MARGARETHA AF UGGLAS: Svensk u-hjälp Lånar vi utomlands för att bekosta vår uhjälp? Den frågan har ställts, och riksdagsledamoten M argaretha af Ugglas reder i denna artikel upp begreppen. Hon kommer fram till att u-hjälpen är en tung post i den svenska betalningsbalansen, men att svårigheterna avsevärt lindras om hjälpen ges i form au bundet bistånd. Så gör de flesta länder- öststaterna gör det till JOO procent- och det finns inget vettigt skäl för att inte vi skulle göra det också. Vi lånar för att bekosta vår u-hjälp! Det är ett påstående som hörs ofta i dessa da· gar. Att Sverige för närvarande lånar upp betydande belopp utomlands har riO. bankschefen Krister Wickman bekräfta! bl a i ett anförande vid Handelsbankeli bolagsstämma. Kapitalimport i olika former har sedan augusti 1974 till och med januari 1975 finansierat ett löpande u& derskott i betalningsbalansen av storleksordningen 4 miljarder kronor. Bara UDder de två första månaderna i år har dessutom valutatillstånd meddelats för upptagning av utländska obligationslån oå banklån till ett belopp av inemot 2 miJ. jarder kronor. Nu lånar vi inte specifikt till • hjälpen. Det går lika bra att hävda att 11- nen går till att finansiera industrins iJio vesteringar eller den privata konsumtioo nen. Industriinvesteringarna och kOllo sumtionen ställer också krav på beta(. ningsbalansen i form av import. Det ir ändå naturligt att många får de snalit växande biståndsanslagen i tankarna Dir de betraktar Sveriges kraftigt försämnlk betalningsbalansläge. U-hjälpen f onekligen hårdare på valutareserven il de flesta andra inslagen i svensk samhält ekonomi. 1970/71 var år då den svenska valu serven nådde betänkliga botten!" Även den gången kom u-hjälpen i b· punkten. På uppdrag av utrikesminis som det hette - fast hr Sträng säker· var den rätte uppdragsgivaren - · tes en arbetsgrupp i kanslihuset med gift att utreda det svenska utvec · biståndets samhällsekonomiska effekter och särskilt det krav, som u-hjälpen ställer på valutaområdet. Utredningen kom fram till att ca 20 % av biståndsanslagen aldrig lämnar Sverige. Det är utbetalningar som avser lönekostnader för SIDA:s personal, omkostnader, utgifter för kurser, utbildning och stipendier, skattedelen av löner till experter och övrig fältpersonal, samt inköp av varor för gåvobistånd. I fråga om övriga poster på biståndsanslaget, den direkta svenska hjälpen till enskilda mottagarländer samt anslagen till internatioDeila organisationer, räknar utredningen med en återströmning till Sverige av utbetalade medel på ca 35 %. ÅterströmniBgen sker i form av utländska köp av svenska varor och tjänster. Biståndsanslagen hjälper med andra ord till att skapa svensk export. Nuläget Innevarande budgetår uppgår u-hjälpen till 2,1 miljarder kronor. Användes de procenttal utredningen kommit fram till, blir den resulterande belastningen på betalningsbalansen runt 1,4 miljarder kronor; en nog så betydande summa om den jämföres med den nuvarande svenska valutareserven på c a 8 miljarder kronor. Nu blir dock inte den omedelbara på- frestningen av denna storleksordning. U tbetalningarna av biståndsanslagen sker med betydande eftersläpning. Vid inpngen av budgetåret 1974/75 var reservationerna så stora som l miljard kronor. 193 Ytterligare en faktor bör hållas i minnet. I en ekonomi i balans ersätter u-hjälpen andra anslag på statsbudgeten eller privat konsumtion eller kapitalbildning. Det är varor och tjänster som skall överföras till u-länderna, och det innebär att andra sektorer i samhället måste hålla tillbaka sina resursanspråk för att bereda utrymme för u-hjälpen. För att räkna fram den valutamässiga nettobelastningen av biståndsanslagen bör man således frånräkna den import, som skulle ha alstrats om offentlig eller privat konsumtion fått "intaga" u-hjälpens samhällsekonomiska utrymme. U-hjälpens samhällsekonomiska och valutamässiga effekter blir dessutom annorlunda vid skilda situationer i samhällsekonomin. Befinner sig svensk ekonomi i ett läge av full sysselsättning eller behövs arbetstillfällen? Arbetar svensk industri nära kapacitetstaket eller finns outnyttjad kapacitet? Kan kapaciteten lätt byggas ut? Att exakt beräkna u-hjälpens inverkan på betalningsbalansen är med andra ord en mycket invecklad historia. Man får röra sig med uppskattningar och i likhet med kanslihusets utredning antaga att mellan 65-70 % används för utgifter utom Sverige. Säkert är att u-hjälpen är en tung post i vår betalningsbalans. Sä- kert är också att denna post inte i längden kan betalas med hjälp av utländska lån. Sveriges internationella kreditvärdighet är beroende av vår förmåga att visa att vi för en ekonomisk politik som för oss ur underskottsläget I den bilden passar knappast någon permanent utl direkt - som är mellan två och tre gånger så stor som kontantstödet. Av det ovan anförda kan följande slutsatser dragas: De vid det här laget betydande u-hjälpsanslagen är en tung post i Sveriges betalningsbalans. Denna börda kan mildras om u-hjälpen ges en utformDing, som hjälper till att generera svensk 195 export av varor och tjänster. Eller, ju större del av en föreslagen biståndsökning som avser bundet bistånd desto mindre motiv har finansministern - eller någon annan - att skylla på betalningsbalansen som en restriktion för ökad svensk uhjälp.