Print Friendly

Varför går det bra för Sverige?

Av Klas Hjort | 23 mars 2012

Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Klas Hjort har läst deras nyutkomna bok.

En dröm jag haft länge är att den huvudsakliga inriktningen på den politiska debatten skall bli hur vi kan få högre tillväxt. Inte på det där lite mjäkiga sättet där det är en diskussion om vikten av satsningar på komvux eller att alla skall ha gymnasiekompentens vid 26. Utan på riktigt. Det sägs att Estland var nära en regeringskris i början på tjugohundratalet för att tillväxten sjönk ner mot 5%. En sådan debatt är det jag hoppas på. Den här boken är ett steg mot detta.

Det mesta i samhället, och därmed i politiken, handlar om tillväxt. Löneutveckling, prisutveckling, hur mycket pengar som går till forskning på sjukvård och annat styrs av tillväxten. Med bra tillväxt kan någon få den där lönehöjningen som räcker till sommarstugan, den nya lägenheten eller till en drömresa. För någon annan är det enkelt att få ett första jobb, eller att det går att slippa studieskulder för att det är enkelt att få extrajobb. Tillväxten hänger samman med hur mycket pengar det finns till sjukvård – och därmed hur snabbt det dyker upp botemedel mot olika sjukdomar. Ju större tillväxten är, något förenklat, desto snabbare kommer vi får botemedel mot en massa sjukdomar och därmed kommer vi att leva längre. Tillväxten är i mycket A och O.

Tillväxttalen är oftast låga, det talas om en, två eller kanske tre procent per år. Där skillnaden mellan dem skenbart är mycket liten. Om man i stället frågar sig hur lång tid en fördubbling tar så är det ungefär 70 år vid en procents tillväxt, 35 år vid två procent och skulle tillväxten ligga uthålligt runt fem procent så tar det blott 12 år. Om politiken skulle ändras så att vi får ett par procents ökning årligen skulle vi mycket snabbt få stora förbättringar i välfärden.

Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Deras ansats är inte partipolitisk utan den utgår från den forskning som finns, och deras bok är av en forskningssammanfattning snarare än en politisk pamflett. Befriande så tas reformer upp som gjordes både av borgerliga och socialdemokratiska regeringar och utvärderas. En ansats som också bidrar till att flytta boken från indirekta furstespeglar till att i stället lyfta fram vad som kan göras. Författarna, Bergh och Henreksson, är bägge väletablerade forskare sedan flera år. Andreas Bergh är numera verksam vid Lunds universitet, och Henreksson är professor och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

Tesen som författarna driver är att tillväxt är något som det går att få kunskap om hur den uppstår, och att det går att göra konkreta reformer för att öka den. Indirekt blir tillväxten, med allt gott den för med sig, därmed en fråga om politikerna vill eller inte. För här finns ett problem, det finns en lång rad reformer som det går att visa på som ger tillväxt, men genom att de missgynnar särintressen så görs de inte. Det är också ofta så att effekten av reformerna tar för lång tid, så att de inte blir viktiga för en politik som har en kortare horisont. Varför ska en politiker i dag genomföra en reform som kanske ger full effekt först efter nästa val? Särskilt som det kan bli en hel del knorr när den görs.

Författarnas slutsats är att den offentliga sektorns påverkan på tillväxten är som ett uppochnedvänt U. I början finns en positiv effekt genom grundläggande utbildning, infrastruktur och liknande och sen efter ett tag så blir bördan av den offentliga sektorn för stor. Då minskas i stället tillväxten och blir lägre och lägre. Sverige är i dag över punkten för en ”lagom” offentlig sektor och den offentliga sektorn kostar i dag mycket tillväxt, genom att staten tar mer från samhället än den ger. Det finns en rad problemområden som diskuteras i boken – skattetryck, hur skatterna missgynnar tillväxt i tjänstesektor, antalet arbetade timmar och på andra sätt.

Boken är inte ett utkastat debattinlägg utan en bok uppenbart skriven av nationalekonomer. Inte nödvändigtvis för ekonomer, men det är en gedigen diskussion kring metoder, mätresultat och vilka slutsatser som kan dras. Det är en bok som långt mer passar om man vill förstå sambanden kring tillväxt, än om man jagar några kvicka oneliners till ett torgmöte. Är man bara medveten om detta, så tycker jag absolut att det är en bok ska läsas. Har man politiska uppdrag är det en bok som borde vara obligatorisk läsning.

Klas Hjort arbetar som handläggare åt Christofer Fjellner i Europaparlamentet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner