Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Två utrikesstrategier: Trump

Av Kasper Gieldon | 7 oktober 2016

Valet om vem som ska bli överbefälhavare för världens största militärmakt är fortfarande ovisst. Den underliggande känslan av att mycket står på spel är påtaglig, men istället för att analysera det politiska innehållet har svensk medierapportering fokuserat på kandidaternas hälsa, reklamkampanjer och opinionsundersökningar, menar Kasper Gieldon och erbjuder en genomgång av kandidaternas säkerhetspolitiska bevekelsegrunder.

Donald Trump har hittills hållit två utrikespolitiska tal, det ena i Washington (Ref 1) och det andra i Ohio.
I det första talet, den 27 april i Washington beskrev han följande mål för utrikespolitiken:

• USA:s mål ska främst vara att skydda landets gränser.
• Amerikaners intressen ska genomsyra politiken.
• USA ska inte gå under på grund av globaliseringen.
• Staten är det viktigaste fundamentet för en nations glädje och harmoni. USA ska aldrig bli en del av internationella koalitioner som begränsar dess rätt till självbestämmande. • NAFTA har varit en katastrof och gjort att USA har förlorat jobbtillfällen.

I sitt andra utrikespolitiska tal på Youngstown State University i Ohio (2) lyfte han fram följande punkter:

• USA:s nations- och demokratibyggande har varit ett misslyckande. Det skapar en grogrund för terrorism.
• Likt fascism, nazism och kommunism är radikal islamism ett globalt hot. Målet är att besegra ISIS, och alla länder som delar den uppfattningen kommer att vara USA:s allierade.
• NATO har tidigare varit ”förlegat”, men har nu ändrat sin inriktning. Därför ska USA tillsammans med NATO arbeta emot terrorism.
• Ryssland och USA kan komma att hitta en gemensam ståndpunkt i kampen mot ISIS.
• USA ska bedriva en ideologisk kamp mot radikal islamism.
• USA ska ha en hårdare migrationspolitik.

Trumps utrikespolitiska mål är klassiskt realistiska. Han vill skydda statens gränser, bevara statens suveränitet och hålla USA borta ifrån internationella koalitioner. I den klassiska realismen finns ingen tilltro till det internationella systemet. Det som finns är suveräna och enhetliga stater som ständigt är involverade i en maktkamp. Samtidigt ställer sig Trump emot idén om nationsbyggande.

Den andra delen av Trumps utrikespolitik handlar om USA:s ekonomi. Han har en skeptisk syn på frihandel och är emot globalisering. Han säger att globaliseringen har lett till att amerikanska jobb, fabriker och rikedomar har gått förlorade till Mexiko. Det gynnar enbart den finansiella eliten som donerar pengar till politiker, inte till de miljoner amerikanska arbetare som lämnas kvar i fattigdom (3).

Om man ser till de hot som Trump tecknar är de främst ISIS och radikal islamism. Detta kombinerat med ett inrikespolitiskt hot – även kopplat till radikal islamism – som utgörs av invandring. Trump vill driva en ideologisk kamp mot ISIS, och i den kampen är det öppet för alla stater att vara delaktiga, oberoende tidigare relation till USA.

Trump publicerade redan 1987 sin utrikespolitiska plan på en annonsplats i tidningen New York Times. Reklamen beskrev hur Japan och Saudiarabien hade utnyttjat USA. Han skrev även att världen skrattade åt amerikansk naivitet, och att USA behövde sluta betala för länder som själva kunde ta ansvar för sin säkerhet. Denna retorik har även återkommit i Trumps presidentkampanj 2016. Han menar att USA är den stora förloraren, och andra länder ska betala tillbaks för USA:s militärutgifter.

Om man ser till internationella allianser är Trump skeptisk till FN och NATO. Han har även kallat WTO för en katastrof och förespeglat att USA under hans presidentskap kan komma att lämna handelsorganisationen. Hoten kommer utifrån, men han är även kritisk gentemot amerikanska företag som väljer att flytta sin verksamhet utomlands. I NBC lade han fram ett förslag om att införa tullavgifter på de företag som väljer att lämna landet (mellan 15 och 35%) (4).

Trump har under en lång tid betraktat NATO som obsolet men har nu ändrat sig. Under sitt senaste utrikespolitiska tal i Ohio menade att han tillsammans med NATO kommer att bekämpa ISIS. Detta strider mot uttalanden där han svävat i frågan om amerikanskt NATO-engagemang. Trump fick sin första säkerhetspolitiska FBI-briefing den 17 augusti vilket kan ha påverkat skiftet.

I frågan om Ryssland vill Trump förbättra ländernas relation. Han har sagt att Rysslands engagemang i Syrien är viktigt i kampen mot ISIS. Han har även uppmuntrat Putin att hacka Clintons dator för att få fram mer information kring hennes email-skandal. Putin har själv sagt att Trump är en ”briljant” person, och Trump har uttryckt liknande beröm över Putin som han kallar för en smart och framgångsrik ledare (5).

Om man istället ser till Trumps syn på Europa har han kallat Bryssel för ”helvetets håla” och europeiska politiker för passiva inför terrorister och flyktingar. Trump har varnat Tyskland för att betala för amerikansk säkerhet eller att riskera USA:s militära stöd. Brexit var välkommet enligt Trump, där han menar att internationella projekt som EU inte fungerar.

Isolationism och protektionism präglar Trumps retorik, men även hans syn på USA som förloraren på den rådande världsordningen. Thomas Wrights analys av att Trump liknar den republikanska senatorn Robert Taft som var emot bistånd till Storbritannien innan 1941, emot ökad frihandel, emot uppdämning mot Sovjetunionen och emot amerikanskt engagemang i NATO är slående (6). Samtidigt bör bilden kompletteras med Trumps beundran av Ronald Reagans presidentskap. Inspirerad av Reagans ideologiska krig vill Trump föra ett liknande krig mot ISIS.

Kriget mot ISIS och Trumps plan för militärinsatser i Sydkinesiska havet är de förslag som starkast går emot hans ideologiska isolationism. Trump har sagt att han kommer ”bomba skiten ur [ISIS]”, och att en militärinsats kan komma att innefatta 30 000 amerikanska soldater. Om man ser till Trumps bild av Kina anser han att de manipulerar sin valuta, hackar och stjäl amerikanska företagshemligheter och att de är USA:s största ekonomiska motståndare.

Lite talar för att Trump utifrån sin realistiska och isolationiska syn skulle vara intresserad av öarna i det Sydkinesiska havet, utan snarare att han vill använda USA:s militär i regionen som en del i kinesiska förhandlingar med USA (7). Retoriken mot Kina har skruvats upp från Trumps sida. När Obama 2015 bjöd in Kina till en statsmiddag menade Trump att deras president Xi Jingping inte förtjänade mer än en Big Mac.

Flera psykologiska analyser menar att Trumps vrede och humor är en stor del av hans personlighet. I frågan om motivation har Trump själv uttryckt att pengar aldrig motiverat honom, utan enbart varit ett mätinstrument. Detta blir tydligt under valkampanjen där han ofta jämför sig med historiska människor eller symboler. När han t.ex. fick frågan om han var valbar som president svarade han att han var den mest valbara presidentkandidaten sedan Abraham Lincoln (8). Han har även sagt att hans bok ”The Art of The Deal” är den bästa boken efter Bibeln.

Denna typ av retoriska knep genomsyrar Trumps valkampanj. Det ger även avtryck på graden av sanningshalt i hans uttalanden. PolitiFact visade att enbart 2 procent av Trumps uttalanden under valrörelsen var sanna, medan 75 procent var ”mestadels falska/helt falska” (Hillary Clinton har 29 procent ”mestadels falska/falska uttalanden”).

Säkerhetspolitisk ser Trump terrorism snarare än konventionella krig som USA:s största hot. I hans tal i Ohio använde han lång tid åt att räkna upp de terroristattacker som ISIS och radikala islamister har genomfört i Europa. Trump menar att hotet motiverar stärkt gränskontroll och ett förbud mot muslimer att besöka USA. Konkret handlar Trumps stärkta gränskontroll om att bygga en 1600 km lång mur mot gränsen till Mexiko. Han vill tredubbla antalet gränspoliser samt deportera 11 miljoner odokumenterade flyktingar och höja bötesbeloppet för människor vars visum gått ut.

Trump anser att USA missgynnas av den internationella liberala världsordningen som har växt fram sedan andra världskriget. Han är missnöjd med USA:s militära allianser och anser att USA förlorar på den globala ekonomin. Samtidigt imponeras han av starka auktoritära ledare (9). Trump vill därför anamma en utrikespolitik där USA håller sig borta från omvärlden. USA ska säkra sin gräns och försvara sitt land, samt undvika att lägga sig i andra länders angelägenheter.

I och med att den ekonomiska politiken är central i Trumps utrikespolitiska strategi går han utanför sin ideologiska isolationism i relationerna gentemot Kina. Han förstår att för Kina är engagemanget i det Sydkinesiska havet är viktigt, och vill därför använda amerikansk militär som en del i en ekonomisk förhandling.

Kampen mot radikal islamism och ISIS är överhängande i Trumps utrikespolitiska agenda. Han är beredd att gå långt i sitt krig mot ISIS, inte minst i riskerande av amerikanska trupper. Kriget mot ISIS motiverar även utökade gränskontroller och inre spaning gentemot mexikaner.

Kasper Gieldon är omvärldsbevakare och tidigare student i statsvetenskap vid Lunds Universitet

 


  1. Donald J. Trump Foreign Policy Speech, 27 april 2016, Tillgänglig: https://www.donaldjtrump.com/pressreleases/donald-j.-trump-foreign-policy-speech
  2. Politico, Full text: Donald Trumps speech on fighting terrorism, 15 augusti 2016, Tillgänglig: http://www.politico.com/story/2016/08/donald-trump-terrorism-speech-227025
  3. Politico, Full transcript: Donald Trump’s jobs plan speech, 28 juni 2016, Tillgänglig: http://www.politico.com/story/2016/06/full-transcript-trump-job-plan-speech-224891
  4. The Telegraph, Donald Trump threatens to pull US out of the World Trade Organisation, 24 juli 2016, Tillgänglig: http://www.telegraph.co.uk/business/2016/07/24/donald-trump-threatens-to-pull-us-out-of-theworld-trade-organis/
  5. Jeremy Diamond, Timeline: Donald Trump’s praise for Vladimir Putin, CNN, 29 juli 2016, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/2016/07/28/politics/donald-trump-vladimir-putin-quotes/
  6. Thomas Wright, Trump’s 19th Century Foreign Policy, 20 januari 2016, Tillgänglig: http://www.politico.com/magazine/story/2016/01/donald-trump-foreign-policy-213546
  7. Wall Street Journal, Clinton vs Trump: Where They Stand on Foreign Policy Issues, Tillgänglig: http://graphics.wsj.com/elections/2016/donald-trump-hillary-clinton-on-foreign-policy/
  8. Leon H Wolf, Redstate, Donald Trump Says He’s The Most Presidential Candidate Since Abraham Lincoln, 9 mars 2016, Tillgänglig: http://www.redstate.com/leon_h_wolf/2016/03/09/donald-trump-says-hespresidential-candidate-since-abraham-lincoln/
  9. Thomas Wright, Trump’s 19th Century Foreign Policy, 20 januari 2016, Tillgänglig: http://www.politico.com/magazine/story/2016/01/donald-trump-foreign-policy-213546
Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Axess

Läs mer

webshop_banner

Rädslans liberalism