Print Friendly

Waldemar Ingdahl; Anpassning till döds

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

0:::
LLJ
::.:::
u
:Q
C!l
tik. Frihet och kapitalism hänger
ihop, säger Mises i polemik mot
Mill. Någon liberal socialism är inte
möjlig. Detta torde de flesta idag
instämma i efter realsocialismens
fall. Man kan inte organisera en
socialistisk ekonomi utan att införa
oacceptabelt tvång. Och man kan
inte i längden driva ekonomin med
hjälp avtvång-till slut levererar den
inte. När så börjar ske raseras de
socialistiska institutionerna och systemet bryter samman.
Liedman förordar själv något
som ibland kallas ‘liberal socialism’
och har den nyligen bortgångne
statsvetaren Norberto Bobbio som
upphovsman. Trots vissa försök att
förklara Bobbios dunkla teser lyckas
Liedman inte konkretisera hur ett
sådant contradietio in adjekto skulle
kunna se ut. Det handlar tydligen
om betoning av fördelningspolitisk
rättvisa och ekonomisk demokrati.
En sådan tulipanaros borde inte förtjäna att nämnas i en bok om frihet
om man inte samtidigt gör ett försök att beskriva fenomenet mera
handfast. Sådant ligger dock inte
naturligt till för Liedman. På sin tid
(1982) beklagade han att striden om
löntagarfonderna tenderade att
undanskymma andra radikalare
alternativ. Vilka de var gav han inte
upplysning om.
För vem har Liedman skrivit
denna bok och vem tror Bonniers
skall köpa den? Den nu ålderstigna
”nya vänstern” får inte lära sig vad
motståndarna säger om frihet om
den överhuvudtaget har ork att ta till
sig nya tankar. Den unga vänstern
VETENSKAP
Anpassning till döds?
Av Waldemar Ingdahl
Kan man vinna debatten om klimatförändringarnas
betydelse och behovet av Kyotoprotokollet bara med
fakta eller behöver vi diskutera värderingarna också?
I
SVERIGE RÅDER en bred konsensus bland politiker, forskare, media och vissa delar
av näringslivet att_vi nu upplever en stor khmatförändring, som skapats av mänsklig aktivitet och som måste åtgärdas med
politiska medel genom en stor
omställning av samhället. Det verkar
ofta i samhällsdebatten som att diskussionen om klimatfrågan är avslutad i och med Kyotoprotokollets
undertecknande (fast USA, av någon
sällan utredd och förmodat självisk
anledning, inte vill vara med).
Denna samstämmighet väcker
frågor. Är det verkligen så okontroversiellt och enkelt att härleda en
specifik politik ur naturvetenskapliga rön? Hur säkra är dessa rön,
med tanke på att klimatet och ekologin är system som styrs av ett
mycket komplext antal faktorer?
Debatten är mer levande utomlands. Boken Adapt or Die: The science, politics and economics of elimate change är en utmärkt introduktion för den liberale läsaren. Där
tar man upp frågan om Kyotoprotokollet och vilka dess implikationer
har varit. Klimatfrågan blev efter det
kalla kriget en av de vikigaste politiska frågorna. Kanske för att den
sågs som ett av de sista områdena
där omfattande politisk expansion
var möjlig?
IIISvensk Tidskrift :12004, nr 3-41
kommer att känna sig lurad på pengarna. Den unga högern konsulterar
knappast marxistiska idehistoriker för
att lära sig något om frihetens teorier.
Boken förefaller skriven för Lidmans
gelikar- mediavänstern, som har sina
uppfattningar klara men som behö-
ver kunna slänga sig med några aktuella namn. Att då inte ha med Nozick
riskerar dock att läsarna plötsligt får
stå där med sin obildning. Men det
är uppenbarligen dags för vänstern
att läsa på om frihet.
Danne Nordling (danne.nord·
ling@skattebetalarna.se) är utredningschef
på skattebetalarnas förening.
BOKFAKTA
Sven-Eric Liedman. Tankens lätthet, tingens
tyngd- om frihet. Albert Bonniers.
Under de senaste åren har särskilt
en fråga blivit ordentligt utredd men
fortfarande varit svår att få någon
vetenskaplig konsensus om: frågan
om koldioxidutsläppen. Påverkar de
klimatet eller inte? Och på vilket
sätt? Hur stor roll spelar naturens
egna processer, som till exempel solfläckarnas aktivitet? Där är de flesta
experter väldigt osäkra på om det
globala klimat påverkas negativt eller
inte, i vilken grad påverkan sker och
vilka effekterna blir på lång sikt.
Bokens redaktör, Kendra Okonski, samlar en intressant grupp skribenter från olika discipliner som
redogör för de potentiella konsekvenserna av global uppvärmning
för mänskligheten och miljön. Man
värderar de strategier och policys
som använts för att bemöta klimatförändringar, man redogör för de
konsekvenser klimatpolitiken kan ha
för företag och handeln samt analyserar klimatpolitikens ekonomiska
principer och rättfärdiganden.
Bokens syfte är inte att vara en
stridsskrift mot tanken på en global
uppvärmning, utan att åstadkomma
Syndafloden var en ovanligt hastig klimatförändring.
en nyansering av debatten, och få
med sig grupper som ställt sig positiva till Kyotoprotokollet. Det syftet
har sina fördelar och nackdelar.
Paul Reiter avfärdar påståendena
om att klimatförändringar skulle öka
antalet myggor och leda till fler sjukdomar som malaria. Skälen till att
dessa sjukdomar sprids är mycket
mer komplexa, och beror mer på
ekonomiska och sociala faktorer.
Dominic Standish använder den
sjunkande staden Venedig som
exempel på hur miljörörelsen ofta,
med försiktighetsprincipen som
metod, ställer sig mot tekniska lösningar som strävar efter att minimera klimatförändringars skador.
Indur Goklany menar att vi istället för att koncentrera oss på global
uppvärmning för att indirekt minska de försvårade hälso- och miljö-
problem som kan följa i dess spår,
borde koncentrera oss direkt på
dagens problem som sjukdomar,
hunger, vattenbrist och hemlöshet.
Detta skulle vara mer kostnadseffektivt och ge säkrare och snabbare
effekter.
Martin Ågerup förklarar att klimatpolitiken borde vila på pålitliga
förutsägelser av faktorer som påverkar utsläpp, som till exempel tillväxt
av BNP, effektiv energianvändning
och fossila bränslens andel av energiförbrukningen. Ågerup pekar på
att vilka värden som anges på faktorerna påverkar kvaliteten i förutsägelserna om klimateffekterna, och
att slarv och dålig metod ofta gjort
modellerna dåliga som underlag för
politik. De fördelar som kan fås av
Kyotoprotokollets implementering
är ytterst osäkra, då dess effekter på
klimatet blir så små på den korta
sikt som protokollet har (år 2008-
2012).
Barun Mitra argumenterar att de
fattiga länderna istället för de rika
ländernas ”hållbara” energi, borde
satsa på mer modern och därmed
effektivare energiteknik, då miljö-
problemen snarare utgörs av fattigdom än hög energikonsumtion.
Andrew Kenny varnar, från ett
afrikanskt perspektiv, om farorna
med att rakt av överföra miljöstandarder som antagits av i-länder till
u-länder. Dock finns inte förståelsen
för att de fattiga ländernas problem
är annorlunda, och de rika länderna
verkar snarast redo att sätta igång en
slags ekologisk imperialism.
Julian Morris uppmärksammar
att Kyotoprotokollet kan bromsa
världshandeln om man lägger miljöaspekter inom ramen för WTO.
Det öppnar för möjligheten att
införa nya handelshinder på energintensiva varor. Detta hindrar tillväxt och införande av ny teknik för
att minska klimatets påverkan på
mänskligheten, vilket är det mest
kostnadseffektiva sättet att bemöta
klimatförändringar.
Martin Livermore påpekar att det
främst har varit storföretag som
ställt sig bakom Kyotoprotokollet.
Genom lobbying kan de påverka sina
egna kostnader, medan små- och
medelstora företag sällan har den
möjligheten och därför får bära den
största andelen av kostnaderna.
Bruce Yandle och Stuart Buck tar
upp problemet att globala och komplexa kontrollsystem skapar stora
incitament för ”rent-seeking”. Från
exemplet om spritsmugglares och
baptisters gemensamma stöd av förbudspolitiken i USA, visar de hur
allianser kan uppstå mellan annars
disparata intressen. I klimatfrågan
utgörs baptisterna av miljörörelsen
som argumenterar för att minskningen av koldioxidutsläppen är en
moralisk nödvändighet, medan
spritsmugglarna är de storföretag
OJ
O:
n
;;s;;
m
;o
lSvensk Tidskrift 12oo4, nr 3-41 111
0:::
w
::.:::
u
:Q
CD
som cyniskt hoppas öka sina konkurrenters produktionsomkostnader.
Benny Peiser skriver om historiska ekologiska katastrofer och hur
de sägs ha påskyndat civilisationers
kollaps. Peiser påpekar dock att de
historiska exemplen har gällt lågteknologiska jordbrukssamhällen, vilket har gjort dem mycket mer sårbara för klimatförändringar än vårt
högteknologiska samhälle som ger
oss bättre anpassningsmöjligheter.
Carlo Stagnaro anser att den
europeiska allmänheten inte är fullt
medveten om vilka problem och
konsekvenser som Kyotoprotokollet
har, eller de kostnader de kommer
att få vidkänna i form av färre
arbetstillfällen och höjda priser på
tjänster och varor.
Som alternativ till klimatkontrollen, att förhindra klimatförändringar över huvud taget, ställer man
upp klimatanpassningen: att se till
så att eventuella klimatförändringars effekter minimeras. Samhällen
som är stillastående och fattiga saknar i allmänhet förmågan att anpassa
sig till nya förhållanden, även förändringar som orsakas av klimatet.
Kyotoprotokollet ger mycket osäkra
miljövinster, särskilt på kort sikt,
samtidigt som det innebär en stor
omvandling av samhället till hög
kostnad. Det kanske vore dags att
applicera försiktighetsprincipen på
Kyotoprotokollet självt?
Adapt or Die är läsvärd och
intressant, och visar att det finns
andra slutsatser att dra ur möjligheten av en klimatförändring. På en
bra nivå, utan att bli för enkel, så ger
boken goda ekonomiska och vetenskapliga argument.
En god boks förtjänst kan dock
också ligga i att den klargör saker
genom sina tillkortakommanden.
Klimatfrågan består av flera parallella debatter inom klimatologi, ekonomi och politik som vävs samman,
vilket ofta gör debatten krånglig och
svår att delta i. Det område som
Adapt or Die brister på är beskrivningen av politikens roll. Politik är
fråga om en kamp mellan ideer, där
det i politiken ofta finns tanken att
uppfattningar är lika med verklighet
och fakta är förhandlingsbara.
Även om debatten må vara mer
livlig i utlandet, så står boken för en
minoritetsuppfattning, och dess ekonomiska och vetenskapliga resonemang när inte fram till de värdegrunder som anhängarna till Kyotoprotokollet ofta har. Dessa står
HISTORlA
l<ina upptäcl<te världen först
Av Mats Fält
De kinesiska upptäcktsresorna kartlade nästan hela jordklotet långt före Columbus. Men varför undvek de Europa?
E
TT AV DE mindre högprioriterade livsprojekten
är att besöka resterna av
det som en gång utgjorde
de europeiska staternas
kolonialvälden. Lite för sent ledde
detta anmälaren 1999 till HongKong
och Macau, sommaren innan Kina
tog över även den sista portugisiska
besittningen i Asien.
Två av de starkaste minnena från
besöket blev det sista firandet av
”stadens dag” i Macau- instiftad till
åminnelse av en stor seger inte över
IJlSvensk Tidskrift 12oo4, nr 3-41
antingen på en naturromantisk bas,
med en vision om ett decentraliserat, småskaligt och självförsörjande
samhälle som anses vara mer
ursprungligt. Eller så värderar man
just stabilitet och kontroll, och har
en vision att man genom regleringar
till fullo kan bestämma utkomsten
av mänskliga handlingar. Då man
har andra mål med sitt engagemang,
kommer man inte acceptera Adapt
or Die:s medel och lösningar. Värderingar måste bemötas med andra
värderingar.
Det huvudsakliga problemet med
Kyotoprotokollet, är att det ser människans handlingar som ett problem,
och inte som en lösning. Vad kan vi
göra för att klimatet skall ha så liten
inverkan på människan som möjligt?
Det borde egentligen vara den relevanta frågan i debatten, och den
måste stå på en solid vetenskaplig,
ekonomisk och värdemässig grund.
Waldemar Ingdahl (waldemar.ingdahl@eudoxa.se) är VD för tankesmedjan
Eudoxa.
BOKFAKTA
Kendra Okonski (red). Adapt or Die: The
science, politics and economics of elimate
change. Profile Books, London 2003
Kina men väl mot Nederländerna på
1600-talet – och den historiska
avdelningen på det stora nöjesfältet
i HongKong. En del av den historia
som beskrevs handlade om de kinesiska amiraler som, framför allt på
1400-talet, företog imponerande
resor på världshaven. En berättelse
som stämmer dåligt överens med
bilden av Kina som ett kejsardöme
som föredrog att leva i ”splendid isolation”, övertygat om sin egen överlägsenhet.
Nu har den brittiske marinofficeren Gavin Menzies publicerat en
tegelstenstjock redogörelse för vad
han tror är den verkliga historien.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner