NILS RÖHNE: jän1tland - länet i centrum l vÃ¥r serie om olika landsändar skriver chefredaktör_ Nils Röhne, Östersunds-Posten, om jämtland. Man har lyckats hejda den stora utflyttningen under 50- och 60-talen ochförmÃ¥tt utveckla redan existerande företag ochfÃ¥tt andra attflytta in i länet. Tillsammans med de stora satsningarna pÃ¥ turism och jordbruk har detta inneburit att länet blivit attraktivt och man ser ljust pÃ¥ framtiden. Är .Jämtlands län en bortglömd landsända? Utgör systerprovinserna .Jämtland och Härjedalen - som det hette förr - vita fläckar pÃ¥ den svenska kartan? Kanske igÃ¥r - men knappast i dag. Miu i den svenska kartan har vi legat över 300 Ã¥r vid det här laget - dessfikinnan lÃ¥g vi som bekant mitt i den norska kartan i minst 600 Ã¥r. - Närmare mittpunkten i kungariket Sverige kan ingen länshuvudort ligga än Östersund. Lite fler positionsangivelser; klimatologisktligger vi nära fjällvädret - vi har lÃ¥nga vintrar och svala somrar, vilket inte hindrar att vi kan segla p;"t Storsjön samtidigt som vi kan Ã¥ka skidor utför i junisol pÃ¥ Ã…reskutans baksida. Botaniskt har vi en ~jällflora som stÃ¥r som vachast ijuni(juli. Vi har nästan lika mÃ¥nga orkideer att titta pÃ¥ och beundra som pÃ¥ Gotland - nornan, guckuskon, skogsfrun och andra skönheter har sina ,·äxtplatser runt Storsjön pÃ¥ de kalkrika markerna. En zoologisk angivelse: vi har landets björnrikaste kommun - Strömsund, vi har myskoxar i Härjedalen, vi har fler älgar än andra - och större - och vi har ocksÃ¥ proportionerligt fler äl!{jägare än andra lands- ~indar. Vi har älgar bÃ¥de i jämtlandsvapnet och i östet-sundsvapnet. Under äl!{jakten stÃ¥r .Jämtland/Härjedalen stilla till hitlokaliserade och nyetablerade platschefers stora förtvivlan. Men efter ett par Ã¥r här i länet Ã¥ketde själva ut och jagar älg. Befolkningsutvecklingen och industrin Allvarligt talat var länet bortglömt under en svart period, dÃ¥ det mesta gick bakÃ¥t. PÃ¥ 20 Ã¥r - 1950-1970 - försvann mer än 20 000 444 människor i de allra aktivaste Ã¥ldrarna sö- derut och med statliga bi\jetter och bidrag. Huvudanledningen var den rationaliseringsvÃ¥g som gick över Jämtlands läns basnäringar, jord- och skogsbruket. Det satt hÃ¥rt Ã¥t att fÃ¥ statsmakter, näringslivet och de politiska partierna att inse att det krävdes en satsning i andra riktningen. Efter en period av ganska bedövande pessimism i länet för de allt mera stigande minussiffrorna varje Ã¥r vid folkräkningarna - svartast verkade det i slutet av 50-talet - övergick jämtar och härjedalingar pÃ¥ alla nivÃ¥er att sätta emot. SÃ¥ smÃ¥ningom gav det resultat. Med hjälp av en annan, delvis förändrad statlig politik, och en delvis ändrad inställning till lokalisering bland vÃ¥rt lands nä- ringslivstoppar, öppnade flera av vÃ¥ra stora företag fabriker och filialer även iJämtlands län, främst i Östersund. LM, Fagersta, Partner, Sandvik m fl. Det ledde till att vi fick värdefull industriell mi\jö etablerad även i Jämtland - det fanns litet av den tidigare. SÃ¥ sent som i slutet pÃ¥ 50-talet förekom det inlägg i Östersunds stadsfullmäktige som gick ut pÃ¥ att nÃ¥gon industri skulle det verkligen inte ligga i stan. Den kunde spnda rök och elände. Det har beräknats att under tioÃ¥rsperioden 1965- 1975 tillkom cirka 3 000 arbetstillfällen i samband med lokaliseringspolitiska Ã¥tgärder, bidrag, lÃ¥n m m. Under Ã¥ren 1965-1976 minskade dock samtidigt antalet aktiva jordbrukare med 5 000 och i skogen blev det 2 600 färre jobb. SÃ¥ visst finns problematiken kvar. Men, befolkningsavtappningen har hejdats, och det har sedap ett· par Ã¥r tillbaka förekommit en svag befolkningsökning. Den nuvarande lÃ¥gkonjunkturen har inte slagit hÃ¥rdast här iJämtland, men även här har industrin fÃ¥tt känna pÃ¥. Partner har minskat drastiskt, LM har tvingats avbryta sin expansion och använt sig av anställningsstopp och s k naturlig avgÃ¥ng för att ta nÃ¥gra exempel. Förutom att nylokaliseringar bidrog till en vändning av utvecklingen sÃ¥ är det dock de stora ansträngningar, som gjorts inom det "egna" näringslivet, som fÃ¥tt trenden att vända. De företagare som funnits och finns här i Jämtland har utvidgat, kanske inte dramatiskt men stadigt. Även om vi fortfarande har flerajord bruks- och skogsbrukssysselsatta människor jämfört med riksproportionerna, sÃ¥ ökar stadigt industrisidan. Ett bekymmer för ett f d utflyttningslän är helt naturligt den snedvridna befolkningspyramid som uppstÃ¥r när aktiva Ã¥ldrar Ã¥r efter Ã¥r bara försvinner. Jämtlands län tillhör de län i landet som proportionerligt har flest Ã¥ldringar. Detta fenomen utgör ett mycket stort kommunalekonomiskt problem och utgör ocksÃ¥ ett hinder för en expansion i de sju jämtkommunerna, Östersund undantaget. Östersund är i dag det centrum som behövs. Fortsättningen av utvecklingen mÃ¥ste komma främst i de andra kommunerna om länet skall överleva. Bortser vi frÃ¥n den envisa lÃ¥gkonjunkturen, sätter man ute i dessa kommuner sin tilltro till att de nya Ã¥tgärder, som nu signalerats av den nya regeringen, bl a Ã¥tgärdspaketet för smÃ¥ och medelstora företag, kommer att betyda mycket för ettlän av Jämtlands struktur. Paketet är ocksÃ¥ utformat av en jämte, industriminister Nils G Ã…slin~, och detlär inte vara nÃ¥~on överdrift att pÃ¥stÃ¥ att hans erfarenheter frÃ¥n sitt hemlän satt sina väsentli~a spÃ¥r i den nya smÃ¥företa- ~arpolitiken. Men finns det dÃ¥ människor ute i by~derÂ- na för en expansion? Jo, det finns det, och pro~nosern a talar för att det mÃ¥ste skapas nya arbetstillfällen i tusental. Dessutom har det visat si~ att det finns en stor, ofta välutbildad, re erv av jämtar och härjedalingar ute i landet som är beredda att fl ytta hem - om de erbjuds ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. PÃ¥fallande är att de industrier, institutioner eller myndigheter som sökt specialister sällan haft nÃ¥gra svÃ¥righeter au fÃ¥ sÃ¥dana. Ofta i form av Ã¥tervändande j ämtar eller härjedalingar. Ny sysselsättning krävs, inte minst därför att en ny vÃ¥g av rationalisering förefaller sannolik i skogen . Det senaste Ã¥ret har det arbetats pÃ¥ ett projekt som skulle ge nya arbetstillfällen genom en betydligt ökad förädling av skog inom länet. I Jämtland bearbetas bara en liten, liten del av rÃ¥varan. Det börjar dock bli en ny grund att stÃ¥ pÃ¥; hustillverkning - inte minst timmerhus - limträ, snickerier, sÃ¥gverk med specialiteter, spÃ¥nplattor är träförädlin~ som vuxit fram i länet och som är utby~~bar. Jordbruket Det är även da~s att ta itu med en offensivare jordbrukspolitik i länet. Det finns nu ett nyligen framtaget material om möjligheterna att vända trenden. AlltsÃ¥ till en ökad sysselsättning inom jordbruket; en kraftigt ökad mjölkproduktion, ytterligare slakt- 445 djursuppfödning, grönsaker och bärodling ligger inom det möjligas gräns. Det är nämligen sÃ¥ - om nÃ¥gon glömt sin skolbok i geografi - att det är bördigt i SkÃ¥- ne, pÃ¥ Gotland, pÃ¥ östgötaslätten, i storsjö- bygden och i Tornedalen. Tilltron till jordbruket är ocksÃ¥ stor inom lantbrukskooperationen. I Östersund satsar man just nu 50 - 100 miljoner pÃ¥ olika nya produktionsställen, främst dÃ¥ pÃ¥ det stora östersundsmejeriet, ett av landets största, med bl a ost och messmör som specialiteter. För att fÃ¥ fram en sÃ¥ slagkraftig producentkooperation som möjligt har för övrigt de j ämtska och härjedalska bönderna tillsammans med grannbönder i Medelpad och Hälsingland gÃ¥tt samman i landets enda branschblandade producentförening, Nedre Norrlands Producentförening (NNP), som blivit en stabil organisation, inte minst för en fortsatt jordbruksindustriell förädling. Ett akut problem: det är för mÃ¥nga dödsbon som äger Ã¥kermark som ingen brukar. Ägarna kommer upp nÃ¥gon vecka frÃ¥n Stockholm pÃ¥ sommaren och tittar pÃ¥ ägorna och säger: - Va' skönt och vackert det är ändÃ¥, här hemma iJämtland ... Turismen De Ã¥tervändande dödsbodelägarna bor dÃ¥ i nÃ¥gon av de 80 000 turistbäddar som finns i länet - turismen har i vÃ¥rt län en ställning som den knappast har i nÃ¥gon av landets övriga delar. Den ställningen beror givetvis pÃ¥ att vi har tvÃ¥ säsonger, vinter och sommar, och inom vissa omrÃ¥den iJämtland och Härjedalen hyrs stugo•· ut 30-35 veckor av Ã¥rets 52. 446 Positionen beror naturligtvis ocksÃ¥ pÃ¥ att Härjedalen och Jämtland är det närmaste större sammanhängande fjällomrÃ¥de, som finns att tillgÃ¥ i landet, och att vi var tidigt ute med turism. Om inte vi betraktar Magnus Eriksson med sin Blanche av Namur - som reste till Frösön för att hÃ¥lla sig borta frÃ¥n digerdöden - som de första turisterna, sÃ¥ kan vi notera att det i mitten pÃ¥ 1700-talet fanns viss kurortsverksamhet i Jämtland. T u rismen och olika fritidsaktiviteter spelar alltsÃ¥ stor roll för länet. Av de 80 000 bäddarna kommer 30 000 pÃ¥ turisthotell, semester·byar, cam ping, privatlogi och vandrarhem, medan 50 000 finns i fritidshus ägda av utomlänsbor. Totalt används bäddarna till 5,3 mi\joner övernattningar och brunoomsättningen uppgÃ¥r till grovt räknat 300 miljoner. Det satsas mycket stora pengar i LUrism och fritid i länet sedan nÃ¥gra Ã¥r tillbaka och enligt planerna de närmaste Ã¥ren framÃ¥t. Härom Ã¥ret gjor·des en sammanställning av planer·ade projekt i länet för en miljard under en tioÃ¥rsperiod. l Härjedalen har det rent av varit fr~tga om en s k Överhenning milt under lÃ¥gkonjunkturen. l Härjedalen - landskapet som numera är en kommun med 13 000 innevÃ¥- nare - investerades det 150 miljoner i fritidshus förra Ã¥ret. l Ã…re investeras det ocksÃ¥ mycket pengar för· närvarande. Där har staten bidragit kraftigt i det s k Ã…re-projektet, som tillkom efter en statlig utredning, som i sin tur tillkom som "tröst" förjämtarna när herr Str;ing och cosa n~j till ,·inter-OS till Östersund och Ã…re 1976. Nu kanske det blir de "tröstsatsningarna" som ligger som en grund för eventuella framtida OS-tävlingar i utförsÃ¥kningar, om Internationella olympiska kommitten säger ja till den svenska "decentraliserade" ansö- kan om vinterspelen 1984 - med tvÃ¥ jämtska kommuner som medsökande, Ã…re och Ragunda. Ã…re-investeringen ligger främst i en kabinbana - som kostade närmare 70 miljoner - nya liftar - hela system efter mellaneumpeiskt mönster - stugby, vägar, reningsverk osv. Den vÃ¥ldsamma fritidshusbyggenskapen i de känsliga fJällomrÃ¥dena innebär självklart svÃ¥ra problem och styrningsfrÃ¥gorna aktualiseras. Det finns en klart unalad oro över naturresurserna. Vi fÃ¥r inte sälja ut och exploatera allt det vi har alt ~juda pÃ¥ av vederkvickelse, natur, skönhetsvyer, vanendrag, fiske osv. En frÃ¥ga som ställs är, hur skall invester·ingarna i fritidshus kunna användas bättre än nu? Kan fritidshusägaren lockas att upplÃ¥ta sill fritidshus även Ã¥t anclr·a? Med en morot ala större skattefrihet än nu vid uthyrning? Eller med skatlepiskan: dvs hot om högre fastighetsskatt om stugan inte hyrs ut? Intressanta nya inslag är att flera företag börjat bygga stugbyar där man säljer delar av säsongen till hugade spekulanter pÃ¥ fritidshus. l priset ingÃ¥r dÃ¥ även viss central service och skötsel. Det är märkligt alt inte detta system kommit förut i Sverige, flitigt använt som det är i flera utländska turistländer. Att oron över "rÃ¥varan" - vÃ¥rjämtska och härjedalska natur ökat inom mÃ¥nga kretsar de senaste ~tren stÃ¥r klart. Ett par exempel: inom länsstyrelsen har man t ex uttryckt tveksamhet över att den nuvarande Helagsstationen, mitt inne i ett mycket använt men ocksÃ¥ mycket känsligt orört fjällomrÃ¥de, önskas utbytt mot en större anläggning. Alltför stor enligt länsstyrelsen, en anläggning som innebär en ren hotellrörelse inne i fjällomrÃ¥- det. Eller att man börjat pÃ¥ allvar diskutera au organisera upp tältandet i fjället för de vandrande fjällbesökarna. Inom speciella tältplatser. PÃ¥ fjället. Det lÃ¥ter skrämmande! Förbindelserna med Norge Visst är turismen och fritidsaktiviteterna nÃ¥- got som hör tilllänets framtid. Ska sanningen fram har vi ytterligare ett framtidsproje~ och det är Norge. Relationer·na med Tröndelagen har alltid varit livliga - men de hÃ¥ller pÃ¥ att värmas upp ytterligare. I varje fall jobbas det härt 447 frÃ¥n jämtlandshället för bäure förbindelser - vi vill t ex ha den av en nordisk ämbetsmannautredning kartlagda flyglinjen Trondheim-Östersund, vi vill ha den likaledes föreslagna förenklade och förbättrade godstaxan mellan havet och .Jämtland pÃ¥ järnvägen, liksom förenklade rutiner för lastbilstrafiken pÃ¥ mellanriksvägen E 75. Allt för en intensifierad handels- och industriförbindelse med det alltmera expanderande Trondheim och Tröndelagen. .Jodä, vi är medvetna om att rakt utanför oss utmed tröndernas kust skall det bli ett av Norges största oljefält. Det finns redan i dag konkreta exempel pÃ¥ ökade aktiviteter. Norska företag har sökt sig till .Järpen i Väs~ämtland med industrilokalisering liksom till Strömsund. Redan i dag levererar vi skogsvara till norska massaoch pappersfabriker vid kusten frÃ¥n tidigare s k O-omrÃ¥den i västra och norra .Jämtland. Med samma bilar tar vi hem olja.