THEDE PALM: Estlandssvenskar i Sverige Den som hör om estlänningars flykt till Sverige tänker i första hand pÃ¥ den flyktingström, som gick över Östersjön huvudsakligen till Gotland Ã¥ren 1944-45. Sverige fick dÃ¥ frÃ¥n hela Baltikum ett befolkningstillskott, som hade stora förutsättningar att anpassa sig till det svenska samhället och som pÃ¥ ett förnämligt sätt gjort det. Att en liknande flyktingström förekommit ungefär 130 Ã¥r tidigare har däremot fÃ¥ vetat om. Dessa flyktingar - varför de flydde, vart de tog vägen, hur deras liv gestaltade sig i Sverige - har varit föremÃ¥l för en doktorsavhandling vÃ¥- ren 1976 av Svante Jakobsson, "FrÃ¥n fädernejorden till förfäders land. Estlandssvenskt bondfolks rymningar till Stockholm 1811-1834" (Studia historica Upsaliensia 75). Att författaren lade fram denna avhandling pÃ¥ 50-Ã¥rsdagen av sin studentexamen är närmast ett kuriosum och skall inte pÃ¥verka bedömningen. Men man märker ju att en lÃ¥ng verksamhet, som lett till en ingÃ¥ende kännedom om kamerala arkiv, satt goda spÃ¥r i avhandlingen. En svensktalande befolkning flyttade redan mot slutet av 1200-talet till Ösel och Dagö och till omrÃ¥dena däromkring. Att det skett pÃ¥ kyrkligt initiativ är troligt. De kristna immigranterna blev ett stöd mot en svÃ¥rutrotad hedendom. Att inflyttningen gÃ¥tt via Finland är ocksÃ¥ sannolikt. DärpÃ¥ tyder Ã¥tskilliga ortnamn. Denna befolkning fick vissa privilegier, som befästes av bl a Karl IX och drottning Kristina. Det är intressant att konstatera, att privilegierna Ã¥beropades ännu in pÃ¥ 1800-talet av ryska domstolar till svenskböndernas skydd. Dessa senare blev aldrig livegna, men deras frihet inskränktes med Ã¥ren. Jorden förvärvades pÃ¥ olika sätt av godsägare, vilket betydde att bönderna inte kunde flytta utan föregÃ¥ende uppgörelse med dem, vilkas domsrätt de i viss utsträckning var underkastade; svenskarna hade det dock bättre än estbönderna. skattesystemet var komplicerat 297 och betungande. Jakobsson redogör ingÃ¥ende för skyldigheter och för rättigheter. Värst var rekrytutskrivningarna. Dessa skedde oregelbundet och vid behov. Ã…r 1812, alltsÃ¥ under Napoleonskrigen, utskrevs i Estland 15 man per 500 "själar" - i vanliga fall det ryska uttrycket för livegna, vilket det alltsÃ¥ inte var frÃ¥ga om här. ~jälaÂ- register uppgjordes vid olika tidpunkter av myndigheterna och följdes noga, oberoende av mellanliggande befolkningsändringar. Att räkna ut vilka som hotades av inskrivning var lätt nog. Värst var att rekryterna uttogs till 25 Ã¥rs tjänst. Att bli soldat med allt vad detta innebar i ett ryskt regemente betydde för de flesta att de för alltid rycktes bort frÃ¥n familj och hembygd. Jakobsson har ur sitt svÃ¥rÃ¥tkomliga material kunnat visa sambandet mellan rekrytutskrivningarna och flyktfrekvensen. Att hela familjer och inte bara eventuella soldatämnen flydde, är därvid lättförklarligt. Flyktingvägarna gick väl huvudsakligen mot Finland och Ã…land. Men Sverige lockade. De flesta torde ha kommit till stockholmstrakten. Jakobsson har följt upp flyktingarnas vidare öden genom att gÃ¥ igenom ett betydande antal kyrkböcker och handlingar. En del personer som han funnit i materialet frÃ¥n Estland har identifierats i Sverige. Andra har tillkommit, de flesta kallade "livländare" i handlingarna. Stockholmsförsamlingarna har gett de flesta namnen, Brännkyrka kommer sedan närmast. TvÃ¥ andra grannförsamlingar, nu inkorporerade, nämligen SpÃ¥nga och Bromma, har givit mycket litet. Detta kunde man vänta. Värmdö och andra skärgÃ¥rdsförsamlingar borde ha kunnat ge mer, men möjligen är materialet därifrÃ¥n inte lika väl bevarat. Författaren har fyllt sidor med namn pÃ¥ dessa flyktingar och med vad de gjort och var de hamnat. Han har ocksÃ¥ redovisat, när han sÃ¥ kunnat, deras hustrur och barn. l ett fall har han uppgivit namnet pÃ¥ ett barn- 298 barnsbarn till en flyktad svenskestnisk bonde. Det är hans eget namn. Han har med sin bok rest ett minnesmärke över sina förfäder och samtidigt fyllt ett hittills tomt blad svensk kulturhistoria. BERG & HJELT AdvokatbyrÃ¥ KB Nybrogatan 7, 11434 Stockholm Telefon vx 23 73 70 Advokat Gunnar Berg, Advokat Richard W. Hjelt. Advokat Ã…ke Hane-Weijman. Advokat Carl Patric Ossbahr. Advokat Erik af Petersens. Jur. kand., civ.ek.James Tuveson.