Print Friendly

Tyrgils Saxlund; Tage Lindboms Jakobs dröm

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

284
Broames förteckning utgör ett utomordentligt hjälpmedel för all forskning, som
baseras på av enskilda handskriftssamlare
genom tiderna, ofta med stora uppuff,-ingar
och stundom med verklig lidelse sammanbragt material. Man har anledning att känna
stor tacksamhet och beundran.
Förste bibliotekarien Åke Davidsson har
publicerat en förteckning ”Litteratur om
Uppsala universitetsbibliotek” (Acta bibliotheca: R universitatis upsaliensis 20, 1977).
Davidsson ,-edovisar här vad som under tidernas lopp skrivits om biblioteket i enskilda
arbeten, tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar
m m. Själv har han bidragit till denna litteratur med inte mindre ~in bortåt 30-talet nummer. Som i förordet framhålles gäller en
mycket stor del av bibliografin handskriftsTYRGILS SAXLUND:
Tage LindbomsJakobs dröm
Tage Lindbom är en av våra märkligaste
tänkare. Utan att snegla på det opportuna
eller tidsenliga går han sin väg rakt fram,
med ett enda mål i sikte: att öppna våra
ögon för de andliga värden, som håller på
att gå förlorade i det moderna samhället. I
allt högre grad har han koncentrerat sitt författarskap på de allra djupaste livsåskådningsproblemen. Hans senaste bok ”Jakobs
samlingen, c:a 850 titlar av inalles något över
1500. Det är självfallet den berömda Codex
argenteus (Silverbibeln) som tilldragit sig
forskningens särskilda uppmärksamhet. Litteraturen kring denna uppgår till över l 00-
talet nummer. Men också handskrifter som
Uppsala-eddan – liksom Codex argenteus i
Magnus De la Carelies donation – och det
till bibliotekets 350-årsjubileum 1971 i praktfullt faksimil utgivna Goslar-evangeliariet,
även kallat Codex caesareus, har givit upphov till en omfattande litteratur. Davidssons
bibliografi utgör ett viktigt och användbart
tillskott till vår bibliotekshistoriska litteratur.
Önskvärt vore att även de andra större
forskningsbiblioteken i landet gjordes till
föremål för motsvarande bibliografiska undersökningar.
dröm” (Norstedts, cirkapris 49:-) kan läsas
både som teologisk traktat och idehistorisk
studie. Kanske är det hans hittills mest vittsyftande bok.
Konsekvent och ihärdigt avvisar Lindbom
sofisten Protagaras tes: ”Människan är alltings mått.” Han anser att vår tillvaro istället
måste grundas på en högre – transcendent
– verklighet. Om andligheten förnekas, tappar nämligen människorna de etiska rättesnörena och dörren öppnas för kaos. De moderna materialistiska ideologierna – socialism och marxism – har i Lindbom en motståndare, som envetet pekar på den värdeupplösning, som har följt i deras spår.
Men Lindblom pekar också på vad han
uppfattar som än mera djupgående problem. Gudsbegreppet har tappat sin andliga
innebörd och Kristus har förvandlats till en
socialreformator bland andra. Det är många
som har hjälpt till med att bryta ner kristendomens motståndskraft gentemot den moderna materialismen. Lindbom angriper
inte bara den moderna teologins grundläggare, Schleiermacher, utan också tänkare
som Heidegger, Teilhard de Chardin och
Paul Tillich. Alla dessa räknas till de falska
profeter, som har lett in människorna på
förnekelsens och ateismens vägar.
I stället är det den kanske störste av alla
filosofer, Platon, som får hedersrummet i
tänkarnas skara. För Lindbom ligger Platons
stora och avgörande betydelse i hans brytning med sina materialistiskt inriktade föregångare, de så kallade naturfilosoferna. Ideläran innehåller en djup insikt om tillvarons
och Guds väsen. Platon var den som först
lärde grekerna – och därmed oss – att det
finns en högt·e verklighet, utan vilken vår
timliga tillvaro blir futil och meningslös.
Tage Lindbom framträder som en religiös
tänkare med platonismen som en viktig inspirationskälla. Otidsenligare kan man knappast bli i vårt moderna debattklimat.
Den insikt som låg förborgad i Platons
tänkande och som upptogs av bland andra
285
kyrkofadern Augustinus, håller i våra dagar
på att gå förlorad. I dag är det andra doktriner som har herraväldet. Lindboms bok är
en analys av hela vårt moderna samhälle –
dess idemäsiga grundvalar, andliga problem
och framtidsutsikter.
Speciellt intressant är bokens senare del,
som skildrar det andliga livets historia från
antik och medeltid till våra dagar. Helt kan
man väl inte följa Lindbom i hans resonemang. Börjar verkligen det andliga livets
nedgång redan med medeltidens nominalister? Är kritiken av romantiken verkligen
rättvis?
Dessa och liknande frågor kan ställas till
den iderike författaren, som säkert inte skulle bli svaret skyldig. Större koncentration på
vissa tänkare eller ideologiska problem hade
dock gjort framställningen mera lättläst och
mindre svåröverskådlig. Lindbom är dessutom en höggradigt svårläst författare. Ibland
kunde han säkert vara mera läsartillvänd,
utan att förlora på saken.
Men egentligen är dessa invändningar
små anteckningar i marginalen. Vi bör vara
tacksamma över att någon i dag vågar ifrågasätta etablerade sanningar och ställa de allra
djupaste problemen under debatt. Tage
Lindbom är en författare med vida perspektiv över ett stort och komplicerat idehistoriskt skeende. Man önskar hans bok många
läsare, ty de kommer att bli rikt belönade.
De får tillfalle att se med nya ögon på både
sig själva och samtiden. Och det kan sannerligen inte sägas om många böcker i dagens
bokflod!

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism