vår bristfälliga bildning Med "bildning" avser vi i regel huma· d nistisk bildning. Obildad är t ex den som saknar det historiska perspektivet och som inte känner till ens de största av de klassiska författarna, filosoferna och kompositörerna. För att vara bildad bör man också gärna behärska något mer främmande språk än engelska. Man kan däremot godtas som bildad utan att ha ens rudimentära kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Vad en transistor egentligen är, hur röntgenstrålar framställs, vad binära tal är för något eJ. ler vad den principiella skillnaden meJ. lan fissions- och fusionsenergi är, utgfl alltsammans frågor för experter. ting hör arbetet till, inte fritiden umgängeslivet. Den skolade, som inte har utpräglad vetenskaplig-pedagogisk talang, i att inte ta upp en om naturvetenskapliga ting. Att bildning traditionellt varit digt med humanistisk bildning är ligtvis lätt att förklara. Systematisk turvetenskaplig och teknisk kunskap historiskt sett av sent datum. Att ränker, börja anfallskrig eller rika mäns nyckfulla döttrar är emelleJ• urgamla sysslor, där språkkunskaper, toriska erfarenheter och litterär het kunnat vara till stor nytta. klassiska bildningstradition har förhärskande långt in i modern tid. brittiska generalerna vid Balaklava sålunda säkert bättre inlästa på och Shakespeare än på trots att krigsteknikens utveckling i då entydigt talade för kanonkunskaper. Serlan mitten av 1800-talet har visserligen mycket ändrats. Det har skett en teknisk och naturvetenskaplig kunskapsexplosion av helt enastående slag. Samtidigt har vårt traditionella bildningsbegrepp undergått endast mindre förändringar. Vad som har skett är närmast en förskjutning från humanistiska till samhällsvetenskapliga aspekter. Sociologiska, psykologiska och ekonomiska synsätt har gradvis trängt ut de klassiskt humanistiska. De sätter nu sin prägel på såväl skolans undervisning som debatten i press, radio och TV. Dagens studenter är ofta föga bevandrade i den europeiska historia och litteraturhistoria, som ännu på 1950-talet var centrala delar i läroverkens undervisning. I gengäld har de helt andra kunskaper och ett vaknare sinne för t ex sociala sammanhang. ~aturligtvis innebär denna förskjutning en "modernisering" av vårt bildoingsbegrepp. Ändå är moderniseringen på något sätt halvdan. Ty samhällsintresset går ofta hand i hand med en närmast provokativ okunnighet i naturvetenskapliga frågor. Samhällsdebatten handlar i stor utsträckning om följderna av den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen, om miljöförstöring, om stress, om dataregister och kärnenergi. Men just geDOm många debattörers brist på insikt i tekniska och naturvetenskapliga sammanhang får debatten ett drag av vidskepelse och hysteri. Många tror på fullt allvar att giftutsläpp och stress i arbetslivet 169 är en kapitalistisk företeelse, trots att precis samma problem förekommer i alla industrialiserade länder. Vi har fått ett förändrat bildningsideal - men det är ett politiskt ideal, inte ett naturvetenskapligt. Naturvetenskap är mer "ute" än något annat, det gäller både i skolan och på högskolenivå, där man inte hittar studenter att fylla de spärrade linjernas utbildningsplatser. Det må vara att denna attityd är förklarlig. Vi har nog tvingats genomleva alltför stora och alltför snabba tekniska omvälvningar för att riktigt finna oss tillrätta. Lokalsamhällets tillskyndare, de som längtar efter att få ägna sig åt fredlig grönsaksodling och nyttiga handaslöjder, representerar den yttersta reaktionen mot den tekniska utvecklingen. Men är det den typen av reaktion vi behöver? Jag tror att vi länge har begått ett fundamentalt fel, när vi i skolundervisningen betraktat de naturvetenskapliga ämnena som elitämnen, som specialämnen för blivande civilingenjörer. Naturvetenskapen borde i stället ingå som en självklar, integrerad del i vårt bildningsideal. Vi borde ge en gedigen naturvetenskaplig utbildning åt alla och börja med det redan på lågstadiet. Nu är vår bildning inte på ett rimligt sätt relaterad till den verklighet vi lever i. Därav främlingsskapet, därav hysterin att plombera kärnkraftverk och bryta med industrisamhället. Anders A rfwedson