Print Friendly

Veckan som gick

Av Inrikeskorrespondenten | 4 december 2009

Statsminister Wetterstrand – smaka på den! Enligt färska opinionssiffror håller miljöpartiets språkrör på att gå om vänsterblockets toppkandidat Sahlin i förtroendesiffror. Det är ingen hejd på den gröna medvinden i den röda front som hoppas kunna ta makten på ett oblodigt sätt om bara 40 veckor, den 19 september.

Känns det avlägset? Men se då på resultatet i kommunalvalet i Finland förra hösten, särskilt i Helsingfors där (s) tappade ställningen som största parti (18 procent) och de gröna (23 procent) ryckte fram till andraplatsen efter de konservativa (29 procent). Eller ta det finska EU-valet i somras, då de gröna tog lika många mandat som (s), två vardera, efter de konservativas fyra och mittens fyra.

Inte för att Finland är en förebild för svenska väljare, men åtminstone i Stockholm blåser nu samma vindar i blå-grön riktning, bort från det röda. Och går det att göra en make-over over there – förvandla miljöextremister till trevliga liberaler – går det kanske också här.

Det är inte undra på om nervositeten stiger i partikansliet på Sveavägen 68; så mycket kvar att göra för att vända partiledarens låga förtroendesiffror, och så liten tid. Allt tydligare framstår Sahlins historiska misstag att genom blockbildningen legitimera utmanaren Wetterstrand, för att inte tala om greppet att vilja lyfta in före detta bolsjeviker i regeringen.

I veckan stod klart att Sahlin i alla fall håller på att skapa sig en reträttplats, om det skulle gå dåligt i september. Som expert på bilindustrin i Trollhättan och Göteborg är hon given i ledningen för bilbolagen Saab och Volvo. Hon vet bättre än någon annan hur ”svenska” bilar ska tillverkas, av vem och var och hur, så varför inte själv ta ledningen och makten?

Att de nuvarande amerikanska ägarna inte har lyckats, ej heller tidigare svenska, måste bero på bristande empati med de lokalanställda, något som Sahlin har desto mer av. Med Metalls kassa i ryggen skulle hennes maktövertagande i bilbranschen kunna stänga kineserna ute och rädda den ”svenska modellen”. Om nu inte hennes partner i de gröna är lika entusiastisk över att i händelse av valseger satsa AP-fondernas miljarder på koldioxida transporter, alltså. I så fall behövs inte Metalls pengar, det räcker med pensionärernas.

Annars får hon väl försöka konkurrera med en annan prima donna om en plats i ”Let´s Dance”, vänsterns Dancing Queen Gudrun Schyman. Tillsammans skulle de slå världen med häpnad, åtminstone i underhållningsbranschen. Vilket skulle kunna öppna dörren till någon PR-firma där Sahlin i likhet med Göran Persson kunde hanka sig fram på en så blygsam inkomst att det räckte med att som vår förre statsminister betala några hundringar i statlig skatt. Häftigt.

Till skillnad från en annan Persson, Stefan i H&M, som i veckan ertappats med att betala 800 kronor i skatt. Miljoner, alltså. Han borde ha något att lära av patron på Torp om solidarisk skatteplanering.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner