Print Friendly

VAD HANDER MED PENSIONSREFORMEN?

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

VAD HANDER MED
PENSIONSREFORMEN?
JONAS FR Y KL UND
Förseningen av pensionsreformen blir dyr. Så Länge premiereservsystemet inte sätts i sjön bokförs
inbetalningarna som en statlig tillgång, och placeras i statsobligationer. Av historisk erfarenhet vet vi att
avkastningen är större på aktiemarknaden än på obligationsmarknaden. Den uteblivna avkastningen stiger
successivt- och år 2000 beräknas den vara uppe i 16 miljader kronor.
ensionsreformen var
ursprungligen tänkt att
träda i kraft 1996. r
p flera omgångar har
ikraftträdandet skjutits
senast i budgetpropo-fram. Nu
sitionen föreslogs en framflyttning till
1999. Vad innebär dessa förseningar
och vad händer med pensionsreformen?
Ett förenklat svar på frågan är att
förseningarna inte spelar någon roll.
Anledningen till det förenklade
svaret ligger i pensionsöverenskommelsens konstruktion. När pensionsrättigheterna i det nya systemet skall
fastställas kommer riksförsäkringsverket att utgå från historiska data om
pensionsgrundande inkomst. Tack
vare den svenska noggrannheten
finns dessa uppgifter lagrade individ
fcir individ sedan 1960. Tidigare än så
JONAS FR YKLUND är civi/ingnzjör
och arbetar som eko11om på litdustriförbundets ekonomisk-politiska avdelnirzg.
28
behöver man inte gå. Lite FORTRAN-prograimnering, några datakörningar och jobbet är gjort.
Alla beståndsdelar i det nya systemet kan inte ta hänsyn till historiska
data. Men fcir dessa delar
intjänandereglerna fcir premiereserven, pensionsrätten fcir värnplikt
och studier – gäller startdatumet
1995. Detta datum påverkas inte av
förseningarna. Att pensionsreforn1en
förskjuts skulle därför enligt ett
forenklat synsätt inte innebära några
problem.
Men världen är nu en gång fcir alla
inte enkel. Förseningarna har åtminstone tre uppenbara och negativa
effekter.
O säkerhet och höga räntor
Den första är den ökade politiska
risken att reformen inte blir av. De
senaste åren har gjort oss smärtsamt
medvetna om vad förväntningar om
framtida politik kan innebära i fonn
av osäkerhet och höga räntor.
Människor som planerar fcir framSVENSK TIDSKRIFT
tiden eller som placerar sitt kapital
kan naturligtvis inte förlita sig på
politiska uttalanden och vallöften.
När motparten är staten är det ingen
ide att hänvisa till vilseledande marknadsföring. Den politiska världens
inneboende opålitlighet gör att varje
medborgare är och bör vara på sm
vakt.
I detta riskbedömningarnas samhälle är ett genomfört och inkört system mer säkert än en principöverenskommelse. Lagarna måste
vara på plats. De första utbetalningarna måste börja göras (vilket fcir
närvarande planeras till år tjugohundraett). Medborgarna måste börja
ra sina årliga pensionsbesked. Först då
kan man betrakta pensionsreformen
som någorlunda säker.
Graden av osäkerhet har betydelse
både fcir hushållen och fcir kapitalmarknaderna. Osäkerheten om framtida pensioner kan påverka hushållen
på olika sätt. Ett är naturligtvis att det
privata pensionssparandet blir högre.
Andra kan spekulera i att det framtida
pensionssystemet till slut kommer att
bli ett grundtrygghetssystem där pensionen blir lika for alla. Om en sådan
föreställning sprider sig försämras
ytterligare drivkrafterna att forvärvsarbeta for stora låginkomstgrupper.
På kapitalmarknaderna jobbar
hundratals analytiker som sitter och
väger politiska risker i olika länder.
Är landet X kreditvärdigt? Genomfor
man substansiella ekonomiska reformer? Finns handlingskraft hos regeringen att stå emot påtryckningar från
intressegrupper?
Förbättrade drivkrafter
Pensionsreformen har varit ett av de
ra positiva tecken som vi kunnat peka
på for utländska analytiker. Reformen forbättrar drivkrafterna for
arbete och företagande. Dessutom
v1sar överenskommelsen mellan
socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna på handlingskraft. Att
reformen forsenas minskar inte bara
svenska statens utan även svenska
hushålls och svenska fåretags trovärdighet hos utländska långivare.
En andra negativ effekt är mer
specifik. Förseningarna medfor ekonomiska forluster i premiereservsystemet. Sedan 1995 avsätts en del
av pensionsmedlen for att användas
till premiereserver. Premiereserverna
är den del av systemet som kommer
att vara helt finansierat genom
fondering. När systemet är i funktion
kan pensionsspararna själva välja hur
pengarna skall placeras. Den enskilde
kan därn1ed göra en egen avvägning
mellan risk och avkastning. Konkurrerande (och godkända) fondbolag
får utbjuda sina tjänster på lika
villkor.
Premiereservsystemet har inte satts
sjön. Ett någorlunda detaljerat
I
l
utredningsforslag finns framtaget,
men ännu saknas forslag på lagtexter.
I väntan på dessa och som en foljd av
den allmänna forseningen lagras de
inbetalda pengarna på ett konto i
riksgälden. riksgälden bokfors
pengarna som en statlig tillgång.
Riksgälden placerar medlen i statsobligationer, for närvarande med en
löptid till halvårsskiftet 1998.
Av historisk erfarenhet vet vi att
avkastningen är större på aktiemarknaden än på både penning- och
obligationsmarknaden. Särskilt om
investeringshorisonten är lång är det
vettigt att placera i aktier istället for i
obligationer. Industriforbundet har
genomfort beräkningar på den forlust
som uppstår på grund av att
placeringarna inte görs på aktiemarknaden. Den beräknade forlusten
stiger successivt – i slutet av år
tjugohundra är den uppe i hela 16
miljarder.
Den här forlusten drabbar i forsta
hand den yngre delen av arbetskraften. Det är femtiotalister, sextiotalister och de sjuttiotalister som
börjat jobba som förlorar. Det
faktum att forseningsförlusterna slår
mot dessa grupper innebär i sig stora
faror.
För att kunna genomfora en så
omfattande reformering som den av
pensionssystemet krävs övergångslösningar. Övergångslösningar motiSV EN SK TID SKRIFT
veras ofta av moraliska skäl: den eller
den gruppen har räknat med att det
gamla systemet skulle gälla och får
därfor inte drabbas av förändringarna.
I praktiken handlar det dock ofta om
att möjliggöra reformerna genom att
köpa ut starka grupper eller grupper
som genom sin storlek är starka. Ett
sådant utköpande behöver inte vara
något problem så länge som de
långsiktigt dynamiska vinsterna överstiger de kortsiktiga kostnaderna.
60-talisterna får minst
pensionsrefonnen är det knappast
de moraliska argumenten som har
varit tongivande. Hur forklarar man
annars att den äldre arbetskraften och
de nuvarande yngre pensionärerna
behandlas så generöst? Just de grupper som röstade for det ohållbara
ATP-systemet, som även beviljade
sig fler och fler förmåner i fonn av
barnbidrag, bostadsbidrag och socialförsäkringar, just dessa grupper får de
förmånligaste övergångsreglerna.
sextiotalisterna som far uppleva
lägre barnbidrag, bostadsbidrag och
socialskydd är de som får de minst
formånliga övergångsreglerna. Detta
är givetvis en fråga om makt. Och då
inte bara i den snäva bemärkelsen
makt genom representation i beslutande församlingar.
Den sneda maktfordelningen ligger
inbakad redan i frågans natur. De
äldre kan genom förseningar tillforsäkra sig pensioner genom att det
gamla systemet far rulla på några år
till. En sådan förlängning av det
gamla kan kortsiktigt finansieras
29
genom en urgröpmng av APfonderna eller genom ökad beskattning på arbetskraften.
För de yngre däremot gäller att ju
fortare ett robustare system infors
desto större blir chanserna for dessa
grupper att ra en bra pension. I denna
forhalnings- och påskyndningskonflikt finns ingen annan råd än att de
yngre rar köpa ut de äldre. Tiden
verkar ju till de äldres forn1ån, vilket
gör att de sitter med trumf på hand.
Just ett sådant utköp var vad som
skedde i pensionsreformen.
Jag har inte upplevt detta som
något problem trots att jag själv är
sextiotalist och att jag haft tidig och
intern msyn penswnsöverenskommelsen. De långsiktigt positiva
effekterna överstiger helt enkelt
kostnaderna for övergångslösningarna. Många av de långsiktigt positiva
effekterna pä samhällsekonomin rar
genomslag forst på sikt och kommer
då främst att komma nuvarande
yngre generationer till del. Detta
kompenserar for andra forluster. Allt
detta gäller forutsatt att refonnen
verkligen blir av och inte ytterligare
forsenas.
Förseningarna drabbar den yngre
arbetskraften hårdare än den äldre. I
takt med att pensionsreforn1en forsenas kommer de yngre att bli mindre
och mindre villiga att betala for de
äldres övergångsbestämmelser. Det
går tyvärr att se ett scenario där
reformen, till f<iljd av forseningarna,
kapsejsar i en med tiden successivt
hårdnande generationskonflikt.
Den tredje effekten av fors- 30
ningarna berör samhällsekonomins
effektivitet.
Den stora poängen med pensionsrefornlen är att skapa en mer direkt
koppling mellan vad individen betalar in i pensionsavgifter och vad som
betalas ut i pension. Det nya systemet
ger en sådan effekt och därmed sänks
i praktiken det man brukar kalla for
skattekilen.
På sätt och vis kan man säga att
skattekilarna redan har sänkts trots att
pensionsreformen inte slutgiltigt har
trätt i kraft. De inkomster vi har i dag
kommer nämligen att ligga till grund
for den nya pensionen.
Medvetenheten om denna forändring är dock låg, vilket i sig är ett
problem. Fa arbetstagare inser att
betydande delar av lönebikostnaderna utgörs av en individuell
forn1ån utan man är kvar i den äldre
foreställningsvärlden.
Psykologiskt kan man därfor säga
att skattekilarna är kvar på den
tidigare höga nivån trots att det ur en
ekonoms synvinkel står klart att
skattekilarna de facto har sänkts. Det
är forst när pensionsrättigheterna
klargörs genom årliga kontoutdrag
SVENSK TIDSKRIFT
som individerna kan ta hänsyn till
rättigheterna i sitt beslutsfattande.
Det är en ödets ironi att finansministern nu foreslår utvidgade möjligheter for AP-fonderna att köpa
aktier. Detta samtidigt som premiereservfondernas pengar är inlåsta på
riksgälden. Det är svårt att se dessa
bada åtgärder som något annat än en
medveten strategi att utöka det
statliga aktieägandet på bekostnad av
privat ägande.
Premiereservsystemet hotas även
av riksforsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg. Hon har
lagt fram ett eget forslag som innebär
att riksforsäkringsverket tar hand om
premiereservsystemet. Detta system
skulle forsvaga pensiOnsspararnas
skydd mot ingrepp i pensionerna.
Politiskt kontrollerade pensionspengar har varit en olycka for svenskarna. Det nya pensionssystemet ger
äntligen en väg ut ur detta dilerruna.
Det som därfor behövs är att
pensionsreformen påskyndas, att
premiereservsystemet sätts igång och
att regeringen slutar laborera med
ökade befogenheter for de gamla
AP-fonderna.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner