Print Friendly

Varning för återgång till världens högsta marginalskatter

Av Henrik von Sydow | 25 oktober 2013

Med S, V eller MP vid makten riskerar vi en återgång till marginalskatter på över 60 procent. Det skriver Henrik von Sydow, ordförande i skatteutskottet, utifrån en ny rapport om oppositionens skattepolitik.

Oppositionspartierna i riksdagen anstränger sig för att övertrumfa varandra med förslag som återigen skulle driva upp svenska marginalskatter på arbete till över 60 procent. I en rapport från Moderaterna i riksdagens skatteutskott visas hur vi riskerar återgå till marginalskatter på upp över 60 procent med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet vid makten. Hur gynnas svensk konkurrenskraft om världens högsta marginalskatter blir ännu högre?

Under hösten arbetar riksdagens skatteutskott med att yttra sig över regeringens budgetproposition och oppositionspartiernas skuggbudgetförslag. Moderaterna i skatteutskottet visar i en aktuell rapport1 beräkningar från riksdagens utredningstjänst som visar att Socialdemokraternas förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget leder till ökade marginalskatter på 60 procent.

Marginalskatter är centrala i samhället och vår ekonomi eftersom de avgör skillnaden mellan lön och ledighet för människor. Enkelt uttryckt kan marginalskatten beskrivas som den procent som betalas i skatt på den sista intjänade hundralappen. Marginalskatterna påverkar därmed mängder med val i människors vardag. Det påverkar beslut om arbete, fritid, studier, föräldraledighet och hur länge vi väljer att arbeta.

Marginalskatterna i Sverige tillhör OECD-områdets högsta med omkring 57 procent i inkomstskatt. Det som också utmärker Sveriges marginalskatter i jämförelse med andra länder är att våra marginalskatter inte bara är höga, utan därtill träder in vid relativt sett normala inkomstnivåer. Den nedre brytpunkten, det vill säga då marginalskatten ökar till 52 procent, ligger i jämförelse med andra länder lågt och slår till redan vid en månadslön på omkring 36 000 kronor.

Det är anmärkningsvärt att oppositionspartierna vill göra världens högsta marginalskatter ännu högre, samtidigt som de medger att fler arbetade timmar i vår ekonomi är grunden för tillväxt och satsningar på världens kärna.

Alliansregeringen vill göra problemet med höga marginalskatter mindre. Ett förstärkt jobbskatteavdrag ger 4,5 miljoner löntagare mer kvar av lönen och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt befriar breda löntagargrupper i normala inkomstlägen från höga marginaleffekter. För att Sverige ska klara jobb och tillväxt i den tilltagande internationella konkurrensen är det viktigt att arbete och utbildning lönar sig. Vi behöver drivkrafter för att fler ska jobba mer för att öka antalet arbetade timmar i vår ekonomi. Det skapar förutsättningar för fler jobb och att fler jobbar mer, vilket bidrar till tillväxt och förutsättningarna för ökade satsningar på offentlig kärnverksamhet.

Det är väl känt att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter sig förslaget om höjd brytpunkt och dessutom vill höja inkomstskatterna genom att börja trappa av jobbskatteavdraget. Mindre uppmärksammat är dock att de också vill skruva upp inkomstskatterna med en avtrappning av jobbskatteavdraget som medför att dagens höga marginalskatter bli ännu högre.

Moderaterna i riksdagens skatteutskott har presenterat beräkningar från riksdagens utredningstjänst som visar hur de olika oppositionspartiernas förslag till avtrappningar av jobbskatteavdraget ökar Sveriges marginalskatter på arbete. Miljöpartiet inkomstskattehöjningar ger marginalskatter på 59,2 procent, Socialdemokraternas avtrappning av jobbskatteavdraget leder till marginalskatter på arbetsinkomster på 60 procent och Vänsterpartiet driver med sitt förslag upp marginalskatterna till 61 procent. I Vänsterpartiets förslag redan i inkomstintervallet 36 000 till 50 000 kronor2.

Det är anmärkningsvärt att oppositionspartierna vill göra världens högsta marginalskatter ännu högre, samtidigt som de medger att fler arbetade timmar i vår ekonomi är grunden för tillväxt och satsningar på världens kärna. Det är förstås mycket tveksamt hur återgången till världens högsta marginalskatter skulle stärka svensk konkurrenskraft och skapa drivkrafter för fler arbetade timmar.

Eva-Lena Ahlqvist, ledarskribent på Dagens Industri, påpekar ofta att dagens ledande politiker oftast är för unga för att själva ha upplevt problem med 1970-talets och 1980-talets höga marginalskatter3. Det gör det än märkligare att socialdemokraternas Stefan Löfven – som ju borde minnas detta – nu är den som driver på för att börja backa bandet och återgå till den tiden med de problem som svensk ekonomi hade då.

Stefan Löfven vill ofta framhålla sig som anhängare av goda villkor för kvalificerade industrijobb och utbildning. Vi vet att ett för högt skatteuttag på utbildning och ansträngning hotar jobben i Sverige. Det påverkar attraktionskraften också för både människor och investeringar att röra sig till vårt land. Höga marginalskatter skulle snarare styra främst människor men också investeringar bort från Sverige.

De förslag som Socialdemokraterna lägger i riksdagen innebär i praktiken att den extra statliga inkomstskatten, den så kallade värnskatten, nära nog fördubblas och att utbildning blir mindre lönsamt. Varför ska utbildning och vidareutbildning bli mindre lönsamt med marginalskatter på 60 procent? Oppositionspartiernas resonemang väcker också frågor om vart de egentligen anser att gränsen går för ännu högre marginalskatter. 61, 62 procent eller ännu högre?

Henrik von Sydow är jur kand och ordförande i riksdagens skatteutskott.von_sydow

Fotnoter:
1 Moderaterna i riksdagens skatteutskott ”Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre” 2013-10-18
2 Särskilt anmärkningsvärt är också att Vänsterpartiet därefter faktiskt sänker(!) den effektiva beskattningen på inkomster över 50 000 kronor ned till dryga 57 procent. Vänsterpartiet föreslår en hårdare progressiv beskattning på inkomster redan över 30 000 kronor. Det är oklart om de själva är medvetna om den effekten av deras skatteförslag.
3 T ex i ”Klarspråk om skatter”, SNS Förlag 2010.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner