GÖSTA AGRENIUS: Energipolitik - lättsinnigt spel med miljarder Den i energifrÃ¥gan mycket engagerade och kunnige Gösta Agrenius, tidigare industriborgarrÃ¥d i Stockholm och verkställande direktör i KrÃ¥ngede AB, ger en översikt över hela energiproblematiken. Han understryker att mÃ¥ngaforslag till lösningar med hjälp av sk alternativa energikällor är tekniskt och ekonomiskt ogenomtänkta. För att ersätta ett enda av de senare kärnkraftaggregaten med enbart vind krävs t ex tusentals fullstom vindkraftverk. För att ersätta ett aggregat med produktionen frÃ¥n en fliseldad anläggning behövs en tilljörsel per d_ygn av ungefor 1500 lÃ¥ngtradarefullastade medflis. Energipolitiken mÃ¥ste s_yfta till ett minskat beroende av den internationella handeln med fossila bränslen bl a pÃ¥ grund av den belastning bränsleimporten utgörfor handelsbalansen, understrykerforfattaren , som skisserar hur en enligt hans Ã¥siktfornuftig energipolitik skulle se ut. Efter folkomröstningen har uppstÃ¥tt en debatt om det s k elö1·erskottet. Flera a1· de tänkare som ägnade sina krafter Ã¥t linje 3 Ã¥terkommer i inlägg efter inlägg till detta elö1·erskott och pÃ¥- stÃ¥r att aggregaten Il och l:2, alltsÃ¥ Forsmark 3 och Oskarshamn 3, icke behövs och därfor mÃ¥ste a\"Vecklas. Till grund !Or alla kraftverksbyggen, liksom fÃ¥r andra industriella im·esteringar, mÃ¥ste ligga prognoser om det framtida behovet. Man mÃ¥ste tro pÃ¥ att man blir a1· med den vara som skall produceras. ,\nda sedan sekelskiftet har elförbrukningen i landet ökat i en takt som i stort sett inneburit en fördubbling pÃ¥ 10-1:2 Ã¥r. l början av 70-talet bröts denna trend. Under senare Ã¥r har ökningen varit obe· tydlig eller helt utebli\-it. Detta har lett till en successiv nedjustering a1· de prognoser ö1·er det framtida elbehovet som fortlöpande utföres. Det gÃ¥r ännu ej att avgöra om detta är ett tillfÃ¥lligt "hack i kurvan" eller tecken pÃ¥ en lÃ¥ngsiktig mättnad när det gäller 1·edertagna behov av el. Ã…tskilliga tecken tyder pÃ¥ det sistnämnda. Ur dessa synpunkter kan man natur· ligtvis tala om ett elövcrskott. Ã… andra sidan. Cirka 70 % a1· vÃ¥r totala energiförbrukning i landet sker med hjälp a1· importerad olja som i huvudsak kommer frÃ¥n Mellersta Östern. l Storstockholm uppvärmes fastighetsbestÃ¥ndet till 90% med olja. Vid ett totalt stopp pÃ¥ oljeimporten - ett i dagens osäkra läge ingalunda osannolikt perspekti1· - skulle Stockholm och andra tätorter pÃ¥ ett par mÃ¥nader bli obeboeliga, bilarna stÃ¥ stilla mm. Om drastiska ransoneringsÃ¥tgärder sättes in i tid kan tiden nÃ¥got förlängas. Svenska folket har nog icke klart för sig hur farligt vi lever, pÃ¥ vilken tunn trÃ¥d hela vÃ¥rt samhälles funktionsduglighet hänger och hur kort steget är mellan välfärdssamhället och kaos. Nu är elektriciteten en unik energiform genom sin mÃ¥ngsidiga användbarhet. Drift av datorer, komplicerad sjukhusutrustning, industriellt maskineri och industriella processer, belysning, utrustning i hemmen, tele, och även uppvärmning, överallt kommer elektriciteten in. Den kan ersätta oljan pÃ¥ alla omrÃ¥den utom när det gäller att driva bilar eller andra rörliga redskap. Elbilen, om den nÃ¥gonsin kommer, är en fjärran dröm. SÃ¥ länge vi i detta land förbrukar en enda m:1 olja, som kan ersättas med el, sÃ¥ länge är det oansvarigt nonsens att tala om elöverskott. Var man än etablerar sig i Sverige, frÃ¥n storstädernas centra och till den avlägsnaste glesbygd, har man tillgÃ¥ng till elektricitet för sÃ¥väl domestika ändamÃ¥l som för yrkesutövning. Med hjälp av telefon, tv, och bil kan man upprätthÃ¥lla förbindelser med omvärlden. Förutom teletekniken finnes det ingenting som sÃ¥ möjliggör ett smÃ¥skaligt och decentraliserat samhälle som el, distribuerat frÃ¥n stora driftsäkra kraftstationer, och bilismen. Det är väl därför betecknande för logiken inom dessa kretsar att det är just mot el och bilism som "gröna vÃ¥- gare", centerpartister och andra decentralismens företrädare gÃ¥r till storms. 25-Ã¥rsgränsen för kärnkraftverken l fyra Ã¥rs tid har kärnkraftsfrÃ¥gan och den därav följande folkomröstningen dominerat s,·ensk politisk debatt, lagt sin förlamande hand ö,·er annan politisk ,·erksamhet samt spritt olust och förstämning inom kratiindustri och annat näringsli,·. \ 'ad har dÃ¥ Ã¥stadkommits? Jo, att antalet kärnkraftaggregat minskat 85 frÃ¥n 13 enligt beslut av 1975 Ã¥rs riksdag till 12. Därjämte, och detta är ,·iktigt. har man beslutat att kärnkraften skall an·ecklas inom 25 Ã¥r. Detta är att tolka sÃ¥ att varje enskilt aggre?;at skall ställas av efter 25 Ã¥rs drifttid. Ar 20 lO skall all kärnkraft vara avvecklad. KärnkraftmotstÃ¥ndarna och linje tre dre,· sin förkunnelse med mvcket pengar. stor fördomsfrihet, betydande skicklighet och a\·sevärd politisk genomslagskraft. Inför beskyllnin?;en att ej ·vilja avveckla kärnkratien greps socialdemo- .krater och linje 2 a\· panik. För att kunna ·framstÃ¥ som även ett av,·ecklingsalternati,· tillgrep man 25-Ã¥rsgränsen. Denna är ej grundad pÃ¥ nÃ¥gra tekniska eller ekonomiska ö,·erväganden. Bakom ligger förmodligen att man i regel använder 25 Ã¥rs avskrivningstid fOr krath·erk. Detta har föga med den tekniska li,·slängden att göra. Det finns s,·enska \'attenkraftverk som är bÃ¥de 50 och 60 Ã¥r gamla, och kommer att vara i full drift mÃ¥nga Ã¥r framÃ¥t. Den torsta generationen engelska kärnkralh-crk a\· en annan typ än de svenska lätt,·attenreaktorerna nalkas nu 25 Ã¥rs drifttid. l England räknar man med att med begränsade Ã¥tgärder kunna dri,·a dem ungefÃ¥r lika lÃ¥ng tid till. Betecknande för den politiska lÃ¥sningen vid de 25 Ã¥ren är Herbert Söderströms utfrÃ¥gning av linje 2 i TV. Svante Lundquist höll ett nyanserat, kunnigt och elegant anförande till förmÃ¥n för kärnkraften. HS: " Men om nu kärnkraften är sÃ¥ bra skall ni ändÃ¥ avveckla den pÃ¥ 25 Ã¥r?" SL, sammanbitet, "ja.'' HS: "Om nu kärnkraftverken fungerar perfekt, inga olyckor inträffar, skall ni ändÃ¥--- ?" SL, ännu mera sammanbitet, "Ja." Ingvar Carlsson tillfogade att för att garantera de 25 Ã¥ren var det angelä- get att kärnkraften överfördes i samhällets ägo 86 sÃ¥ att ingen skulle frestas att av kommersiella skäl köra den över 25 Ã¥r. Det bör dÃ¥ pÃ¥pekas att av de 12 aggn·gaten kommer staten genom Vattenfall och kommuner genom Sydkraft och Stockholms energiverk att äga ungefÃ¥r 85 %. Det är alltsÃ¥ icke särskilt mycket kvar som kan överföras i samhällets ägo. Alla kärnkraftverk är för övrigt underkastade amma kontroll, samma säkerhetsbestämmelser och när enskilda intressen kommer in sker det i med stat eller kommun samägda anläggningar. IC:s argument är därför i tunnaste laget. 25-Ã¥rsregeln innebär att det äldsta aggregatet O l skall stängas 1997. Sedan kommer i rask följd O Il , Barsebäck och de bÃ¥da äldsta Ringhalsaggregaten. 17 Ã¥r är ingen särskilt lÃ¥ng tid. Antag nu, vilket är i hög grad sannolikt, att kärnkraften intill dess fungerar driftssäkert och utan nämnvärda missöden. Antag vidare, vilket är säkert, att inga alternativa kraftkällor av betydelse kommer fram och att oljan blir dyrare och knappare. Kommer dÃ¥ den dagens politiker att säga till svenska folket: " Var sÃ¥ god nu mÃ¥ste vi införa en hÃ¥rd ransonering av elektricitet, därför att enligt 1980 Ã¥rs riksdagsbeslut skall kärnkraften stängas av." Alternativet kol Kraftindustrin har efter folkomröstningen - och även före - lagt fram förslag till koleldade anläggningar. Detta har betraktats som ett svek. Man säger" i lovade att om vi fÃ¥r kärnkraft skall vi slippa kol. Nu har ni fÃ¥tt kärnkraft och kommer ändÃ¥ dragande med kol. " Ã…tskilligt ligger det onekligen i denna kritik. PÃ¥ grund av lÃ¥nga förberedelse- och byggnadstider mÃ¥ste emellertid kraftindustrin arbeta pÃ¥ mycket lÃ¥ng sikt. Det är mot bakgrunden ar före omröstningen ovissheten och efter densarnma 25-Ã¥rsgränsen som kraftindustrins intresse för koleldade anläggningar mÃ¥ste ses. Det blir emellertid icke sÃ¥ lätt. SÃ¥ fort förslag om koleldning framföres - det mÃ¥ sedan gälla Karlshamn i Blekinge, Värtan eller Harnmarby i Stockholm eller andra ställen - dyker omedelbart lokal opposition upp. Det mÃ¥ste nog erkännas att denna opposition är begriplig. Kol är ingen särskilt rolig materia att hantera. Problemen att rena rökavgaserna är ocksÃ¥ betydande. Det kommunala vetot, om inget annat, kommer nog att se till att introduktionen av en ny kolÃ¥lder i Sverige gÃ¥r trögt. Andra alternativ Vid sekelskiftet kommer emellertid helt andra frÃ¥gor att upptaga det politiska intresset än den redan nu nästan bortglömda kärnkraftsomröstningen. Till grund för tesen om en avveckling inom 25 Ã¥r ligger illusionen att man pÃ¥ kort tid skall fÃ¥ fram s k alternativa kraft- och andra energikällor. Efter folkomröstningen den 23 mars 1980 har allmänhetens och massmedias intresse för kärnkraften som genom ett trollslag försvunnit. I mitten av november gjorde Olof Johansson ett försök att Ã¥nyo blÃ¥sa liv i debatten genom att begära, att en parlamentarisk kommission skulle tillsättas för att tolka omröstningsresultatet. Syftet var att sätta stopp för aggregat Il och 12. Hans förslag väckte icke gehör ens inom hans eget parti. Allmänheten och det politiska livet orkar helt enkelt icke med en förnyad omgÃ¥ng. KärnkraftsmotstÃ¥ndets ideologiska - förlÃ¥t -kärntrupp fortsätter emellertid fi·amfor allt i DNs spalter ofOrtrutet sin argumentation, högt idet blÃ¥ och fjärran frÃ¥n va1je kontakt med den tekniska och ekonomiska verkligheten. Till dessa hör signaturen OA i DN, Eva Moberg, Per KÃ¥geson, Ã…ke Sundström m fl. Temat är genomgÃ¥ende detsamma: Aggregaten Il och 12 behövs ej. De kostar for mycket. Vi har ett rikraftöverskott. Kärnkraften hindrar utvecktingen av de alternativa kraftkällorna. Dessa ägnas ej tillräckligt intresse osv. Vilka är nu dessa märkliga alternativa kraftkällor? Jo, kraftvärme och mottryck, vindkraft, solvärme, inhemska bränslen. Litet mera i skymundan &irekommer vÃ¥gkraftverk, minikraftverk. Till slut omnämnes hushÃ¥llning dvs sparande. lnftvärme, mottryck Kraftvärme och mottryck är tvÃ¥ sidor av samma sak. I ett s k kondenskraftverk alstras enbart el. Kärnkraftverken är hittills kondenskraftverk. I kraftvärmeverk produceras el i kombination med uppvärmning av fastigheter. Fördelen är att i sistnämnda fallet gÃ¥r det Ã¥t ungefÃ¥r hälften sÃ¥ mycket bränsle att framställa l kwh el som i kondensverket. I ett kondensverk fÃ¥r man ut ungefÃ¥r 4 kwh el per liter olja, i ett mottrycksverk ungefÃ¥r 8 kwh. Även i ett mottrycksverk (kraftvärmeverk) mÃ¥ste man alltsÃ¥ tillfOra bränsle for elproduktionen utöver det bränsle som under alla fOrhÃ¥llanden gÃ¥r Ã¥t för att värma det anslutna fastighetsbestÃ¥ndet. Till detta kommer en annan omständighet. För att mottrycket skall ha nÃ¥gon mening mÃ¥ste man ha nÃ¥gon som tager emot värmen. Det mÃ¥ste alltsÃ¥ finnas ett fjärrvärmenät. Detta kräver stora investeringar och är en kommunal 87 angelägenhet. I mÃ¥nga svenska städer och större tätorter finnes redan väl utbyggda fjärrvärmenät ofta kombinerade med mottrycksverk, som producerar el. Sverige har varit ett fOregÃ¥ngsland pÃ¥ fjärrvärmens och mottryckets omrÃ¥de. l miljon av 3,6 miljoner bostäder är anslutna till fjärrvärme. Den hittillsvarande utvecklingen har tagit ungefÃ¥r 30 Ã¥r. Med dagens ekonomiska tryck pÃ¥ kommunerna är det foga troligt att nÃ¥gon accelererad utbyggnad av mer fjärrvärme kan komma till stÃ¥nd. Kraftvärme och mottryck framställes av ovannämnda debattörer som en skänk frÃ¥n ovan, som icke kostar nÃ¥gonting. Detta är falskt. l dagens Sverige sker med fÃ¥ undantag all mottrycksproduktion med olja. Andra bränslen och även kärnkraft kan användas. Hur man än vänder sig gÃ¥r det Ã¥t olja eller annat bränsle for att producera el även med mottryck. Vindkraft TvÃ¥ vindkraftverk i full skala är under byggnad, ett i södra SkÃ¥ne och ett pÃ¥ Gotland. Det blir väldiga pjäser, 80-90 m höga torn med en propeller med ungefÃ¥r samma diameter. När ett propellerblad befinner sig i topp hamnar sÃ¥lunda propellerspetsen 130- 140 m över marken. Senast cirkulerande kostnadsuppgift tyder pÃ¥ att investeringen blir 70 miljoner kronor per styck vilket skulle ge ett pris pÃ¥ l: 50-2:- kr per kwh. Detta kan järnfOras med 12-13 öre per kwh frÃ¥n Forsmark l och 2 eller 8 öre per kwh frÃ¥n Oskarshamn I och II. Det har talats om att vid serietillverkning skulle man kunna fÃ¥ ner kostnaden till 10 miljoner kronor per anläggning och kraftpriset till 88 10-15 öre/kwh. Detta verkar utomordentligt osannolikt. Ett vindkraftverk är säkert ganska billigt att underhÃ¥lla. Det har därför samma fördel som andra kapitaltunga anläggningar t ex vattenkraft och kärnkraft att för en fÃ¥rdig anläggning gör inflationen att kostnaden relativt sett sjunker med tiden, men ändÃ¥. Man bestämmer själv när andra kraftverk skall starta. Vindkraft är helt beroende av att det blÃ¥ser och hur mycket det blÃ¥ser. Detta är vindkraftens avgörande svaghet. Vi är i Sverige vana vid hög standard pÃ¥ vÃ¥r elförsörjning. Strömmen har jämn styrka och spänning, avbrott är mycket sällsynta och i regel kortvariga. Detta gör att det vid sidan av vindkraften mÃ¥ste finnas ett komplett kraftsystem som tar över när det icke blÃ¥ser tillräckligt. Om man ändÃ¥ behöver ett komplett annat kraftsystem kan man naturligtvis litet tillspetsat frÃ¥ga sig vad vindkraften skall vara till. Ur ett kombinerat vatten- vindkraftsystem fÃ¥r man dock ut mera energi än ur enbart vatten genom att vattnet i ökad utsträckning kan lagras när vindkraftverken gÃ¥r. VÃ¥rt nuvarande vattenkraftsystem kan dock endast " taga emot" en begränsad vindkraftinsats. Man kan ocksÃ¥ spara bränsle i fossileldade kraftverk när det blÃ¥ser. Det är dock föga sannolikt att vindkraf'- ten nÃ¥gonsin kommer att fÃ¥ mer än marginell betydelse. Biomassa, skogsavfall, torv, energiskogar och halm Att använda biomassa är ingen nyhet. Alltsedan tidernas begynnelse och fram till industrialismens genombrott har ved varit mänsklighetens praktiskt taget enda värmekälla och är sÃ¥ alltjämt i mÃ¥nga u-länder. Inom den moderna skogsindustrin tages avfallet tillvar~. Man el· dar upp bark, sÃ¥gspÃ¥n m m och Ã¥stadkommer bÃ¥de värme och el. En modern massafabrik torde vara i det närmaste självförsörjande i frÃ¥ga om energi. I energidebatten har stora förväntningar knutits till biomassa. LÃ¥t oss därför granska dess möjligheter. A~t elda med flis tillverkad av skogsavfall eller även av nyttoved gÃ¥r utmärkt där de lokala förutsättningarna är för handen. Sedan en tid pÃ¥gÃ¥r sÃ¥dan verksamhet i Mora. l Växjö har man beslutat att ersätta 20000 too olja per Ã¥r med flis. En artikel i Östgöta Correspondenten den 3 december ger en intressant belysning av _problemen. I Ljungsbro, en nordlig del av Linkö- pings kommun, bygger man en fliseldad värmeanläggning som skall gÃ¥ i gÃ¥ng i februari. Den kommer att konsumera 20 000 m:! flis om Ã¥ret vilket motsvarar obs! en hundradel av bränslebehovet hos värmeverket i Linköpings tätort. För tätorten skulle det alltsÃ¥ gÃ¥ Ã¥t IOOX20000=2 miljoner m:l/Ã¥r. l artikeln meddelas vidare att flispannan är flera gÃ¥nger sÃ¥ stor som motsvarande oljepanna och ungefÃ¥r fyra gÃ¥nger sÃ¥ dyr, beroende pÃ¥ alla anlägg· ningsdelar som kräves: silotorn, betongfickor, transportörer, skruvar m m. Man förutser även större personalinsatser bl a beroende pÃ¥ ojämn kvalitet hos flisen samt förefintlighet av stenar, skräp, snö och is. ÄndÃ¥ anser man det hela värt mödan för att minska oljeberoendet. Kostna· den för flisen blir ungefÃ¥r 2/3 av motsvarande oljepris. Torv och energiskog kräver väldiga arealer. Torveldade kraft- och värmeverk finnes bl a i Ryssland, Finland och pÃ¥ Irland. Ett irländskt kondenskraftverk, besökt förra Ã¥ret, om 80 MW el ligger pÃ¥ och utvinner torven frÃ¥n en mosse av c:a l kvadratmil eller 10000 har. Förutom torvfräsar kräves ett omfattande transportsystem bestÃ¥ende av smalspÃ¥riga järnvägar med rangerbangÃ¥rd, ett flertal tÃ¥gset m m. Det hela verkade mycket personalkrävande. 80 MW motsvarar en tolftedel (1/12) av ett enda kärnkraftaggregaL Inte heller kommer torvutvinning att kunna upptagas utan strid. PÃ¥ varje större torvmosse kommer det att finnas fÃ¥gelarter, som endast häckar där, och botaniskt unika växter, som inte finnes nÃ¥gon annanstans. Vi känner igen detta frÃ¥n vattenkraftbyggandeL Enligt en artikel, ävenledes i Östgöta Correspondenten den 2/12, befarar forskarna, vilka?, en mycket intensiv kamp mellan naturvÃ¥rdsintressena och exploatörerna. Observera uttrycket exploatörerna. När man alltsÃ¥ skall gÃ¥ över frÃ¥n ord till handling. Vad händer? Jo, även ur torvmossen, miljövänlig, decentraliserad, smÃ¥skalig och inhemsk, även ur denna sticker kapitalismen upp sitt fula tryne. Enligt ornitologerna mÃ¥ste varje ingrepp pÃ¥ högmossor betraktas som negativt. Ljungpipare, tranor, gulärlor, rödbenor, lärkfalkar, törnskator m fl pÃ¥verkas. :\fÃ¥ men energiskog dÃ¥? Den kommer icke att se ut som vanlig skog där man kan vandra eller 89 bÃ¥de bevattning, konstgödning samt gifter för bekämpning av insekter och andra parasiter. För nÃ¥gon tid sedan gick genom pressen en uppgift att vattensorkar hade gÃ¥tt illa Ã¥t en försöksodling i Sösdala i SkÃ¥ne. I debatten har angivits att för att helt tillgodose Sveriges behov av energi med energiskog skulle krävas 6 miljoner har motsvarande c:a 15% av landets yta. Nej biomassa är icke nÃ¥gon kungsväg som leder till befrielse frÃ¥n olja och kärnkraft. För att ersätta ett ton olja torde gÃ¥ Ã¥t 12-15 m3 flis. Betydande transportproblem uppstÃ¥r alltsÃ¥. Hur mycket dieselolja gÃ¥r Ã¥t för att transportera en oljeekvivalent i form av flis , frÃ¥n t ex Dalarna till Stockholm? För att kunna elda med biomassa duger ej pannor avsedda för oljeeldning. Som exemplet frÃ¥n Linköping visar krävs pannor med flerfaldigt större eldstadsvolym. För hus, gÃ¥rdar och mindre tätorter, där man har skogen inpÃ¥ knutarna, har biomassa i första hand i form av flis redan visat sig vara ett alternativ. Att i nÃ¥gon nämnvärd utsträckning med biomassa klara energibehovet för Stockholm, Göteborg, Malmö och andra större tätorter fÃ¥r däremot hänvisas till önskedrömmarnas värld. Detta bekräftas av inventeringen gjord av Stoseb. Mera om detta senare. Ã¥ka skidor samt plocka svamp och bär. Nej Naturgas energi kogen blir en ogenomtränglig, risig Under folkomröstningskampanjen och även sedjungel, fuktig och pÃ¥ sommaren full av insek- nare framställes naturgasen som en av de stora ter, omväxlande med skördade kalhyggen av räddarna frÃ¥n kärnkraft. Det gäller bara att hittills icke skÃ¥dad omfattning. Centern i besluta sig sÃ¥ är saken klar. Man vill icke gärna Stockholms landsting driver för närvarande kännas vid att när det gäller naturgas - den med stor emfas kravet pÃ¥ s k giftfri odling inom mÃ¥ sedan komma frÃ¥n väster, söder eller öster jordbruket. Energiskogen kommer att kräva - ligger Sverige längst bort och sist i raden av 90 tilltänkta köpare. Undantag kan möjligen gas frÃ¥n Nordnorge komma att utgöra. l mitten av november publicerades som en stor nyhet att Sverige förhandlar med Ryssland om import av naturgas och att utsikterna till en uppgörelse är goda. Minnet är verkligen kort. Det är icke mera än c:a 5 Ã¥r sedan liknande förhandlingar fördes. Ett svenskt halvstatligt bolag bildades, en ledning frÃ¥n Finland till trakten av Gävle projekterades m m. Det hela sjönk undan förmodligen för att ryssarna fick bättre avsättning för sin gas pÃ¥ annat hÃ¥ll. Kanske det gÃ¥r bättre den här gÃ¥ngen. Swedgas, som handlägger frÃ¥gan i Sverige, vill dock använda termen samtal och ej förhandling om de nya kontakterna. FrÃ¥n centerpartihÃ¥ll har denna nya kontakt hälsats med entusiasm. Varför? Jo, därför att man dÃ¥ skulle slippa en hetvattenledning frÃ¥n Forsmark för uppvärmning av Storstockholm. Det skulle alltsÃ¥ vara bättre med naturgas frÃ¥n det fjärran kommunistiska Ryssland än hetvatten frÃ¥n det närbelägna s\·enska Östhammar. Det är alltsÃ¥ bättre att ytterligare öka underskottet i vÃ¥r överansträngda handelsbalans än att taga vara pÃ¥ väldiga mängder varmvatten som annars till ingen nytta rinner ut i Östersjön. Den ryska gasen ar nu framme i höjd med Kotka i sydöstra Finland. Det är en bra bit därifrÃ¥n till Gävle eller stockholmstrakten. Bland annat mÃ¥ste ledningen dragas över - eller snarare under - öppet hav pÃ¥ betydande djup, vilket är ett vanskligt och även internationellt föga prövat företag. Investeringskostnaderna för en gasledning blir säkerligen betydligt större än motsvarande kostnad för en hetvattenledning frÃ¥n Forsmark. Till detta kommer ännu en omständighet: vi bestämmer själva när Forsmarksverket skall sättas igÃ¥ng eller stängas av, kranen till naturgasen sitter i Ryssland . Förra sommaren sade regeringen nej till ett preliminärt avtal om att importera naturgas frÃ¥n Västtyskland via Danmark. Samtidigt avvisades ett förslag om leverans av naturgas med fartyg (LNG) frÃ¥n Algeriet. Ekonomi och försörjningstrygghet ansÃ¥gs ej godtagbara. l böt:jan av 1980 godkändes däremot ett avtal med Danmark om en begränsad import. Det rör sig om 200 Mm\ vilket kan ökas till 400 Mm3 , internationellt sett smÃ¥ kvantiteter. Denna gas skall distribueras i Sydväst-Sverige. NÃ¥gon naturgas-import frÃ¥n de nu igÃ¥ng\'a· rande fälten i höjd med Sydnorge är osannolik. Den gÃ¥r i stället till England eller kontinenten. Däremot knytes vissa förhoppningar till de naturgasfyndigheter norrmännen hoppas att finna i Norska havet norr om sextioandra och i höjd med sjuttionde breddgraden. Bland annat har det talats om att starta ny industri i Kiruna med hjälp av denna gas. Observera man wt ännu ej om det finnes nÃ¥gon naturgas i dessa omrÃ¥den men om sÃ¥dan finnes kan det bli tal om leveranser först i mitten av 1990-talet. sedan är det lÃ¥ngt frÃ¥n Kiruna ned till mellanswrige. Enbart rykten om naturgasimport har i kärnkraftdebattens skugga haft en märklig förmÃ¥ga att tända förhoppningar. Signaturen OJ\ talar om att vi ~j skall avvisa erbjudanden om naturgas. Som om elen vore gratis. Man glömmer sÃ¥ gärna bort att det finnes tvÃ¥ parter, Sverige som köpare och en säljare. Den sistnämnde är dessutom oförsynt nog att vilja ha betalt, bra betalt och till ett pris som oftast motsvarar oljepriset. Vi fÃ¥r dessutom räkna med att Sverige ensamt fÃ¥r betala ledningarna frÃ¥n en leveranspunkt i säljariandet till de platser i vÃ¥rt vidsträckta och glesbefolkade land där gasen skall användas. Naturgas som energiform har mÃ¥nga stora forclelar. Om vi över huvud taget kan komma över nÃ¥gra större hamiteter blir naturgasen dock mycket dvr. l'tsikterna att genom naturgas fÃ¥ väsentliga bidrag till Sveriges energifOrsö~jning bör bedö- mas med f<:irsiktighet. Storstockholms energiförsörjning \'id ett informationsmöte i december 1980 redovisade Stoseb, Storstockholms energiab, ägt av Stockholm och angränsande kommuner, hur man har tänkt sig att Storstockholm i framtiden skall forsörjas med energi. En inventering av tillgänglig biomassa i form av skogsavfall, halm, torv och energiskog visade att bidragen därifrÃ¥n endast kan utgöra nÃ¥gra fÃ¥ procent av regionens behov. Dessa tillgÃ¥ngar bör nyttiggöras i de mera perifert belägna kommuner där de linnes. För uppvärmning bör det stora tillskottet komma i form av hetvatten frÃ¥n Forsmark. Detta erhÃ¥lles genom sk avtappning frÃ¥n det tredje under byggnad varande aggregatet i Forsmark. En minskning a1· den elektriska effekten frÃ¥n l 000 till 300 M\\' blir en foljcl. PÃ¥ grund av den lÃ¥ga tillväxttakten pÃ¥ elsidan kan detta accepteras ett antal Ã¥r. När elbehovet stiger skall F3 Ã¥tergÃ¥ till att leverera enbart el. Hetvattnet skall i stället komma ifrÃ¥n ett nytt koleldat mottrycksaggregat av stora dimensioner. Att det IOreslÃ¥s kol beror naturligtvis pÃ¥ riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften inom 25 Ã¥r. Forsmarksprojektet är tekniskt genomforbart 91 och bedöms ekonomiskt gynnsamt. Det mmskar dessutom Storstockholms oljeberoende med minst l miljon ton olja per Ã¥r, vilket kanske är det väsentliga. Naturligtvis har folkkampanjen mot kärnkraft gÃ¥tt till storms emot hetvattenprojektet, värmekällan är ju kärnkraft. Deras senaste forflugna ide är att Stockholm skall värmas med värmepumpar med luft som värmekälla. Värmepumpar rarekommer ofta i debatten som ett alternativ till kärnkraft. LÃ¥t oss därfOr ett ögonblick dröja vid detta begrepp. Vi vet alla att ett kylskÃ¥p utvändigt avger värme. Värmepumpen är ett omvänt kylskÃ¥p som hämtar värme frÃ¥n, kyler ner, t ex ytterluften och avger värme inÃ¥t huset. Värmepumpar drives med elektricitet. Vid mÃ¥ttliga yttertemperaturer kommer ungefÃ¥r tvÃ¥ tredjedelar av den levererade värmeenergin frÃ¥n ytterluften och en tredjedel frÃ¥n den använda elektriciteten. Det gÃ¥r alltsÃ¥ Ã¥t en hel del elektricitet. Vid sjunkande temperaturer forändras proportionerna. Vid ett par minusgrader upphör av naturliga skäl tillskotten frÃ¥n ytterluften och värmepumpen gÃ¥r över till att bli ett slags mycket dÃ¥lig direktverkande elvärme, dvs den fungerar ej längre. Under vintern är värmepumpar alltsÃ¥ värdelösa. Vid sidan av värmepumpar mÃ¥ste därfOr finnas ett komplett annat värmesystem som tar över när det blir kallt. Värmepumpar prövas pÃ¥ sina hÃ¥ll vid enfamiljshus och andra mindre fastigheter. Resultaten är ingalunda enbart uppmuntrande. PÃ¥ uppdrag av ByggforskningsrÃ¥det har gjorts en mätning. Ã…tta hus med vattenburen värme och värmepump har järnforts med Ã¥tta intilliggande referenshus med direktverkande elvärme. Husen med värmepump forbrukade 4% mer el per Ã¥r än husen 92 med direktverkande elvärme. Till detta kommer att värmepumpar av den storlek folkkampanjen talar om ännu ej existerar i sinnevärlden. Folkkampanjens ide att fOrsörja Stockholm med värmepumpar är bÃ¥de tekniskt och ekonomiskt helt orealistisk. aturligtvis har Thorbjörn Fälldin, landets statsminister, omedelbart hakat pÃ¥ denna ide medan han samtidigt mumlat fram diverse invändningar mot hetvaten frÃ¥n Forsmark. Det blir fÃ¥r dyrt, det är osäkert, det mÃ¥ste utredas vidare m m. För att ytterligare komplicera bilden av Storstockholms energiforsörjning presenterade Nynäs Petroleum pÃ¥ julafton for industriminister Ã…sling ett fOrslag till ett s k energikombinat. Detta skall forläggas till Nynäshamn och forgasa kol och restoljor frÃ¥n raffinaderiet därstädes. Eventuellt kan senasre torv eller biomassa användas. PÃ¥ sÃ¥ sätt skulle man kunna fÃ¥ fram 700000 ton metanol per Ã¥r och dessutom leverera hetvatten och gas i rör till Stockholm. 500 000 ton olja om Ã¥ret skulle pÃ¥ detta sätt kunna ersättas motsvarande halva den kvantitet som kan ersättas genom hetvatten frÃ¥n Forsmark. Man begär 25 miljoner kronor av staten - väl att märka ej for att bö~ja bygga - utan for att utreda anläggningen. Bakom utredningen stÃ¥r forutom Nynäs petroleum även Stoseb, Svensk Metanolutveckling och Sydkraft. Signaturen OA i DN har omedelbart upphöjt detta fÃ¥rslag till ett fullgÃ¥nget alternativ, ägnat att onödiggöra ledningen frÃ¥n Forsmark.. ynäsprojektet forutsätter dock import av olja. För att värma Storstockholm torde det dessutom finnas utrymme bÃ¥de for hetvatten frÃ¥n F3 och eventuella bidrag frÃ¥n Nynäshamn. Sveriges energipolitik Det har gjorts omfattande internationella studier for att bedöma världens framtida behov av energi och hur det skall tillgodoses. Den mest ingÃ¥ende studien har utforts av World Energv Conferences (WEC) s k conservation commission i vilket arbete professor Tor Ragnar Gerholm bidragit med väsentliga insatser. Olika scenarios har studerats fram till Ã¥r 2020. Energibehovet väntas växa, snabbare i u-länder och socialistiska länder än i OECD-Iänder. Oljeutvinningen kulminerar pÃ¥ 90-talet, naturgasutvinningen nÃ¥got senare for att därefter avta)(a. För att det hela skall gÃ¥ ihop krävs utomordentliga ansträngningar for att taga tillvara tänkbara resurser icke minst kärnkraften, nya kolgruvor mÃ¥ste öppnas i en osannolik takt osv. Detta bör paras med en mÃ¥lmedveten strävan frÃ¥n världens regeringar att dämpa efterfrÃ¥gan. Alternativet är starka internationella spännin~Â- ar, kanske krig. Andra internationella undersökningar trx den amerikanska CONAES studien visar likartade resultat. Att basera Sveriges framtida energiförsörjning pÃ¥ import av kol och olja, eller pÃ¥ tron att dessa energislag skall stÃ¥ till forfogande är for att använda ett av T R Gerholm präglat understatement "att taga en stor risk". Världens energiförsörjning blir under kommande Ã¥rtionden ett överskuggande och kanskr olösligt problem, Hur agerar vi dÃ¥ i Sverige? Vi är det enda lilla land som har utvecklat en egen kärnkraftindustri. Vi har vetenskapen tekniken och den industriella kapaciteten fiir att tillverka och driva kärnkraftverk, som även vid en internationell jämforelse har hög klass. Detta skall vi avveckla. Vi har uran i visserligen brytvärda och mycket stora mängder. Vi har IJj% av Europas och 15% av världens kända urantillgÃ¥ngar. Utsikterna till nya fynd är goda. Vi är ett uranets Saudi-Arabien. Uranet fÃ¥r vi icke utnyttja. VÃ¥r utbyggda vattenkraft levererar ungefÃ¥r 62 Twh per Ã¥r. Med fÃ¥rdel skulle ytterligare ca 35 Twh kunna byggas ut. Meningslösa och orimligt dyra s k minikraftverk uppmuntras med rikliga statsbidrag. Riktiga vattenkraftverk fÃ¥r vi ej bygga. ASEA-ATOM och ASEA har utvecklat en unik teknik att med smÃ¥ kärnvärmeverk (Secure) uppvärma medelstora städer och tätorter och minska oljeberoendet. Secure är framfÃ¥r allt ur säkerhetssynpunkt unikt. Det arbetar med lÃ¥ga tryck och mÃ¥ttliga temperaturer. sä- kerhetssystemet bestÃ¥r i att man lÃ¥ter naturlagarna verka utan mellanspel av ventiler, reglerutrustning och andra mänskliga pÃ¥fund. Secure fÃ¥r ej ens prövas. Listan skulle kunna göras längre. Alla är medvetna om att oljeberoendet mÃ¥ste minska och att ett alltfÃ¥r stort kolberoende ej är önskvärt. Vad vill man dÃ¥ sätta i stället? Jo, sol, vind, flis m m ofullgÃ¥ngna tekniska uppslag, fantasier och drömmar. Man tycks pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll sakna föreställning om storleksordningarna. Ett kärnkraftaggregat är en mäktig energimaskin. För att ersätta ett enda av de senare kärnkraftaggregaten med enbart vind skulle krävas tusentals fullstora vindkraftverk, utplacerade frÃ¥n Lappland till Smygehuk i förhoppning att det alltid skall blÃ¥sa nÃ¥gonstans. För att ersätta ett aggregat med produktionen frÃ¥n en fliseldad anläggning behövs en tillförsel per dygn av ungefÃ¥r l 500 lÃ¥ngtradare fullastade med flis. 93 PÃ¥ internationella konferenser sammanträffar man dÃ¥ och dÃ¥ med representanter för uländer, länder där tusentals människor dör av svält, där folk saknar tillgÃ¥ng till rent vatten. När de hör talas om hur energifrÃ¥gorna behandlas i Sverige tror de icke sina öron. Man kan ana reaktionen. Ett oerhört rikt land, befolkat av galningar. Fullföljes den energipolitik, eller snarare brist pÃ¥ energipolitik, som ännu sÃ¥ länge tycks vara fÃ¥rhärskande kommer vi oundvikligen att sjunka hän i ett ökat beroende av olja och framför allt kol. Medan vi själva skall spara vÃ¥r natur, lämna vÃ¥ra älvar orörda och ej smutsa vÃ¥ra händer med uranbrytning tvingas vi förutsätta att andra länder öppnar sina kolgruvor med väldiga ingrepp i landskapet samt skickar ner sina medborgare i kanske den värsta arbetsmilj.ö som finnes, nämligen i kolgruvor. Detta gäller även Sydafrika som är ett av de stora kolländerna. Skall vi fÃ¥ kol pÃ¥ en hÃ¥rd världsmarknad fÃ¥r vi ej vara kräsna. En förnuftig energipolitik Hur skulle dÃ¥ en förnuftig svensk energipolitik kunna gestalta sig? Huvudsyftet mÃ¥ste vara att minska beroendet av den internationella handeln med fossila bränslen, bÃ¥de med hänsyn till dessa marknaders osäkerhet och pÃ¥ grund av den belastning bränsleimporten utgör pÃ¥ vÃ¥r handelsbalans. De tolv kärnkraftsaggregaten skall drivas under sin tekniska och ekonomiska livslängd. Med ofÃ¥rminskad säkerhet är denna betydligt längre än 25 Ã¥r. 2 En lÃ¥ngsiktig planering för att vid behov bygga ny kärnkraft. De enheter som ligger 94 närmast till hands är Forsmark 4 och Oskarshamn 4. 3 Taga tillvara en av vÃ¥ra största outnyttjade inhemska energitillgÃ¥ngar, nämligen varmvattnet frÃ¥n Forsmark, Ringhals och Barsebäck för att uppvärma Storstockholm, Göteborg resp Malmö-Lund-omrÃ¥det. 4 Pröva Secure för att pÃ¥ längre sikt befria medelstora städer och tätorter frÃ¥n olje- eller ev kolberoendet. 5 Vi kan spara Piteälven, som är den mest orörda av de Ã¥terstÃ¥ende fyra norrlandsälvarna. Bygg ut resten, ävensom outnyttjade fallsträckor i andra älvar. 6 Uppmuntra eldning med biomassa, ved, skogsavfall, torv och ev energiskog där sÃ¥- dant är förnuftigt. Eldning med flis är pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll i glesbygden redan pÃ¥ väg. Stigande priser pÃ¥ andra energislag kommer säkert att driva pÃ¥ denna utveckling. 7 LÃ¥t oss gärna prova vind, vÃ¥gor och sol och taga tillvara sÃ¥ mycket som gÃ¥r. Vi skall dock icke hysa illusioner om nÃ¥gra väsentliga bidrag. Jag är medveten om att mÃ¥nga av dessa punkter är som att svära i kyrkan. Sannolikt kommer en bister verklighet att tvinga oss därhän Ã¥tminstone om vi vill bibehÃ¥lla vÃ¥r ställning som industrination och den levnadsstandard, som mÃ¥nga förklarar sig vilja minska, men ingen i realiteten vill avstÃ¥ frÃ¥n. Se fjolÃ¥rets avtalsförhandlingar. Vi skall ocksÃ¥ komma ihÃ¥g att framÃ¥t sekelskiftet kommer kärnkraftdebatten att vara lika glömd som folkomröstningen redan hÃ¥ller pÃ¥ att bli. Helt andra politiska frÃ¥gor - vilka kan ingen förutse kommer att upptaga människors sinnen. Post scriptum En av de mera bisarra tankar som kommit fram under energidebatten är kravet pÃ¥ förbud mot direktverkande elvärme. Vattenburen elvärmr anses däremot tillÃ¥tligt. FrÃ¥gan berör närmast enfamiljshus. Vattenburen elvärme ökar investeringskostnaden för ett normalt hus med ett par tiotusental kronor, är mera komplicerat och har sämre verkningsgrad. Bakom ligger en dunkel föreställning att vattenburen elvärmr underlättar övergÃ¥ngen till alternativa bränslen och gör det lättare att komma ifrÃ¥n el och därmed kärnkraft. Ingen har dock talat om vad dessa alternativa bränslen skall vara. Att elda med flis eller torv ute i glesbygden gÃ¥r nog bra men att försörja villa- och radhusomrÃ¥den med lO000 tals hus i Storstockholm med flis är icke möjligt. Man har räknat ut att om övergÃ¥ngra till annat bränsle dröjer mer än sju Ã¥r är dd billigare att vänta med installation av ett vattenburet system tills det blir aktuellt. Om man av politiska skäl prompt mÃ¥ste driva frÃ¥gan skulle man kunna nöja sig med att tillse att drt finns utrymme för andra system i nya hus. Det kostar ej mycket. Kärnkraftens avvecklingstid är som nämnts 25 Ã¥r. Inget genomförbart alternativt bränslt skymtar vid horisonten. Varför skall man dÃ¥ nu kasta bort pengar pÃ¥ system som kanske aldrig kommer att användas. FrÃ¥gan har bland andra behandlats av Elanvändningskommitten, Elak. Elak konstaterar att direktverkande elvärme är en utmärkt metod att uppvärma särskilt smÃ¥hus och föreslÃ¥r därför med för svensk energidebatt typisk logik att den skall förbjudas. Direkt-elvärme-förbudet är en av de knäck· frÃ¥gor som Ã¥terstÃ¥r innan regeringen lägger fram sin energiproposition i mitten av februari. Enligt Aktuellt den 8 januari har man nÃ¥tt en kompromiss enligt vilken man skall införa ett forbud mot direkt-verkande elvärme men samtidigt urholka detta genom en rad undantag. BÃ¥de förbudet och kompromissen är naturligtvis fullkomligt idiotiska, men fÃ¥r väl ses som ännu ett uttryck för centerns inflytande pÃ¥ energifrÃ¥gorna. I förbigÃ¥ende nÃ¥gra ord om sol. I Ingetstad utanför Växjö och Lambohov i Linköping pÃ¥- gÃ¥r försök i full skala att värma bostäder med sol. Försöken har hittills varit föga framgÃ¥ngsrika. Försöket i Växjö betecknas till och med som ett fiasko. Ett av de stora problemen är hur man skall pÃ¥ ett ekonomiskt vettigt sätt kunna lagra solvärme frÃ¥n sommar till vinter. Även i Täby och Huddinge pÃ¥gÃ¥r eller förbereds försök. NÃ¥got elproducerande av sol kan vi nog icke räkna med här i landet. Som sagt i februari kommer energipropositionen. Detta skrives utan vetskap om vad den kommer att innehÃ¥lla. När detta läses torde det vara känt. De 12 aggregaten torde komma att stÃ¥ fast. Kraftindustrin har alltid eftersträvat att med nÃ¥gon säkerhetsmarginal anpassa utbyggnadstakten efter behovet. Det paradoxala är, att hade icke kärnkraftsdebatten, folkomröstningen och de politiska förvecklingarna tagit de former de gjort, är det mycket möjligt att nÃ¥got eller nÃ¥gra av de sista aggregaten i vart fall senarelagts. I dag vÃ¥gar ingen släppa taget inför risken av nya politiska komplikationer. Enligt tidningarna är förutom elvärmeförbudet stridsfrÃ¥gorna inom regeringen hetvattenöverföringen frÃ¥n Forsmark och uranbrytningen i Pleutajokk i Norrland. Som vanligt är det centern som hÃ¥ller emot. 95 Alltsedan 1976 har centern bedrivit ett segt och ihÃ¥llande motstÃ¥nd mot allt sotl'l kan betecknas som förnuft i frÃ¥ga om energi. Inget uppslag är sÃ¥ lösligt, ingen ide sÃ¥ befängd att den icke omedelbart upphöjts till ett alternativ till kärnkraften. Det senaste exemplet av värmepumparna i Stockholm. När det gäller kärnkraften hyser man den djupaste misstro mo~ teknik och tekniker. När det däremot gäller även de mest verklighetsfrämmande förslag till alternativa energikällor hyser eller snarare hycklar man en obegränsad tilltro till teknikens och teknikernas förmÃ¥ga att omedelbart och definitivt lösa alla problem. PÃ¥ energipolitikens omrÃ¥de har centern kostat det svenska folkhushÃ¥llet miljarder och Ã¥ter miljarder. Det tycks icke vara slut än och detta i ett läge där landets ekonomi även av andra skäl befinner sig i djup kris. PS till PS Det är svÃ¥rt att skriva om energi i Sverige. Stora delar blir sÃ¥ snabbt inaktuella. Pressläggning av detta opus skall ske den 15 januari. Den 14 januari innehÃ¥ller tidningarna intressanta nyheter. En centerpartist har en lÃ¥ng artikel i DN om värmepumpar. SÃ¥tillvida utgör artikeln en tillnyktring i förhÃ¥llande till folkkampanjens i december hastigt framslungade utkast, att man nu inser att det behövs ett system som klarar uppvärmningen pÃ¥ vintern, när värmepumpar ej fungerar. Vad dÃ¥ för system? Jo, naturligtvis kraftvärme, mottryck. Se ovan om kraftvärme. Det finns stor anledning till skepsis mot de i artikeln framlagda föga underbyggda siffrorna och andra fakta. Värmepumpalternativet kvar- 96 stÃ¥r som en orealistisk fördröjningsmanöver frÃ¥n centerns sida. BÃ¥de hetvattentunneln och värmepumpalternativet utgör en teknisk utmaning, fÃ¥rsäkras det. Hetvattenöverföringen är ändÃ¥ pÃ¥ ett helt annat sätt genomarbetad och realistisk. Här Ã¥terkommer alltsÃ¥ den sedvanliga övertron pÃ¥ teknik Ã¥t ett hÃ¥ll och underskattning Ã¥t ett annat hÃ¥ll, kärnkraften. Till slut en frÃ¥ga. Vi har nu om nÃ¥gra Ã¥r framÃ¥t ganska gott om el. Men kärnkraften skulle vi ju avveckla och därmed försvinner nästan halva den svenska elkraftproduktionen. Kolkraftverk bör vi ej bygga. Med vad skall dÃ¥ värmepumparna drivas? Ã…ngturbindrift, bränsle- eller gasmotorer, säger artikelförfattaren. Skall vi ha en massa fliseldade eller gaseldade anläggningar inne i bebyggelsen? Är det dÃ¥ icke bättre med hänsyn till verkningsgraden att elda med flisen eller gasen direkt om det finns flis eller gas tillräckligt? Likaledes berättar tidningarna den 14januari att regeringen i sin energiproposition ej skall taga ställning till hetvattenöverföringen frÃ¥n Forsmark. Enligt Thorbjörn Fälldin skall den ytterligare utredas jämsides med värmepum- 2000 MW värme, resten 600-700 MW rinner bort. I ena fallet alltsÃ¥ l 000 MW nyttig energi och i andra fallet 2 300 MW nyttig energi ur samma reaktor. Och motsvarande minskning av oljeberoendet. Sedan kan man ju kalla det vad man vill. PÃ¥ mitt nattduksbord ligger Barbara Tuchmans lysande bok "A distant mirror", ännu ej fÃ¥rdigläst. Den skildrar 1300-talet. Ett Ã¥rhundrade dÃ¥ digerdöden utplÃ¥nade en tredjedel av Europas befolkning, dÃ¥ JOO-Ã¥rskriget mellan England och Frankrike pÃ¥gick. Ett Ã¥rhundrade med den katolska kyrkans korruption inför makt och rikedom, med anarki och kaos, rättslöshet, övervÃ¥ld och vidskepelse. Men samtidigt ett Ã¥rhundrade med en andlig vitalitet, med den första antydan till frigörelse frÃ¥n bÃ¥de den kyrkliga och världsliga övermakten, ett Ã¥rhundrade dÃ¥ man vid horisonten kunde ana den nya tidens ljusning. Hur skall den framtida historieskrivningen bedöma vÃ¥r tid? Om vi begränsar oss till Sverige idag, vad kommer man att tycka om dagens svenska politik, energipolitiker med myterna, vidskepelser, lÃ¥ngbänken, handlingsfÃ¥rlamning par och naturgas. De berörda kommunerna med mera. skall fÃ¥ inkomma med förslag. Ytterligare ett Till slut lÃ¥t mig Ã¥beropa ännu ett av den exempel pÃ¥ centerns kostnadskrävande lÃ¥ng- anglosaxiska världens litterära storverk Winbänk. Dessutom, säger Fälldin, är det ju icke ston Churchills "The history of the English tal om att taga tillvara kylvatten utan det handlar om att producera Ã¥nga fÃ¥r uppvärmning. Han lyckas här göra sig skyldig till ännu ett misstag. Detta illustreras med följande siffror. Vid full elproduktion leverar aggregat 3 i Forsmark l 000 MW el. 2000 MW rinner ut i havet med kylvattnet. Vid kombinerad värme och elproduktion levererar F3 300 MW el och speaking Peoples". I inledningen förklaras att detta är ej historia utan historien som Winston Chur,chij;l ser den. I all ,&dmjukhet; detta är mÃ¥hända ej en uttömmande bild av svensk energipolitik utan energipolitiken sedd frÃ¥n en pensionärs och enkel gräsrots horisont.