TORE BILLMAN: Är utlandssvenskar inte svenskar? Det råder missnöje och iblandförbittring bland utlandssvenskar över det sätt på vilket de blivit behandladefrån Sverige. Att den socialdemokratiska regeringen var avog till dem, är välbekant. De nekades i det längsta rösträtt, dubbelbeskattningsavtalet med Spanien framtvingades av Gunnar Sträng, sjukförmåner, även intjänade sådana, nekades dem om de bosatte sig utomlands på gamla dagar. För många pensionärer i Spanien blev detta katastrof Enligt uppgift, som artikelförfattaren lämnat, skulle vår nuvarandefinansminister fortsätta på samma linje som hr Sträng. Men en borgerlig regering, som talat mycket om hänsyn till de gamla och som dessutom i sin regeringsdeklaration uttryckt sin vilja till bättreförbindelser inom Europa, kan omöjligt stänga in sig bakom de snäva ekonomiska gränser, som korn den förra regeringen att nonchalera OECD:s rekommendationer om hur utflyttade medborgare i ett land skulle behandlas i skattehänseende. I sitt tal till nationen och till utlandssvenskarna strax före jul yttrade kung Carl Gustaf: "Vi här hemma tänker mycker på er och sänder er kära hälsningar och vår stora uppskattning över de insatser ni gör för vån land, ofta under besvärliga förhållanden ." Det var vänligt sagt, och vi utlandssvenskar får tacka så mycket. Likaså får vi också med välbehag många gånger höra från personer på något lägre nivå, partiledare t ex, vilka präktiga människor vi är. Men hur ter sig verkligheten bakom de vackra orden? l det senaste numret av "UtlandssveHskarna" vittnar en herre vid namn k-lund om hur det gått - och går - för svenskar, som under större delen av sitt verksamma liv arbetat för svenska företag utomlands. När pensionsåldern kommer får de ingen pension, ty de har inte varit bosatta i Sverige mellan 57 och 62 års ålder. De som råkat ut för detta kan räknas i hundratal. Så kan det alltså gå när man gör uppskattade insatser för sitt land. En annan kategori utlandssvenskar, som just inte heller kan rosa marknaden, är utlandspensionärerna. De kan numera räknas i lO000-tal. De flesta av dem har flyttat till sydligare länder för att på ålderns dagar få njuta av ett bättre klimat än det svenska och för att få lindring för de reumatiska åkommor, som ofta plågar åldringar. För många gäller det dessutom att få pensionen att räcka tilllitet bättre. Vad händer med dessa människor när de flyttar ut? Jo, med omedelbar verkan reduceras sjukförsäkringen radikalt, och efler l års bosättning utomlands stryks de ur den svenska sjukkassan. De har begått det oförlåtliga brottet att bosätta sig på utsidan av Sveriges gränser. Det hjälper inte att de under hela sitt liv varit oförvitliga skattebetalare och hjälpt till att skapa det svenska välfärdssamhället och den sven ka sjukkassan . "Byandan" är stark inom svensk sociallagstiftning. På svenska byråkrater och likasinnade verkar statsgränsen på samma sätt som det beryktade kritstrecket på hönan. Det får inte överskridas. Dubbelbeskattningsavtal Detta med sjukförsäkringen är illa nog, men det är inte allt. På den tiden Gunnar Strängs tunga hand vilade över Sveriges finanser satte han igång ett flerårigt program för att få alla svenska utiandspensionärer skattskyldiga i hemlandet, vilket de dittills - på goda grunder och i enlighet med av OECD fastlagda regler - inte hade varit. Tidigare hade Sträng under många år motsatt sig utvidgad rösträtt för utlandssvenskarna (de antogs rösta borgerligt). u hade han dessutom funnit på ännu ett sätt att komma dem till livs. Han ordnade med uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien och hekades, efter svåra förhandlingar med ovilliga spanska myndigheter, få detta ändrat därhän, att de i detta land bosatta svenskarna blev skattskyldiga i Sverige. Det nya avtalet medförde katastrofer och elände i långa banor för spaniensvenskarna och särskilt för pensionärerna, av vilka de flesta hade en 121 svag ekonomisk rygggrad. Mer ohägn än så hann inte Sträng med på det området. Väljarna föredrog att göra honom till politisk pensionär. är den socialdemokratiska regeringen avlöstes av en borgerlig räknade utlandssvenskarna allmänt med att det ominösa dubbelbeskattningsavtalet med Spanien snabbt skulle ändras i enlighet med av OECD utarbetad mall. Istället fick de uppleva en ny besvikelse. Finansminister Munclebo visade sig vara anhängare av Strängs åsikter ifråga om utlandssvenskarnas beskattning. Inte nog med att han ingenting !dorde för att få en ändring till stånd av det spanska avtalet. Inom sitt departement fort alle han att låta utarbeta liknande avtal med Italien och Portugal, och dessa torde i skrivande stund vara klara för propositioner till riksdagen. För flertalet svenska pensionärer i Spanien kom det nya dubbelbeskattningsavtalet so111 ett klubbslag. Det visade sig att de inte stod rycken för de sammanlagda ekonomiska påfrestningar, som den svenska skatten, sjukför äkring i egen regi och den våldsamma inflationen i Spanien innebar. Härtill kom något senare devalveringen av den svenska kronan. Gamla par i hundratal fick sin ekonomi raserad i sådan utsträckning och det inte återstod annat för dem än att återvända till Sverige. Där fick anhöriga och socialvården i många fall ta hand om dem, ty de hade ingenting att komma tillbaka till. De blev katastroffall. Den skatt, som först Sträng och sedermera Mundebo hade räknat med att inhösta från dessa människor, blev bona med vinden. Ty t- 122 vid återkomsten till hemlandet återfick de den räuighet till diverse avdrag i sina deklarationer, som hade förmenats dem under bosäLtningen i Spanien. De blev i de Oesta fall helt fria från skatt. Samtidigt åtedick de sitt medlemskap i den svenska sjukkassan, vilket innebar ökade påfrestningar på den redan förut överansträngda svenska sjukvården. l Spanien hade de varit hänvisade till au klara sin sjukvård själva. Det är svårt au tänka sig en mera inhuman och i ekonomiskt hänseende vettlösare behandling av pensionärer än den ovan beskrivna. Och det verkar som om deua skulle få fortsäua. Byanda De senaste årtiondena har bl a karakteriserats av ökade ansträngningar till samarbete och integrering mellan Europas olika stater. Man har insett att nationalstaterna, som tidigare ängsligt bevakade sin individualism, numera är så beroende av varandra i kommersiellt, industriellt och ekonomiskt hänseende au statsgränserna förlorat en del av sin betydelse och i viss m~111 rent av blivit ett hinder. Vi är på väg att förvandlas till en enda stor europeisk enhet. Deua tycks inte ha trängt igenom i det hörn av Europa, där svenskarna dväljs och bedriver sin gärning. Vi är inte med i EG. Vi är dock medlemmar av OECD, vilket inte hindrade Gunnar Sträng au bryta mot orgafick obegränsad rösträtt. De ansågs inte vara fullvärdiga svenskar. Det förmenades dem au stå kvar i sjukförsäkringen emedan de var bosalla i en annan stat. De skulle inte få pension emedan de arbetat utomlands. De skall alltså su·affas för bosättningen utomlands genom au göras skallskyldiga i hemlandet men utan au bevilja samma rättigheter som hemmasvenskarna. är ska europaandan nå så långt norrut som till Stockholms horisont och tränga ut byandan? Till de här beskrivna konsekvenserna av dubbelbeskauningsavtalet Sverige-Spanien kan fogas yuerligare en: avtalet hindrar svenska medborgare au bosätta sig utomlands. Runt Sveriges gränser byggde Sträng en ekonomisk mur, som effektivt hejdar pensionärer med normala resurser au etablera sig i sydligare nejder. Även om de medicinska skälen för en bosäuning i Sydspanien skulle vara aldrig så starka, lär de inte La sig över den strängska muren. Den är eu typiskt exempel på socialistisk tvångsst) rning. Så mycket mer förvånande är del att hans icke socialistiska efterföljare ingenting gjort för au avlägsna hans frihetsbegränsande påfund. Det hör ju dock till de elememä- ra mänskliga räuigheterna att fritt få röra sig ut och in över silllands gränser och au ITt väUa bostadsort utan risk för repressalier a1 något sort. nisationens regler för beskauning av perso- Sverige och andra länder ner bosalla i andra europeiska länder än det l England, Belgien, Holland och Väsuyskegna - i vårt fall utlandssvenskarna. Det dröjde länge innan utlandssvenskarna land uppmuntrar man på olika sätt sina pensionärer att bosälta sig i l ex södra Spanien pa grund av dess för reumatiker välgörande klimaL I en del fall tar hjälpen formen av ,J..atteläunader eller annat ekonomiskt stöd. I andra fall byggs det särskilda hem för reumatikersjuka. England har träffat överenskommelse med Spanien om reciproka sjuklardsformer. l samtliga dessa länder är inställningen till pensionärernas bosäuning i sydligare klimat helt annan än i Sverige. Deras utflyttning innebär en välkommen avlastning för den egna sjukvårdsorganisationen, men den är ock- 'a ett bevis för att omvårdnaden om de äldre ime är bara ord utan en realitet. I Västvärlden är det bara Sverige som bryter mot deua beteendemönster. ~led litet god viUa skulle det inte vara 123 svårt au komma tillräua med dessa anomalier. För det första borde dubbelbeskauningsavtalet med Spanien revideras, så au spanienSvenskarna liksom tidigare blir skattskyldiga i Spanien. För det andra borde alla svenskar, som flyttar utomlands, få stå kvar i den svenska sjukkassan tills dennas prestationer kan avlösas av bilaterala, reciproka sjukvårdskonventionet·, som tillförsäkrar svenskar i utlandet och utlänningar i Sverige tillgång till resp bosäLtningsländers sjukvårdsförmåner. Konstigare är det inte. Vad som hiuills fattats är viUan au sälla handling bakom de vackra orden om omvårdnaden av våra äldre.