Dagens namn HÃ…KAN HAGWALL: Nils G Ã…sling Säga vad man vill om det senaste Ã¥ret i Nils G Ã…slings liv, men nog har det inneburit ett ganska makalöst genombrott för honom som politiker. Av den forne doldisen har blivit en superkändis. Det finns veckor under 1977 dÃ¥ det inte gÃ¥tt en dag utan att ils Ã…sling förekommit i TV, vanligtvis förmedlande uppgifter om hur förskräckligt det stÃ¥r till här eller där samt tröstande oss med att problemen med hans hjälp ändÃ¥ bör kunna lösas. Före 1974 var det inte sÃ¥ mÃ¥nga som kände till Nils Ã…sling. Men dÃ¥ hände det. Under dödlägesriksdagen ryckte plötsligt finansutskottet Ã¥t sig en bit av det politiska initiativet och började regera. Och dess ordförande centerriksdagsmannen Ã…sling fick möjlighet att framträda som en annan Sträng och berätta för svenska folket om sin kloka finanspolitik. Det var tillräckligt för att sätta igÃ¥ng en myckenhet spekulerande om att vi här hade finansministern i en kommande borgerlig regering. Detta registrerades med högt uppdragna ögonbryn av andra borge~liga ledamöter, som visserligen tyckte att Ã…sling var en sympatisk person, men samtidigt inte kunde tänka bort att han var en ganska svag utskottsordförande med mÃ¥nga förvirrade sammanfattningar pÃ¥ sitt samvete. Men ryktet var etablerat och förstärktes ytterligare av att centern körde fram Ã…sling i ett antal ekonomiska TV-debatter. SÃ¥ när det faktiskt blev dags att bilda en borgerlig regering, utgick de flesta frÃ¥n att Ã…sling skulle bli finansminister. SÃ¥ blev det nu inte. Eftersom centern, med den starkes rätt, förbehöll sig statsminister- och utrikesministerposterna, mÃ¥ste de bÃ¥da andra partierna fÃ¥ dela pÃ¥ den tredje symbolposten, finansministerns, vilken följaktligen fick lov att delas upp pÃ¥ tvÃ¥. Ã¥, dÃ¥ skulle Ã…sling kanske bli utrikesminister? Nej, det gick inte heller. Dels kom Fälldin pÃ¥ att det skulle vara nÃ¥got extra med en kvinna i det jobbet. Dels ville man inte ge industridepartementet till Staffan Burenstam Linder. Men dÃ¥ mÃ¥ste man ocksÃ¥ ha nÃ¥got att sätta emot. Och det enda alternativ som kunde tas pÃ¥ allvar var just Ã…sling. SÃ¥ kom det sig att Ã…sling fick ett av regeringens allra svÃ¥raste jobb. Det finns ju andra statsrÃ¥d som alldeles pÃ¥ egen hand sett till att göra uppgifterna svÃ¥ra för sig, men Ã…slings var ordentligt tilltrasslade frÃ¥n början. Alldeles upplyst om den saken var nog inte den nya industriministern , som ett par dagar efter valet med stor tillförsikt slagit fast att "Sveriges finanser är bra", vilket ju var en betydande överdrift, eller mera exakt uttryckt: helt fel. Och snart nog fick industriministern känna pÃ¥. Den ena krisbranschen, kriskoncernen, krisorten efter den andra anmälde sig och ropade pÃ¥ hjälp. l riksdageri stod nu de gamla statsr~rden, som dämt upp denna flodvÃ¥g av krisrapporter till efter valet, och hojtade om rege· ringens handlingsförlamning. Snabbt nog blev Ã…sling riksdagens mest utfrÃ¥gade stats· rÃ¥d. Det skulle svaras om Vikmanshyttan, om Hälleforsnäs, om teko, om varv etc etc. Det var dÃ¥ Ã…sling kom med den tanke som av Svenska Dagbladets ledarskribent Axel Waldemarson döptes till Ã…sling-doktrinen. l praktiken gick den ut pÃ¥ att det i första hand är det företag som villlägga ner verksamheten pÃ¥ en ort som bär ansvaret för att sysselsättningen likafullt hÃ¥lls uppe pÃ¥ orten. Det är en vacker tanke. Felet med den är att den inte fungerar, när den behövs, och inte behövs, när den fungerar. Ty när det är hyggliga konjunkturer, läggs inte sÃ¥ mÃ¥nga företag ner, och när det sker, ordnar det sig mer eller mindre av sig själv med ny företagsamhet. När det däremot är dÃ¥liga tider och Ã¥tskilliga företag behöver läggas ner, dÃ¥ gÃ¥r det nästan inte alls att skaffa fram ny företagsamhet, och att nytta pÃ¥ redan befintlig frÃ¥n den ena kommunen till den andra skapar ju bara problem pÃ¥ ett annat hÃ¥ll. Ã…sling har inte ett spÃ¥r av Asa-Nissemarxist i sig. Han är bonde, han har arbetat sig upp till pamp i jordbrukskasserörelsen och i LRF. Han var t o m pÃ¥tänkt ett tag som vd i LRF efter Harald HÃ¥kansson, innan statsrÃ¥dsposten kom emellan. Och han har ,·arit informationssekreterare i NCB, Gunnar Hedlunds skogsägarföretag. Med denna bakgrund har Ã…sling tillägnat sig en marknadsekonomiskt grundad syn. Han är bra pÃ¥ att döma ut socialism och kollektivism. Därför är det sÃ¥ mycket mera ironiskt att den stackars mannen funnit sig nödsakad att socialisera mer än kanske nÃ¥gon annan svensk politiker. Under sitt första Ã¥r har han istort sett helt förstatligat teko, handelsstÃ¥lsoch varvsbranscherna. Knappast nÃ¥gon kan hÃ¥lla trevligare och gemytligare presskonferenser än han. Men 47 sÃ¥ kostar de ocksÃ¥ pengar. SÃ¥där en fy~aÂ- fem-sex miljarder hör till vanligheten. Och när det gällde varven tog det knappt en vecka, innan man kom pÃ¥ att man hade räknat fel (eller lurat Ã…sling, vill en del göra gällande) pÃ¥ drygt en miljard. Det är sÃ¥nt som händer. Och mÃ¥nga frÃ¥gar sig om dessa pengar verkligen kommer till nÃ¥gon nytta eller om det bara är en fruktansvärt dyr galgenfrist Ã…sling köpt t ex Ã¥t varven. Centerns statsrÃ¥dskrets kan indelas i folk med fötterna pÃ¥ jorden och svärmare. Till den senare gruppen kan man räkna Olof Johansson och Elvy Olsson. Till den förra Fälldin (utom i energifrÃ¥gan}, Antonsson, Dahlgren och Ã…sling. KärnkraftsfrÃ¥gan är regeringens svÃ¥raste politiska problem. Detta pÃ¥ grund av de fanatiska lÃ¥sningar som vissa gjort i denna frÃ¥ga. Men till dem hör inte Ã…sling. När man hörde honom pÃ¥ Aros-mässan i början pÃ¥ december började man faktiskt undra om Ã…sling ens är emot kärnkraften. Det kunde han naturligtvis inte säga rent ut, men vilken annan centerpartist som helst hade väl fÃ¥tt blodstörtning efter denna massiva utskällning av centerns kärnkraftspolitik. Kanske är det till Ã…sling vi, som hoppas pÃ¥ ett lÃ¥ngvarigt borgerligt regeringsinnehav, skall ställa vÃ¥rt hopp. Han kan ha en hel del kvar att göra innan det är dags för honom att dra sig tillbaka till landshövdingestolen i Östersund, där han enligt P O Sundman kommer att dö efter att ha arbetat ihjäl sig.