.. -
HANS WOLF:
TCO-pressen
Redaktör H ans Woifkartlägger i denna
artikel de tidskrifter som utges av TCO och
dess medlemsförbund. Tidskrifterna är
sinsemellan mycket olika ifråga om
upplagestorlek etc, men har alla det
gemensamt att de åtnjuter det statliga stödet
till organisationstidskrifter. SIF.·s tidskrift
Industritjänstemannen kan sålunda nästa år
komma attfå l ,2 miljoner i statligt stödför
sin utgivning.
De tidskrifter som utges av TCO och dess
medlemsförbund har det gemensamt med
andra organisationstidskrifter att deras upplagor i allmänhet inte säljs i lösnummer eller
genom prenumeration utan utgår till förbundens medlemmar som en medlemsförmån. Tidskrifterna har alltså förhållandevis
stabila och garanterade upplagor.
Ändå hävdar man inom TCO att organisationen har begränsade möjligheter att hävda
sig gentemot dagspress och etermedier på
grund av dessas stora slagkraft. Speciellt har
den diskussionen aktualiserats genom debatten dagspressen om löntagarfonder.
TCO:s utredningsrapport "TCO och samhället'' innehåller i dessa hänseenden ett
kraftigt angrepp på den press som existerar
till följd av ett konsumtionsvaL Ett mer demokratiskt samhälle efterlyses. Bristerna
förklaras bero på att marknadskrafterna
inte kan åstadkomma ett masskommunikationssamhälle "där alla medborgare ges möjlighet att dels kommunicera med andra
medborgare, dels tillgodogöra sig information, nyheter och opinionsyttringar från
andra individer och grupper". l rapporten
"krävs" förstärkta insatser från samhällets
sida. Den utmynnar i förslaget att utrymme
skapas för ökad aktivitet från TCO:s sida i
massmediefrågor.
Rapporten förefaller starkt påverkad av
en informationsteori enligt vilken individen
är lättmanipulerad och saknar förmåga att
på egen hand orientera sig i det stora informationsutbudet. I ett annat forum - TCOtidningen - har man gått så långt att man på
ledande plats förklarat att rätten att bilda
opinion endast borde motiveras av en tidnings anknytning till en - dock inte närmare specificerad - samhällsgrupp.
I "TCO och samhället" görs därutöver en
värdering av informationens kvalitet på ett
visst område, nämligen löntagarfondsfrå-
gan. Den sakliga behandlingen av frågan i
TCO-pressen sägs - utan närmare redovisning av grunder för bedömningen - stå i
kontrast till vad som skrivits i 80 procent av
dagspressen (tydligen avses ledarsidorna).
Oavsett hur man bedömer informationen
i TCO-pressen har den dock nått ett betydande antal människor. De enskilda TCOförbundens tidningar har en samlad upplaga på över en miljon exemplar. Därtill kommer den centrala TCO-tidningen. F n utges
inom TCO 24 tidningar. Deras periodicitet
varierar mellan 4 och 35 nummer årligen.
Vanligast är månadsutgivning.
I särklass störst är Industritjänstemannen
som når 290 000 medlemmar av Industri- ~änstemannaförbundet varje månad. l en
grupp med upplagor strax över eller kring
100 000 exemplar Ã¥terfinns Kommunal~änsÂ-
temannen (12 nr/år), Stats~änstemannen
(20 nr/år), HTF-tidningen (12 nr/år) och Arbetsledaren (12 nr/år). Upplagor från
75 000 och ned till 35 000 exemplar har Lä-
rartidningen (35 nr/Ã¥r), VÃ¥rdfacket (12 nr/
år), Fackläraren (22 nr/år) och Bankvärlden
(9 nr/år). Mellan 20 000 och l O000 exemplar ligger Polistidningen (l Onr/år), Försäkringsvärlden (l Onr/år), Journalisten (l l nr/
år) och Plutonsofficeren (12 nr/år). Övriga
TCO-tidningar har mindre upplagor ned till
Notiser från tullverkets l 000 exemplar.
Tidigare finansierades dessa tidningar till
70 procent genom medlemmarnas avgifter.
375 l
Den resterande delen var annonsintäkter
och i undantagsfall viss tidningsförsäljning.
Kostnadsutvecklingen medförde att flera
TCO-tidningar fick övergå till utgivning
med längre intervaller, billigare tryckförfarande, lägre papperskvalitet eller vidta andra rationaliseringar.
Nu har stödet till organisationstidskrifter
delvis förändrat denna bild. Industri~änsteÂ-
mannaförbundets styrelse föreslår t ex att
Industri~änstemannen utges i 16 nr/år under 1979 och med en 35-procentig volymökning. Just 16 årliga utgivningar är f ö ett
gränskrav som innebär att tidningen får ett
samlat fast och rörligt presstöd på l 200 000
kr. Totalkostnaden för tidningen beräknas
till 6,5 milj kr per år. Flera förbundsavdelningar har föreslagit ännu tätare utgivning,
t ex 22 nr/Ã¥r.
Frågan om det stora utbudet av tidskriftsexemplar också blir läst är naturligtvis svår
att entydigt besvara. Rent allmänt kan konstateras att det i utredningen om stöd till
organisationstidskrifter (Ds Fi 1976: 7) på
basis av intervjuundersökningar i ett antal
städer kunde konstateras att de fackliga organen hade större läsvärde än några andra
periodiska tidskrifter bortsett från den rena
populärpressen. Omkring en tredjedel av de
tillfrågade uppgav sig läsa minst en facklig
tidskrift regelbundet. Dessutom nådde fackföreningspressen i relativt stor utsträckning
högutbildade och opinionsbildare.
TCO-pressens innehåll har också i samma
utredning klassificerats och utretts. Omkring 7 procent av totalomfånget upptogs av
kommenterande ledande artiklar, 28 procent av reportage inom tidskriftens intres- 376
seområde och 24 procent av information - der senare år hade skett en viss förskjutning
t ex redogörelser för avtal - inom samma av innehållet till förmån för det fackliga maområde. 21 procent var annonser. En enkät terialet på bekostnad av allmänt stoff som
till tidskrifterna gav vid handen att det un- litterära och underhållande artiklar.
Ge Svensk Tidskrift som
julklapp!
Presentkort kan rekvireras genom att
prenumerationsavgiften, kr 60: -, insättes å
Svensk Tidskrifts postgirokonto nummer 7 27 44- 6
Vid beställning av fler än tre gåvoprenumerationer är priset 50: -/prenumeration
Angiv på girokupongen namn och adress både på er själv
och mottagaren
l