Print Friendly

von Döbelns minne lever

Av Alexander Sánchez | 22 maj 2009

Bengt Kummel
Georg Carl von Döbeln: en biografi
Themis förlag 2009

I en nyutkommen biografi har Bengt Kummel tagit sig an en av 1800-talets stora gestalter i svensk och finsk historia, Georg Carl von Döbeln.

För den yngre delen av den svenska publiken är han nästintill okänd idag, men för den finska publiken lever hans minne kvar tack vare Fänrik Ståls Sägner/ Vänrikki Stoolin Tarinat av J.L. Runeberg.

Som så många andra från riddarståndet under 1700-talets sista del valde von Döbeln den militära banan. Redan som ung man reste han 1780 till Paris, med hopp om att strida i Amerika. I mer än ett år väntade han innan han till sist enrollerades av De La Marcks regemente för att resa till Indien där han bland annat deltog i striderna vid Cuddalore och befordrades till kapten. Under den här tiden var det snarare regel än undantag att de första stegen på en militär karriär gjordes utomlands. Striderna i Indien mellan stormakterna blev även startpunkt för en annan militärkarriär, Arthur Wellesley senare känd som hertigen av Wellington.

Åter i Frankrike verkade von Döbeln som adjutant till De La Marck. Han lyckades även reta upp Gustav III som besökte Frankrike 1784, i affären vid Boulognerskogen, där De La Marck duellerade med kungens adjutant Peyron som dog. Det var inte den sista konflikten med kungamakten under von Döbelns liv.

Strax innan den franska revolutionen lämnar von Döbeln Frankrike och reser hem. Kriget mot ryssarna blir hans nya möjlighet, 1789 enrolleras han som kapten vid Savolax lätta regemente, i Gustav III:s krig mot Ryssland 1788- 90.

Kriget som utkämpas både på land och runt den finska skärgården blev en katastrof på många plan. Trots planerna på ett kort krig drar det, som så många gånger tidigare, ut på tiden.

Sjökriget runt den finska skärgården förs något bättre än landkriget, på land lyckas inte den svenska armén avgöra överhuvudtaget. Det är under kriget mot ryssarna som den första riktiga brytningen mellan Sverige och Finland blir ett faktum genom Anjala-förbundet, där en rad officerare misstyckte mot den förda krigspolitiken. Kung Gustav III räddar situationen men missnöjet skulle finnas kvar i främst Finland även vid nästa krig 1808-09.

Det är genom sjösegern vid Svensksund den 30 maj som Gustav III kan följa upp segern med fredsförhandlingarna och rädda äran. Som många andra officerare återkommer von Döbeln till ett demoraliserat Sverige och han har även problem med skadan han ådragit sig 1789.

Efter slaget vid Porrassalmi utnämndes von Döbeln till major. Det var också under dessa strider som han sårades i pannan vilket gav honom det karaktäristiska utseende vi känner igen. Under återstoden av sitt liv bar von Döbeln ett svart band runt huvudet för att skydda det gamla såret från den trepanering han gjorde 1791.

Åren som följer är relativt händelselösa, sonen Napoleon föds 1802, och för första gången är han på ekonomisk stadig fot. Det är efter de diplomatiska förvecklingarna 1807 som tsar Alexander bestämmer sig att anfalla Finland. Det svenska försvaret är undermåligt, och man är nästan helt utan både utrustning och furage till alla de hästar som behövs. Det går dåligt med det mesta och stora delar av armén får dra sig tillbaka från Finlands södra gräns.

von Döbeln följer med Nylands bataljon och reser ut från Helsingfors. Han är med om alla viktiga slag i Finland som exempelvis Kauhajoki och Jutas. Det senare, hans kanske mest kända slag, så väl fångat av Runeberg.

Efter förlusterna i Finland drar sig trupperna tillbaka till Åland och senare till Sverige. Under striderna runt Åland kunde det ha slutat mycket illa för Sverige. Om inte von Döbeln lyckats förhandla direkt med de ryska befälhavarna hade Stockholm snart varit ockuperat. Med en hastighet som förvånar och med minimala förluster lämnar han Åland och tar hem trupperna.

Snabbt närmar sig ryssarna det svenska fastlandet våren och sommaren 1809 då Skellefteå, Sävar och Umeå är några av de platser där den svenska armén kämpar mot de invaderande ryska trupperna. Även Piteå plundras. Hade inte statskuppen i mars 1809 kommit är det lätt att räkna ut vad som hade hänt Sverige. Med freden avklarad den 17 september 1809 och den impopulära kungen Gustav IV Adolf avsatt och utvisad från Sverige kunde man återgå till det vanliga intrigerandet.

Klokt nog fick von Döbeln ingen vetskap om kuppen innan den var ett faktum. Han var inte känd som någon som lätt ändrade åsikt, frispråkig var han men ingen förrädare. Fortfarande inte särskilt populär bland ledningen i Stockholm, blev han inte heller den här gången lika rikligt belönad som många av de andra. Även bland militären var han en främmande fågel. von Döbeln upphöjs till friherre men inget mer, kanske ville man så snabbt som möjligt glömma allt som hade att göra med förlusten av Finland? Det var den slutsats som han själv drog.

Äventyren var dock inte helt slut för honom. von Döbeln sattes i fängelse när han officiellt inte följt ordern från kronprins Carl Johan att inte ingripa i Hamburg 1813. Han dömdes och sattes i Vaxholms fästning under ett år. Till slut benådades han och blev förste ständige ordförande vid krigshovrätten 1816.

Bengt Kummel ger med boken en så nära och rättvisande bild man kan komma en så pass komplex och mångfacetterad person som von Döbeln. Boken ger även en god bild av Sverige som i liten utsträckning kom att omfamna upplysningstidens starka strömningar nere på kontinenten, men som tvingades in i den föränderliga tid som blev förindustrialismens tidevarv.

Många gånger en outsider och rabulist, lyckades han alltid göra bra ifrån sig under de ofta farsartade, snarstuckna intriger som präglade Sverige under denna tid. Med hjälp av von Döbelns brev och några mycket behjälpliga kartor och bilder är det en fascinerande bok om en tid som förändrade Sverige för all framtid.

von Döbeln var en mycket konservativ militär men hade helt klart många andra goda drag som gjorde honom älskad. Hans personliga arbete för att hjälpa och stödja många av de finska veteranerna som stannade kvar i Sverige efter fredslutet 1809 har gjort att hans minne lever kvar, i synnerhet i Finland, än idag.

Alexander Sánchez är verksam vid Tankesmedjan Eudoxa och är även nylänning.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner