Trender på tvärs: Vad vill USA:s väljare?

Republikanska kandidater som hoppas få utmana president Obama i nästa val kampanjar redan, men någon stark kandidat har ännu inte vaskats fram. Samtidigt kämpar Obama med missnöje och svikna förhoppningar om fred och välfärd. Det skriver Bo Ture Larsson.

Två kostsamma krig som återstår att avveckla; väldiga underskott i de offentliga finanserna och i handeln med utlandet; tillväxt så låg att den inte förmår minska arbetslösheten; politisk oförmåga att samlas kring hur tryggheten vid sjukdom och ålderdom ska organiseras: inte underligt att amerikanerna ser dystert både på nationens ställning i världen och på sin privata situation.

Insikten sprider sig om att de gyllene åren, decennierna från 40-tal till 70-tal med stadig välståndstillväxt för de allra flesta, är historia.

Men för den som tror att det är slut med den amerikanska optimismen finns tröst att hämta – i politiken. För överallt och på alla nivåer finns det någon som tror sig om att kunna göra ett bättre jobb för USA än den som valdes förra gången.
 
Redan håller republikaner som vill ersätta president Obama på att kampanja i Iowa och New Hampshire, de delstater där väljarna traditionellt fått första chansen att rangordna partiernas kandidater till posten som statschef.

President Obama verkar dock kunna ta det ganska lugnt. Han får ju ingen seriös utmanare i det egna lägret, även om missnöjet är stort bland demokraternas aktivister, över svikna förhoppningar om fred och välfärd. Inte ens sjukvårdsreformen, Obamas inrikespolitiska huvudnummer, verkar ju tryggad.

Men demokraterna vet att de skulle förlora både nationellt och lokalt utan Obama. Hans stora fördel är att väljarna vet att han hemma och på den internationella scenen förmår uppträda med den värdighet amerikanerna framförallt begär av sin statschef. Obama är inte folklig på samma sätt som sina företrädare, men han kan vinna respekt även bland dem som ogillar hans politik.

På motståndarsidan kan ännu ingen stark utmanare skönjas, hittills bara en blandning av föredettingar och för allmänheten närmast okända personer.

Sakligt sett har tiden efter valsegern 2008 varit en besvikelse för Obama och hans demokrater.
En föraning om vad som komma skulle var när man i januari 2009 i Massachusetts förlorade den senatsplats vänsterikonen Ted Kennedy hade haft till en republikan, uttalad motståndare till den sjukvårdsreform Obama utlovat i valrörelsen.

Nu senast blev mellanårsvalet 2010 en allvarlig motgång. Kongressen fylldes av republikaner fast beslutna att riva upp sjukvårdsreformen och minska statens roll.    

Men 24 maj hände åter något märkligt. I ett fyllnadsval, i delstaten New York till kongressen i Washington, vann demokraterna, detta i en valkrets i som röstat republikanskt sedan 1960. En stor fråga i valet var att republikanerna uppfattades vilja förändra den fria (skattefinansierade) sjukvården för pensionärer.  

Demokraterna och republikanerna hanterar tryggheten och andra frågor på olika sätt. Och finner att väljarna säger nej, till dem båda.  

Inte konstigt om politikerna föredrar att tala om värderingar och annat vackert i stället för att söka enas om lösningar på USA:s problem. (SNB)  

Bo Ture Larsson är utrikesredaktör i Svenska Nyhetsbyrån (SNB).