arbetstagarna, inte till ökad effektivitet och inte heller till ökad känsla av deltagande. Det svaret kan man få på varje svensk arbetsplats. Om en reform inte lever upp till sina syften bör den avskaffas. Där har programfårslaget fårgänstfullt tagit ett rakt ställningstagande. Sverige och utlandet I en orolig värld är det viktigt att vi sluter upp bakom de ideal som kännetecknar vårt samhälle. Det innebär att vi känner ett ansvar får alla de människor som idag lider av en fattigdom som vi inte kan tänka oss, får de barn som på grund av undernäring döms till livslång passivitet. Därfår måste vi - trots egna problem - vara beredda att öka svenskt u-landsbistånd. Ett sådant ställningstagande saknas i programförslaget. Men vi måste också våga låta vår utrikespolitik självmedvetet präglas av en strävan får demokratisk utveckling, marknadsekonomi som grund får internationell handel och får utveckling även i fattiga länder och en enveten kamp får frihet. Kring dessa punkter skulle jag vilja se mer av självmedvetenhet i det utrikespolitiska avsnittet. 26 Framtidstro Ett partiprogram bör ha som sin ambition att formulera en politik som kan återskapa tron på morgondagen, som motiverar till nya investeringar, som uppmuntrar till mänsklig gemenskap och som stimulerar mänsklig skaparglädje och initiativkraft. Det är mer viktigt än någonsin att visa på att med rätt politik kan våra problem klaras upp. Ett riktigt krismedvetande fOrutsätter inte bara insikt i problemen utan också en tro på att de kan klaras upp. [ en tid av bristande politikerfortroende behöver vi en politik som gör det värt att tro på politiker. Vi behöver en ny giv som inte i forsta hand vill skapa fårdiga lösningar på livets alla områden utan som i stället koncentrerar sig på att skapa de forutsättningar som krävs for att människor skall ta personligt ansvar, visa medmänskligt engagemang och självpåtagen samhällssolidaritet. Moderat politik måste konsekvent präglas av en insikt i att mänskliga problem inte alltid kan lösas genom politiska beslut och en insikt i att frihet fcir människor är den drivkraft som stimulerar till personliga insatser inom samhällets alla områden. Det bud· skapet borde vara programfOrslagets samman· hängande tråd. men är det inte i tillräckli~ styrka. Mina synpunkter på programförslaget ha inte direkt foljt dispositionen. Detta beroende på att jag inte haft ambitionen att diskutera enskilda sakfrågor, eftersom det här som jag inledningsvis slog fast, möter enighet. I stället har jag valt att visa på den attityd och de grundläggande budskap som bör prägla pr grammet. Vi moderater har ett ansvar fOr att 80-talet skall präglas av en sådan ny giv i svensk politik Vi står infcir ett decennium då vår nation kan ske mer än någonsin behöver moderat politik Min fOrhoppning är att det slutliga programfOrs laget bättre än det nu liggande skall teckna en sådan.