Vad är Big Society egentligen?

”You can call it liberalism. You can call it empowerment. You can call it freedom. You can call it responsibility. I call it the Big Society.” Så har David Cameron beskrivit det the Big Society som blivit ett centralt begrepp för de brittiska Tories, men som nu också har fått ge namn åt en bok av parlamentsledamoten Jesse Norman. Janerik Larsson har träffat honom och frågat varför the Big Society är ett sådant hot mot Labour.

Låt mig börja med att formulera en fråga som kunde vara hämtad från TV-programmet ”På spåret”:
Vilket land är detta: här har nyligen det bildats en borgerlig koalitionsregering inom vilken det finns vissa, växande spänningar. Här är det socialdemokratiska partiet i stor intern kris.
Just det – Storbritannien!

Här bildades i maj i år för första gången på nästan ett sekel en koalitionsregering mellan det stora konservativa partiet lett av David Cameron och det betydligt mindre liberal-demokratiska partiet lett av Nick Clegg.

Hur det gick till när den koalitionen bildades kan man för övrigt läsa om i en nyutkommen bok: ”22 Days in May” av David Laws, som var en av liberaldemokraternas nyckelpersoner i förhandlingarna. En sak som slog mig när jag läste den var att det inte finns så mycket att läsa om hur det gick till bakom kulisserna när de båda Reinfeldt-regeringarna bildades. Men det kanske kommer?

Det mest spännande med David Cameron är att han faktiskt arbetat en hel del med att förse sitt parti – och nu egentligen även koalitionsregeringen, den brittiska Alliansen – med ett rejält idémässigt fundament.

Brittisk politisk journalistik är mycket vass och Camerons lansering av begreppet ”Big Society” som en sammanfattning av hans politiska kurs blev föremål för en hel del ironiserande under valkampanjen. Begreppet ”Big Society” är alltså svaret på Tony Blairs (och Bill Clintons) Third Way, ett sätt att formulera ett effektivt politiskt system med både omtanke och ekonomisk effektivitet.

The Third Way formulerades av professor Anthony Giddens och kritiken mot Big Society har delvis handlat om att det inte finns en genomarbetad förklaring till begreppet. Nu finns det en sådan – och den kanske också kan komma att exporteras precis som Third Way…?!

Under den allra senaste tiden har politiska kommentatorer både från höger och vänster hyllat en bok som just heter ”The Big Society” (med underrubriken ”The Anatomy of the New Politics”, University of Buckingham Press).

Jag träffade i veckan som gick författaren, den nyblivne parlamentsledamoten Jesse Norman, i parlamentet.

Boken är mäktig läsning och jag ska inte påstå att jag förstod varje resonemang om Platon, Aristoteles, Thomas Hobbes etc. Så boken är allt annat än en snabbskriven pamflett – det är en rejäl analys av brittisk politik, brittisk idédebatt. Men den är mycket brittisk.

Huvudtesen hos Cameron och Norman är enkel att beskriva: det finns en massa positiv energi hos landets befolkning, energi som inte släpps lös på grund av en rad olika faktorer – men en viktig faktor är den för en svensk helt osannolika graden av makt hos staten.

Jesse Norman har en intressant, skiftande bakgrund. Han har arbetat inom finanssektorn (Barclays 91-97), han har arbetat med en ideell stiftelse i Östeuropa, han har arbetat på tankesmedjan Policy Exchange som står Cameron nära, han sitter i styrelsen för The Conservative Co-Opeerative Movement mm.

En reslig man med orden i sin makt – han lägger ut resonemanget om varför Big Society är ett sådant hot mot labour:

– Från labour får man dels höra att Big Society bara är Thatcher i nya kläder dels att Big Society är just precis det labour alltid eftersträvat. Jag tror det väl illustrerar labours dilemma.

– Om labour skulle återupptäcka sin tradition från sent 1800-tal skulle de upptäcka att man har en historia som inte är Fabian Societys idé som går ut på att med en stark stat leverera vad de makthavande tycker att folket ska få, ska tycka. Dagens labour är skrämda över tanken att sprida makt från den centrala staten.

– Men Big Society är just vad medborgarna vill ha. Här återupptäcks värden. Här återupptäcks de fria kollektivens energi och kreativitet.

Jag frågar om krisen – nedskärningarna – är ett bra tillfälle att lansera Big Society. Det kan ju leda till slutsatsen att det bara är Thatcher i nya kläder?
Norman:
Det är inte okomplicerat men jag tror ändå fördelarna överväger. Det är nu i krisen som det blir verkligt möjligt att låta nya lösningar växa fram.

Janerik Larsson är seniorkonsult på Prime.

———————————————————————–

Läs mer om brittisk politik:
Brittiska valet: Kan Cameron rädda landet ur dubbla krisen? (7/5) av Mats Johansson

Storbritanniens starka regeringar (28/5) av Simon Hedlin Larsson