Print Friendly

Vår världs ekonomiska historia

Av Martin Berg | 27 augusti 2010

Lennart Schön
Vår världs ekonomiska historia: Den industriella tiden
SNS Förlag

Att skriva världens ekonomiska historia från 1800-talets början fram till idag är ett gigantiskt projekt. Risken är stor för långa uppradningar av fakta som skrämmer bort läsaren. Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, lyckas dock förena faktaansamlingen med att skriva lätt och rappt i sin bok.

Med avstamp i 1800-talets industriella revolution ger han sig i kast med att beskriva och analysera de stora ekonomiska förloppen och vilken betydelse de haft för världen och dess invånare. En röd tråd i boken är Schöns fokus på de hittills tre industriella revolutioner som brutit igenom och avlöst varandra i en utdragen kris- och omvandlingsprocess.

Han påpekar till exempel att it-företaget Intel uppfann mikrochipet, den tredje industriella revolutionens första byggsten, ungefär samtidigt som 1970-talets oljekris definitivt satte punkt för den andras expansion. Internet, skriver Schön, uppstod liksom de första järnvägarna eller de första bilarna i ett samhälle som var organiserat utifrån andra förutsättningar.

På samma sätt visar han hur el- och förbränningsmotorn, samt nya upptäckter inom kemin och fysiken i slutet av 1800-talet, lade grunden till just den andra industriella revolutionen som tog fart efter andra världskriget och som var motorn i den starkaste tillväxtfasen i mänsklighetens historia. Men det kunde ske först efter att stora institutionella, demografiska och politiska händelseförlopp ägt rum parallellt, och som en konsekvens, av de framväxande nya ekonomiska förutsättningarna.

Ett bra exempel på just ett sådant händelseförlopp ger Schön när han visar på konsekvenserna av olika länders strategier för att möta och komma ur 1930-talets stora omvandlingskris. I den progressiva reaktionen spelade statens handlingskraft en stor roll i strukturomvandlingen. Här stimulerade staterna ekonomierna men man satsade också på exportindustrin. Länder tillhörande sterlingblocket som Sverige och Storbritannien valde den vägen.

Andra länder valde att möta krisen genom att försöka ersätta en tappad utrikeshandel med produktion för hemmamarknaden. Här blev protektionismen ett inslag i en mer långsiktig utvecklingsstrategi präglad av importsubstitution och det fick långsiktiga konsekvenser. Importsubstitution ska nämligen användas kortsiktigt för att stimulera och bygga upp ett lands ekonomi, påpekar Schön. Sedan ska strategin överges för att konkurrensutsätta industrin. Därför kom länder som inte ställde om på efterkälken. Ett slående exempel är Latinamerikas öde som Schön beskriver ingående.

Där valde man att satsa på en hemmaindustri och runt dessa ekonomier byggdes starka protektionistiska intressen upp. Det resulterade i att det blev svårt att ställa om när ekonomierna tappade fart gentemot omvärlden. Ett starkt befolkningstryck bidrog också till att försämra ekonomin och till att kasta Latinamerika in i det kaos som präglade stora delar av kontinenten under 1970- 80 talen. Det är först på senare år som Latinamerikas länder börjar komma ikapp, och paradoxalt är det militärjuntans Chile som leder utvecklingen. Där satsade man tidigt på frihandel och marknadsekonomi inspirerade av Milton Friedmans teorier.

Men läsaren serveras inte bara handelsekonomiska analyser. Schön behandlar också ekonomiernas koppling till det gryende kunskaps- och tjänstesamhället, de nya uppfinningarna och produkternas betydelse och kvinnornas inträde på universiteten och arbetsmarknaden. I det sammanhanget sticker USA ut.

Som den andra industriella revolutionens motor och det land som petade Storbritannien från tronen som världens ledande finansiella centrum hade USA redan på 1910-talet gjort gymnasieskolan obligatorisk. 1950 gick 80 procent av alla (vita) 15-19 åringar i USA på gymnasiet. I Europa var siffran betydligt lägre, vilket ger en ledtråd till hur USA kunnat dominera den ekonomiska och kulturella sfären efter andra världskriget fram till våra dagar.

Så var står vi idag? Schön konstaterar att vi befinner oss i början av den tredje industriella revolutionen. Informationsteknologin och internet håller på att förändra samhället i grunden. Ur de nya teknikerna har även nanotekniken och den avancerade biotekniken fötts. Tekniker som spås kunna hjälpa världen att hantera den hårdare press på resurserna som globaliseringen och en växande befolkning innebär.

Lennart Schöns bok visar att mänskligheten klarat stora omställningar tidigare. En bok att läsa för alla domedagsprofeter som predikar världens undergång i ett oljelöst klimatkaos.

Martin Berg är just nu pappaledig men arbetar till vardags som ekonomireporter på tidningen Land Lantbruk.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner