Print Friendly

Tyrgils Saxlund; Tankar kring ett partiprogram

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TYRGILS SAXLUND:
Tankar kring ett partiprogram
I förra numret av Svensk Tidskrift redogjorde partisekreterare Lars Tobisson för moderaternas förslag till nytt partiprogram. Fil
dr Tyrgils Saxlund har granskat förslaget.
Han är mycket positiv, men han vill ha bort
vissa delar och få andra framhävda. Att
förslaget lägger stark tonvikt på begreppet
personlig frihet finner han särskilt värdefullt. Han pekar på att torypartiet i
Storbritannien också nyligen lagt fram en
pogramskrift där man finner liknande
tankegångar. Sådant ligger i tiden och
behövs, menar föifattaren.
l många länder pågår i våra dagar inom de
konservativa partierna en intensiv ideologisk
debatt. I vårt grannland Norge hat· H0)’re
genomgått en ideologisk nyorientering, som
resulterat i stark frammarsch bland väljarna.
Även i många andra länder kan man märka
samma nyorientering, som dock i allmänhet
inte sätter spår i svenska massmedia. Ett uttryck för detta nytänkande är skriften ”The
Conservative Opportunity” (redaktör: Lord
Blake, MacMillan förlag). Flera av de främs
ta yngre akademikerna inom tory-partiet
medverkar i denna samlingsvolym, i vilken
man kan utläsa vilka vägar de engelska kon
servativa tänker slå in på under det när
maste decenniet.
En av medarbetarna skriver, att 70-talet
förmodligen är ett mycket lämpligt decenni
um för att vidareutveckla de konservativ
ideerna. Orsakerna till detta är framför all
den konflikt, som råder mellan å ena sida
den parlamentariska demokratin och å de
andra det sätt på vilket dagens samhälle fun
get-aL De byråkratiska organens liksom d
fackliga intresseorganisationernas makt ha
blivit allt större och kommit att sträcka si
över allt vidare områden. De enskilda med
borgarnas handlingsutrymme har minskat.
detta samhälle har de konservativa en vikti
uppgift i att slå vakt om den personliga f·
heten.
Idedebatten pågår inte bara inom de kon
servativa partierna. Även den socialistis ·
vänstern har flyttat fram sina positioner.
europeiskt perspektiv har den så kallad
euro-kommunismen blivit en allvarlig fa
för vårt hittillsvarande samhälle. En insikt
full bedömare som Henry Kissinger har va
nat för konsek1·enserna av ett ökat kommunistiskt inflytande på politiken i länder som
Frankrike och Italien. Även inom svensk socialdemokrati pågår sedan länge en radikalisering. Många ungdomar, framför allt inom
de akademiska grupperna, dras till radikala
kommunistiska läror. Kommunistpartiet i
S1erige har alltmera utvecklats från att ha
1arit ett arbetarparti till att bli ett akademikerparti med stark ungdomlig prägel. Beholet av en slagkraftig konservativ – eller borgerlig – ideologi är mot den bakgrunden
stort.
Tyvärr tycks samtidigt ideutbytet mellan
de olika ideologierna ha avsomnaL Bara för
några decennier sedan kunde ännu konserlativa, liberaler och socialister av olika schatteringar utbyta tankar och värderingar. Nå-
got sådant förekommer knappast längre.
\’arje grupp predikar för sina trogna och
ignorerar i det stora hela de ideologiska motståndarnas argument. Speciellt märkbart är
detta idet faktum, att det knappast förekommer någon som helst idediskussion mellan
till exempel yngre konservativa och marxister. Det politiska debattklimatet är hårt i dagens Sverige och återspeglar därigenom den
politiska verkligheten.
Moderat grundsyn
Det är mot denna bakgrund, som Moderata
Samlingspartiet har påbörjat sitt ideologiska
programarbete. Det intresse, som kommit
det till del från både de aktiva partiarbetarnas och sympatisörernas sida, visar att det
finns en vitalitet i dagens Moderata Samlingsparti, som är hoppingivande för framti- 125
den. Det är också uppenbart, att det ideologiska programarbetet är någonting som
känns angeläget bland partiets väljargrupper. Det programförslag, ”Moderat grundsyn”, som nu remissbehandlas ute i partiorganisationen, innebär en nyorientering, som
visar hur moderaterna på avgörande punkter är ett parti i förvandling – någonting
som kan få stora konsekvenser för svensk
politik i framtiden.
Man omprövar sina ståndpunkter och
låser sig inte i en äldre ideologisk terminologi. Det är med stor försiktighet man använder sig av de gamla så kallade ”ismerna”.
Man vill åstadkomma en syntes, en moderat
ideologi, som skall kunna omfattas av stora
grupper av vårt folk. Den gamla intressepartistämpeln, som partiet alltför länge fått dras
med, vill man nu en gång för alla göra sig av
med.
För att uppnå detta har man lagt tyngdpunkten vid frihetsbegreppet, som löper
som en röd tråd genom hela programförslageL Det uttrycks i ord som frihet, valfrihet,
oberoende. Idehistoriskt har dessa ord en
omisskännlig anknytning till den klassiska
liberalismen. En modern filosof som Karl
Popper och hans skrift ”Det öppna samhället och dess fiender” (finns i tyska och engelska utgåvor) har säkert varit en inspirationskälla för programskrivarna. Programkommittens genomsnittsålder är jämförelsevis låg. Vissa i äldre högerprogram viktiga
begrepp har också tonats ner. Monarki, kp·-
ka, försvar står det ingenting eller mycket
litet om. Kanske borde ändå försvarets betydelse för vårt nationella oberoende ha understrukits ytterligare.
l
————————————————~——~–~—~
126
Samtidigt är det ostridigt, att programförslaget också anknyter till viktiga konservativa ideal. Friheten har varit ett centralt begrepp även i konservativ doktrin. Redan Edmond Burke skrev att ”friheten är människans adelsmärke och samhällets mål.” På
andra ställen lägger man tyngdpunkten vid
värdekonservativa begrepp som rättvisa, gemenskap, livskvalitet. På vissa punkter bör
kanske just dessa konservativa inslag få än
större tyngd, liksom arvet från socialkonservatismen. De sociala ft·ågorna är tyvärr nå-
got missgynnade i programförslaget.
Programshivarna är inriktade på nutiden
och på det moderna samhällets problem.
Det går inte att skriva politiska program för
evigheten, och det har man varit väl medveten om. Ett program av denna typ måste
grundas på en analys av vår tids människa
och hennes situation. Vilken människosyn
ligger då till grund för programförslaget?
Tyngdpunkten i förslaget har man lagt
vid den individuella friheten och man vill i
konsekvens därmed skapa ett samhälle, där
medborgarnas rörelsefrihet inskränks av
samhället på så få områden som möjligt.
”Utan tilltron till förnuftet blir friheten och
demokratin omöjlig”, skriver man på ett ställe. På denna punkt borde programskrivarna
ha gått ännu ett steg längre. Det märkliga är,
att sam1idigt som vår generations ungdom
framstår som friare, mera obunden än nå-
gon tidigare, söker den ändå kraft och inspiration hos diktatoriska, likriktade ideologier.
Samtidigt som man slår sönder gamla auktoriteter, söker man febrilt efter nya. Hos
upp i vårt samhälle, och det demokratiska
västerländska styrelseskicket. om ett aktu·
elit exempel på detta kan jag peka på den
unge filosofidocenten Torbjörn Tännsjös
bok ”Demokrati och proletär revolution”
(Doxa förlag). Författaren till denna bok anser, att det enda riktiga sättet att göra Sverige till ett bättre land ät· genom revolution.
Alltför många- ofta intelligenta och förnuftiga – ungdomar tror mera på den marxistiska likriktningen än på vårt pluralistiska
samhälle.
Programskrivarna har uppfattat denna ut·
maning, men bemöter den på ett inte heh
tillfredsställande sätt. l programförslaget
finns ett mot marxismen polemiskt avsniu.
som man med fog kan låta utgå.
Det är visserligen oerhört viktigt att man
kritiserar marxismen, men det är otillfredsställande med ett så starkt polemiskt avsnitt i
ett program, vars tyngdpunkt är en presen·
tation av den egna ideologin. Ett alternatil
vore att man inom kommitten utarbetade en
mera utförlig debattskrift, i vilken man ut·
sätter marxismen för en kritisk analys. Sarntidigt borde man då analysera frågan om
varför marxismen lockat till sig så stoll
grupper.
Moderaternas alternativ
Det moderata samhällsalternativet
inte på jämlikhet och likriktning. Samtidi
som man slår vakt om de existerande värdet
vi har fått att förvalta, anger man en annan
färdriktning. Här har också programkornmånga finns det en tendens att försöka ned- mitten en möjlighet att gå vidare i sin analy
vät·dera de institutioner, som vi har byggt Den så kallade ”gröna vågen”, miljöförstö-
relserna, nostalgin, längtan bort från det
moderna samhället till en förlorad sörgårdsidyll – allt detta tar sig ofta överdrivna och
omogna uttryck. ”Knarkromantiken” är det
mest skrämmande exemplet på detta. Samtidigt finns det på botten av denna nya inställning någonting som ett värdekonservativt
parti skulle kunna ge en positiv innebörd.
Man slår ibland vakt om nedärvda värden
och miljöer på ett positivt sätt. Till och med
det av radikala krafter dominerade kulturrå-
det har i sin målsättning ett ”bevarandemål”
-även om man i det fallet har ett intryck av
att det är en läpparnas bekännelse. Här kan
en modern reformkonservatism peka på
kontinuitetens och kulturbevarandets betydelse. Miljöfrågorna kan i detta sammanhang föras fram som en integrerad del.
Detta problem har ytterligare en aspekt.
Vilken är familjens roll i det moderna samhället? Man skriver i programförslaget:
”Varken staten eller andra kollektiv kan nå-
gonsin ersätta familjen som grunden för gemenskap i samhället. Därför vill vi värna
familjen i de olika former den kan ha.” Familjen genomgår i våra dagars Sverige en
långt mera djupgående kris än många har
uppmärksammat. Nativiteten sjunker, skilsmässorna ökar, antalet ensamstående föräldrar- mestadels unga kvinnor – är stort. Till
en del är problemen säkert av ekonomisk
art. Men detta är inte hela förklaringen,
utan orsakerna är förmodligen mera djupgående. Kvinno- och mansrollerna håller på
att förändras, och samhället har ännu inte
anpassat sig till denna nya situation.
l vårt samhälle har man dessutom i allt
högre grad tagit ansvaret från de enskilda
127
medborgarna och familjerna, samtidigt som
man nedvärderat familjernas roll och uppvärderat samhällsinstitutionernas. l ett så-
dant samhälle blir det allt svårare för familjerna att bibehålla sin inneboende styrka och
livskraft. I kampen för familjens rätt har
Moderata Samlingspartiet en av sina viktigaste uppgifter för framtiden. Friheten får
inte bara gälla individen, utan även familjen.
Moderata Samlingspartiet har på alla dessa områden stora möjligheter att gripa det
ideologiska initiativet och därigenom lägga
grunden för en ny politik i Sverige. Detta
gäller för övrigt inte bara familjepolitiken.
Samma resonemang kan tillämpas på både
socialpolitik och utbildningspolitik. På ytterligare en punkt bör partiets idekonservativa
karaktär slås fast. l all den föränderlighet,
som vi dagligen upplever omkring oss, glömmer man ofta att det även i stillaståendet kan
finnas en inneboende dynamik. Om allt ständigt befinner sig i rörelse, ges aldrig tillfälle till överblick, rofull kontemplation,
kraftsamling. Liksom gångna tider hade sina
– ofta påtalade – brister, hade de också sina
förtjänster. Har inte mycket av tidigare generationers värdegemenskap gått förlorad?
Förändring och utveckling bör inte heller
utesluta kontinuitet och gemensamma
normer. Hur viktigt är det inte att vi behåller greppet om teknisk och maskinell utveckling! Datatekniken är bara ett, men ett
viktigt, exempel på detta. Människovärdet
måste skyddas, vilket blir än viktigare i ett
samhälle, där kyrkans en gång givna roll har
blivit allt mindre.
Det är stora uppgifter Moderata Samlingspartiet har i vårt svenska 70-tal. Det idepoli- 128
tiska programmet kommer att diskuteras
och justeras. Den ideologiska nyorienteringen kommer att fortsätta. Men ett parti, som
är berett att både värna friheten och slå vakt
om grundläggande mänskliga värden, kan
se framtiden an med tillförsikt.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism