Det avslutade riksmötet Rikselagen har hemförlovats och därmed har det första riksmötet på 44 år under en borgerlig regering ;!\·slutat sitt värv. Även under detta å1· har propositionerna duggat t~itt, om än icke i den högt uppdrivna takt som präglade herrar Palmes och Lidboms längd föräldraförsäkring, förbättrat stöd åt de handikappade. En hel del vallöften har redan förverkligats. Dit hör t ex reformering av egenföretagarnas beskattning, en höjning av det avgiftsfria beloppet vid uttag av ATP för företagare och fria yrkesutövare, slopannästan h) stcriska lagstiftningsiver åren de av makeprövningen i det studiesociala 70 - 76. :\långa lagförslag låg i det närmaste färdigskrivna i departementen när regimskiftet ~igde rum. Dc har sedan på ett mer eller mindre lyckat s~itt retuscherats och stuvats om av de borgerliga. Bättre har resultatet blivit när den nya regeringen från början om händerhaf't f'iir'fat tarskapet. Den borger·liga regeringens initiativ och ,·edermiidor under sin första höst- och vårtemlin a,·speglas i riksdagstrycket. Där finns den nödtvung-na satsningen på sysselsättningen. Den första budgeten lades fram; tn>ls ett rekordunderskott gavs den en expansiv inriktning mr att motverka nedgången i industrisyssclsiittningen. Där återfinns :ust ramningspaketet med momshöjningen. Dii1· finns de m<"tnga sär·skilda propositionerna med miljarder :uvarven, åt rederinäringen, ;Il teko-indusu·in, åt större för-lustföretag på br·uksoner, åt NJA. illa har det smakat för mången borgerlig riksdagsman att i utskotten bejaka dc statliga subventionerna till nä1·ingslivet. Men altemativet hade varit värre: att den borgerliga regeringens första regeringsår skulle priiglas av en sysselsättningskris! De borgerligas bestämda viUa att föra vidare en socialt inriktad reformpolitik har dokumenterats i riksdagsarbetet genom förslag om höjda pensioner och bambiclrag, förstödet, ökade resurser åt hemsjukvården. För att få en rättvisande bild av regeringens initiativ under de första åtta månaderna måste utredningsväser~det tas med i bilden. Parallellt med att riksdagen förelades förslag om utvidgad rösträtt för utlandssvenskar samt en länsdemokratireform tillsatte regeringen en utredning om en ytterligare förstärkning av skyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Problemetmed den växande byråkratin angrips med inte mindre än fyra utredningar. De tre skatteutredningarna fick nya direktiv samt en ny tidsplan, som skallmöjliggöra för regeringen att ta ett samlat grepp om skatteproblematiken inför 1979 års val. Även på bostads- och markpolitikens område har vissa antisocialistiska förslag lagts fram. Nedrustningen av försvaret bromsas upp i försvarspropositionen. Som framgår av denna genomgång har regeringen använt sig av den nyvunna regeringsmakten och i praktisk handling visat vilka möjligheter innehavet av denna makt ger att vrida samhällsutvecklingen i en annorlunda riktning: Samtidigt har regering och borgerlig majoritet i riksdagen haft gott om tid att konstatera hur trögt det svenska statsmaskineriet är med den nådiga tågordningen genom utredningar, remissförfarande och lagförfattande. Allvarligare har för regeringen varit att nödgas konstatera hur litet manöverutrymme en vansköu ekonomi ger dem som skall styra landet. Ekonomin och kärnkraften är de två stora stötestenarna för regeringen. Båda två måste hanteras på ett någorlunda rimligt sätt under innevarande valperiod om regeringen skall få förnyat förtroende i 1979 års val. Det är frestande att säga att ekonomin är den reella frågan av de två. Reell såtillvida att Sverige under ett antal år har levt över sina tillgångar och att vi i dag har en utlandsskuld som måste betalas av och ett kostnadsläge som måste rättas till. Kärnkraftsfrågan ärnaturligtvis reell i den meningen att problemet med vår och världens energiförsörjning på ett eller annat sätt ruåste lösas, men den nuvarande låsningen i ärendet skapades i valrö- relsen. Det är inte bara regeringens aktivitet som 191 avspeglas i riksdagst rvcket utan ocks:t den nya oppositionens. l partimotion efter panimotion utvecklar socialdemokraterna sin gamla in\'anda politik. Det är intressant och beaktans\'ärt att konstatera hur litet <t\' Il)- tänkande en slagen socialdemokrati ännu lyckats prestera. Kraven handlar om ökad statlig styrning, ökat statligt ägande, höjda arbetsgivaravgifter, en ny generalklausu l på skatteområdet osv. l tal efter tal i kammaren utvecklar Olof Palme sina teser om S\'ek och skrämselkampanj, om socialdemokratin som det enda löntagarpartiet och därmed de enda legitima makthavarna. Full fan framåt i gamla hjulspår tycks vara det socialdemokratiska lösenordet. Därmed kommer valet 1979 mera att handla om den borgerliga regeringens sätt au sköta sig än om den eventuella lockelsen i ett socialdemokratiskt alternativ.