KARl TARKIAINEN: Herdabrev till uppstudsiga Förra Ã¥ret lät president Kekkonen publicera ett urval av brev som han skrivit under de serwste ljuga Ã¥ren, alltsÃ¥ under sin lÃ¥nga p-residen/lid. Det var en ovanlig Ã¥tgärd, menför att belysa hans ämbetstid är de ovärderliga. Fil dr Kari Tarlliainen har läst dem, och det är l)•dligt att rubrikens Herdabrev är välmotiverat. Breven är skrivna för att tillrättavisa, utgöra ledning och för att förklara. Särskilt blir de tvÃ¥ stora kriserna 1958 och 1961 i FinlandsförhÃ¥llande till Sovjetunionen sedda i nytt ljus. M en pÃ¥ allra senaste tiden har i Moskva publicerats en ny bok om sammaförhÃ¥llande. Den kan nogföranleda ny brevskrivning,Jastän det tyvärr mÃ¥ste dröja tills ocksÃ¥ dessa brev blir tillgängliga. Finlands moderna historia ;ir ptt ett annat s;itt pr;iglad a\' strider mellanenskilda politiker ;in SYcriges n;ira lörllutna. Redan sj;ii,·a Yalsystemet 11·ingar !"ram indi1·ickn i Finland: man röstar d;ir p!'t en enda pnson medan man i SnTige ,·;iljn l'll grupplista. Starkast bland kombattanterna p:"t den politiska scenen är presidenten sjLilv, U rho l\. ekkonen, som tre gÃ¥nger har valts till sin höga position mh Cll gÃ¥ng mtt l"i)rl;ingt mandat genom riksdagsbeslut. Kckkoncns pnsonlighct har undn hans l;'tnga tid Yid makten hchsts a1· llna h;iiCiatelknarc. mest ing;kndc a1· l\.1iisti Sk1ttii i dennes biografi "Presidcntin nntotokttl·a·· (Port r;itt ;11· en presicknt. l~)()~1: l ' n l"i)rkortad svensk upplaga l"iireliggn). Det har inte \;trit l;itt l"iir portr;ittiirerna att finna l ' ll mcdcll';ig mellan undns;'ulig ,·iirclnad Ol h h;itsk antagonism. Trots att presidenten nullllT;t anses som oumb;irlig, har han aldrig riktigt <t((epterats i alla medborgarkretsar - "s:'t l;ingejag har klasskamrater i lin·t. kanjag inte bli uppskattad". yttrade redan l'aasikiYi pÃ¥ sin tid. mh fiirhÃ¥llandena har knappast mr- ;indrats sedan dess. En ny inl"allsl'inkeltill s;'ll·iil Kckkonens politiska g;irning som ps) kc har n> ligen iippnats, dÃ¥ presidenten har l;'ttit publilna 11·;', digra band pril'atbrel', betitlade "Kirjtilii lllyll)•sliini 1956-1975" (Brel' ur min kl'arn , Dtavas förlag 1976). Som redaktörer fiir utg;'tvan har Maarit Tyrkiiii mh Keijo Korhonen fungerat. Den sistn;imnde är. l"i)rutom nul'ara nde utrikesmin ister. ot ksft historicprol"cssor, vilket borde borga för att utgÃ¥1·an 1\ Ile r g;ingse källkritiska kra1·. Detta är t)'l';irr inte helt l"allet, el"tcrsom inga upplysningar ges 84 om det material. >om har uteHinlllats ur samlingen. Ftt stort antal :11· 1\.ekkone ns bre1· har tillkommit i ett hest iimt >) l'te - som s1·ar pf1 angrepp m h iminuationer. mot 1ilka statslhef'cn pa ett annat siitt iir skldcbliis iin den 1·an lige medborgaren . ·1rots a tt iindamfdet i -,ig ii r l'iir>~ a1ligt ha1 det f'iirh f1llandet. att 1\.ekkollt'n giirna >krillT bn·y - nf1got som giYetl·is alltid har 1ari t kiint - mks;"1 l'iilkt kritik. Handhrl'l frfn1 makthaYare uppfattas - med riitta e ller ej - Hitt som l'll form a1· o kont roiinat maktutii1·ande. Kanske ii1· det d iirl'iir. som Kt·kkom·n har l;'llit rid ;"111 g;"1upp m h sliippt lram den hittill> nedfr~sta debatten om pn·-,idt'lllhn·lt'n . >om dc Ilesta bara har kiint n ktl'>liigcn. Reaktionen har hclln inte lfllit 1iinta p:'1sig i Finland. '\L'111ga a1· kritikerna ha1 menat. att >tatsl hcfcn genom ~in hre1·samling har tillclclat sina antagonistn ett 11~ tt Ol h onwtiHTat slag. medan a ndra har ansett. att han har gjort den historiska >anningen en t.jiin>t. Att betrakta Kckkoncns korrespondens som enbart hc,t;'icnde a1· utbrott a1· ett hett tempnament IOIT dm k djupt oriittl ist. Dc ettriga tilimiiiena blandas i samlingen med t'xt·mpel p:'1 andra sti larter. bre1· till nära 1iinnn. landsfadnliga rader till hjiilp- m h riittssiikandc. uppmuntrans ord till ungclomt·n. _jlll't'llila prm· pf1 ga lghumo1·. a llt raskt f'iir att inte siiga med Slhll'ung nedkastat p:'1 papper. Presidenten har alltid Ya rit snabb till pe nnan m h ll·iimmancle för elen tungfillack finska kansliprosan. ,·ilket 1·äl framgÃ¥r m· samlingen. Till samma nil'ft som i sina tal. k;"lsericr Ol h pamllctter kommer !\.ek konen dolk mera sidlan upp i >in korrespondens. Dl'tta iir försti'1eligt - brc1·en ;ir i för~ta hand raka l'ittnesm:d. som I'Crifierar brc1- skri1·arcns agerande ot h sinnesstiimningat 1·id o lika tidpunkter. Trots at t de enskilda brl'lt'n i sig ii r oretust hentele har utgi'11·an en tendens som ligger i sjiiln1 un·alet: de medtagna brcl'l'll formar sig till en apologi för f'iid.attarcn mh hans politik. s;irskilt ham iistpolitik. En stor del a1· innehÃ¥llet i den första I'O!ymen frÃ¥n l~):'ili- 1967 har e n tllrikespolitisk alten!, ett f'iirhfdlande som mksi1 miirks - fast mindre - i den andra I'OI) men frf111 1\l!iH - 1\175 . Presidenten om utrikespolitiken "A tt dra en griins mellan utrikespolitik mh inrikespolitik ;ir som att rista en linje i latten". >kriHT Kekkoncn sjiih· i ett a1· sind brc1·. \l i'111ga har klagat ö1·er att presidenten inte har l'l'iat h;'dla dc olika fälten isiir utan har utsau - sÃ¥som man brukar säga - sina inrikespolitiska motstÃ¥ndare för diskriminering p;'t utrikespolitiska grunder. KekkOIH.'II\ s1·ar p i'1 insinuationema stÃ¥r att liisa pa m;"111ga stiillen i bre1·samlingen. .Jag har fötsiikt. betonar han . att klargöra inför de n ska ledarna. att grunclliiggancle enighet rÃ¥det om utrikespolitiken i 1·ån land. Dessa ÖICttalningsförsiik har ,·arit niira a tt beriiYa mig min tro1·ärclighet i '\loskl·a, eftersom ryssatIla en g:'111g för alla har en annan upplintning om saken. Det mÃ¥ste därför l'ara 1arje enskild politikers uppgift att Öl'ert)ga grannen om sinlojalitet gentemot 1·år utrikespolitik. inte presidentens att gÃ¥ i borgen för alla medborgares - ;iYen kiinda Smjetnwtst;ntdares - utrikespolitiska oskuld. Della resonemang om det begränsade i presidentens roll som en garan t fOr den efterkrigstida vänskapspolitiken österut har inte hindrat Kekkonen att ingripa, när han har ansett att landets väl och ve har krävt sÃ¥. A1 bre1·en att döma har det inte undgÃ¥tt honom. hur känslig en dylik vakthÃ¥llarroll är ur de medborgerliga rättigheternas syn1 inle!. Ingenting har dock varit mera fr~imÂ- mande för honom än lamentationer över den utrikespolitiska dubbelmoral <)(h självtensur, som mÃ¥nga anser har följt den nuvarande östpolitiken i spÃ¥ren. Har den stora grannen fattat misstanke mot en politiker mÃ¥ste denne hÃ¥llas pÃ¥ mattan , eftersom nÃ¥- got alternativ till den nuvarande utrikespolitiken inte finns. l detta hänseende förefaller Kekkonen att vara fullkomligt benhÃ¥rd mh nästan brutalt cyn isk. !'>lÃ¥nga brev bär mksÃ¥ spÃ¥r av alt han anser läpparnas bekännelse till den o ffi cie lla utrikespolitiken inte vara tillfyllest utan krä- ler harmon i mellan ord och gärn ingar. Annars genomskÃ¥dar ryssarna oss, skriver han bl a i ett brev till professor Johan Wie kström ijanuari 1968. Av det ovan sagda fÃ¥r man lätt intrycket , att presidenten har gjort sig till sprÃ¥krör för en ganska nyanslös anpassningspolitik visa-vis Sclljetunionen. Iakttagelsen kan äga en riss riktighet, men den gäller inte generel lt. PÃ¥ ett flertal ställen betonar Kekkonen, att Finland har en aktiv roll i dialogen med grannen och att det vore skadligt , om landet dolde sin avvikande mening, när det verkligen gäller. Klarast förekommer denna uppfattnin g i frÃ¥gan, hur den s k vänskaps- och bistÃ¥ndspakten skall tolkas. 85 Nattfrosten och notkrisen Ti ll de mest gil'ande particrna i samlingen hör bre1·en nedtecknade under orostiderna 1958 och 1961. Den sk nattfrosten hösten 1958 ot h den s k not krisen hii,ten l~J61 har lämnat talrika spi1r i Kekkonens korrespondens och , n1d intressantast ;ir. 1ittnesmÃ¥l om att presidenten har reagerat olika 1·id dessa tvÃ¥ kriser. VÃ¥gar man tro p<'r dc publicerade breven - som bara utgör ett un·al - emottogs "nattfrosten" av ett i grunden oroat statsöverhuvud. Den till det ) lltT mera dramatiska notkrisen genomlcl'(les av en president med sinneslugn och optimism i bch;'tll. Slutsatsen blir att den senare h;indelscn inte kan ha kommit lika m·;intat l'iir Kekkonen som den förra. En annan l'iirklaring till skillnaden i r·eaktionssättet kan vara, att presidenten har ansett sig sj ~ilv vara vÃ¥ llande till "nattfrosten" i högre grad ~in till notkrisen , vars uppkomst ha n i in get fall hade kunnat förhindra. Själva h~indelseförloppen ~ir ,·~ilkända. Sensommaren 1958 bildade Karl-August Fagerholm en bred koalitionsregering utan kommunister: i denna ingick bl a elen för mjetunionen ,·id till rället misshaglige socialdemokraten V~iinö Leskinen. 0 1·ädret frÃ¥n öst bröt ut redan innan regeringen hade hunnit tillträda. l ett brev av den 17 august i till elen blivande utrikesmi nistern Johannes Virolainen noterar Kekkonen, att stämningen i Moskva hade sdngt "inom de all ra senaste dagarna". Presidentens självförebrÃ¥elser ökades i takt med de k) liga östvindarna ; utöver sig sj~i l v är han kritisk mot agrarförbundet , som ville "känna om isen skulle bära", och mot riksdagsmajoriteten , 86 mot ,·ilken presidenten ansttg sig \'ara makt- dersamt ut tryl k p;'t pr~int. Sttsom Kekkoncn liis. Dc direkta motst tutdarna - s()(ialck- s~igcr i ett brt'\' till Päi,·iii 1--!ctcmiiki. dÃ¥\'aranmokratcma mh hiigcrn - tylks däremot ha dc direktiiren för Finlanels arbctsgivaref'ötsluppit lindrigare ttndan. lt:tl bre,· till bergs- buncl. \·ar det ryska medgi,·a ndct det \'iktirttdet Erik Serlal hius frt111 dagarna, d Ã¥ kri- gast e positi\·a resultatt:t a\ den annars f'öt ;,en ,·ar som djupast. l"iirekommcr samma Finland sÃ¥ nesliga konflikten . tanke - majoritetsparlamentarismen hade Presidt:nten har ~i ,·e n el'ter krisen kon>esegrat iiHT utrikespolitisk l'iirsiktighet med bcnt understrukit bist;'llldspa kt ens \illkorlil'tt m ·iss framtid l'iir hela landet som följd. ga karakt;ir: i et t uppm;irksammat brt:\' till Allt som allt \'iii Kckkoncn skri,·a "natt- infanterigenerale n Ytjii Ke inoncn fr;'m 1\l('i\) frosten .. helt ptt den finl iindska aningsliishe- tar han hestiimt a\'sttllld frÃ¥n uppfattningen. tl·ns konto. l ngcnstans i bre\'Cn fötTkommer att det finl ii ndska förs\·arct bara skulle ha en djupare indignation iinT att det ryska age- l'ördriijande uppgift innan Smjetunionen~ randet dm k utgjorde l'll intrt111g p;'t ett annat trupper t<tr \'id. En elylik tolknin g a\' pakten laiHb Sli\Triinitet. PtTsidcnten riir sig ()\'C r- redulnar det finländ ska förs\ a ret till en f'örhuntcltagct int e ptt ;,amma ,·;'tglii ngd som si- trupp !'ör smjetarmen Olh ger <l\ talet en nainhemska kritike r. som n :prescntcrar en il kc-iinsb iircl automatik , menar han. mera moraliserande syn ptt politiken. Inte helln rdlcktnar Kekkonen i sina brev Ö\'er problemet \·ar dc niich·iincliga cftergiftnna iistnut tar slut()( h f'iin·ancllas till Ö\'crdri\'cn hnnh'illighet. Än·n h;ir har man att giira ml·cl en griins dragen i \'<liten m h ,·;"tgriirclscr. som med lii tthct kan breda ut sig i alla riktningar. :\'otkrisen 1\161 har inte liimnat lika ptnagliga sp;'tr i Kckkonem bre\· som "nattfrosten". fastän krisen \·ar alh·arligarc gctHllll att Sm:jetunionen ställde kra\· ptt milit~ira konsultationer enligt 1~14H i'trs pakt om ,·iinskap, sama rbete ()(h bisti'md. Önskem ttle t a vskt'C\'S i ;\lm·osibirsk , cl ~ir ck biigge parterna enades om att ett behov <t\' milit iir hj~ilp f'örst mÃ¥ste konstateras ömsesidigt innan avtalet tr;id e r i funktion. Denna tolkning iir densamma som den traditionella linliindska synen pi't paktens mekanism, m edan ryssarna tidigare noga hade avst;'\lt fd'tn att s;iua ett sÃ¥dant hinRyssarna om pakten Ptt allra senastt: tid har el e n finlii ndska uppfattningen - som mest \'iiltali gt har formulerats <l\' \1ax Jakobson - angripits a\' en und e r pseudonyme rna J Komissaro\' Ol h T Bartcnjn publil e rad smjetisk bok "Trettio ;"trs goda g rannre lationc r". som tros <'Iletspegla den ryska lCntralkommittens uppfattningar (i mot sats till utrikesmin isteriets). l arbetet ges pakten en \'idstr;itkt Olh bindandc karakt ;ir. Den anses tilliimplig \'id alla iist-\'iistliga konllikt er e ller internationella 1illstÃ¥nd, som i l\1osk\·a bet raktas som kritiska , i stiilkt för ett strikt avgriinsat spcliallall -ett trskt e ller t\'skallierat anfa ll genom Finla nd - som hittills. Den nra O( h l'ör Finland ol'örm<'lllliga tolkningen har hittills a\'\'isat> av en bred tinlii ndsk opinion. Det <'tt erstÃ¥r dm k all se. om d e n fr;tn rysk sid a har a\'Sells som en sna rt glömd försöksballong eller om den ;ir ett tetken pÃ¥ en hÃ¥rdnande atm osfär i Krem l. som kräver r;ittning i ledet i den ideologiska kampen mot väst. Presidentens brevväxling hör hemma i ell bre11 skeende oth de enski lda breven kan riktigt förstÃ¥s först i sina rätta sammanhang. 87 Trots att de se naste dn cnnierna har avsall en m ~lllgfaldmcmoarliltcratur. saknas ;inn u grumll;iggande forskning kring Kekkonenepokcn. lll)l ket d~i rfiir. all fakta i m ~dct eliiljer sig i S\'~tdttkom l iga kii llor. Den aktuel la bre1·sam lin gen har clii rfiir cll stort , ;i rck som urkunclsutg<'tl a. Pärmarför Ã¥rgÃ¥ng 1976 kan rekvireras frÃ¥n Svensk Tidskrifts expedition, tel 08-21 00 49, eller genom insättning av kronor 25:- pÃ¥ postgiro 7 27 44-6.