Veckan som gick

Det är tydligen rysligt synd om de kommunala skolorna. Eleverna flyr, de njugga politikerna vill inte skjuta till tillräckligt med stålar och det allra värsta är att de är utsatta för oupphörliga fientliga attacker från friskolorna, som fullkomligt hänsynslöst stjäl deras elever.

Och färre elever ger mindre pengar som gör att de kommunala skolorna inte kan anställa fler lärare och därför levererar allt sämre resultat vilket leder till att allt fler elever väljer bort dem till förmån för friskolor så att de kommunala skolorna får det allt svårare. Och så vidare – ni förstår vart det bär hän. En nedåtgående spiral som det inte går att få stopp på, och allt på grund av friskolorna. Som säkert dessutom lär ut en massa otäckheter som strider mot vedertaget bruk i den svenska skolan.

Den som till äventyrs tror att det viktigaste med skolan är att eleverna får en bra utbildning och når målen måste helt enkelt omprogrammeras.
Goda resultat och hög måluppfyllelse är väl i och för sig bra, men överordnat mål är ändå att den kommunala skolorganisationen ska vara konstant. De kommunala skolorna ska skyddas till varje pris.

Den Stora Morgontidningen har ägnat flera sidor den senaste veckan åt att lamentera över den kommunala skolans problem och det faktum att eleverna (så otroligt fräckt av dem egentligen) väljer bort kommunala skolor. Den ena vänsterföreträdaren efter den andra har fått beklaga sig över läget, med sedvanligt indignerat tonfall. Och man kan ju förstå dem. Valfrihet är nog bra, men meningen är ju inte att människor ska välja annat än det som den styrande eliten vet är bäst för dem! Envisas de ändå med att göra det – av pur bångstyrighet – måste Åtgärder Vidtas.

Och i ett läge där allt fler väljer elever bort den genomreglerade, välmenande, specialdesignade, genomtänkta, politiskt korrekta, genusmedvetna och demokratifrämjande kommunala svenska skolan är det ju självklart att något måste göras.

Här måste det till mer centralstyrning och detaljreglering. Bara statliga skolor – vi kan kalla dem enhetsskolor (en fin och inarbetad term i det svenska skolsystemet), samma för alla barn. Inga friskolor, inga profilskolor eller profilklasser, ingen valfrihet. Eleverna går i den skola politikerna bestämmer, punkt slut.

Skolkorrespondenten är mycket nyfiken på hur de amerikanska konsulterna ska hjälpa vänstern att få detta budskap att gå hem i valrörelsen.