Tore Sellberg; Till vinstens försvar
1979
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
TORE SELLBERG:
Till vinstens försvar
En nyligen utkommen bok av Danne
Nordting ger bankdirektör Tore Sellberg,
som är kritisk mot den i vissa delar,
anledning att säga att boken i väsentliga
avseenden ärförträjjlig. Vinst är något som
alltför ofta bedöms som någotfult eller rent
av skamligt. M en bådeförfattare och kritiker
säger ifrån:företag bör drivas med klar vilja
till vinstmaximering, annars står de på
osäker grund. En annan punkt där de båda
också är överens gäller aktier och
aktieägande. Fondförslagen och annat som
förekommer i debatten om aktier skall ses som
de är, inte tillkomnaförföretagens skull utan
som uttryckför vilja till makt.
Den som under de senaste 6-8 åren fö~
Danne Nordlings flitiga, men inte alltid väJ.
underbyggda eller välformulerade skriverier griper sig an hans bok ”Vinsten och
vinstbegäret” (Askild & Kärnekull) med in~
alltför stora förväntningar. Läsningen av !Jo.
ken blir då en positiv överraskning. Det är i
väsentliga avseenden en förträfflig bok över
ett viktigt ämne, som i hög grad förtjänar att
rättframt föras ut i debatten. Boken fyller
rätt höga anspråk på pedagogisk upplägg·
ning och framställning. Det ges en kort historisk introduktion av behandlingen, eller
rättare sagt misshandlingen, av vinstbegreppet. Med undantag från Xenofon har dt
flesta från Aristoteles över Thomas ab
Aquino till Marx och våra dagar fördöllll
vinsten på moraliska grunder. Den ekonomiska analysen av vinsten har helt uteblivi
eller varit för torftig för att kunna ge vägled.
ning. ställningstagandena har helt styrts av
allmän räntefientlighet och avskräckande tal
om ”ocker”.
Författaren ger därefter en sammanträngd, men korrekt framställning av Marx’s
bisarra uppfattning av vinsten. Både ifråga
om vinstens funktion och dess storleksonJ.
ning har Marx en högst egenartad och verk·
lighetsfrämmande föreställning. I ett särskik
appendix söker också författaren visa hur
det förhöll sig med kapitaltillväxt, räntabiJi.
tet, löneandelens och kapitalandelens rela.
tioner m m i England på Marx’s tid.
Vidare följer en historisk analys av vinsten
och fattigdomen på 1800-talet. Man tycker
kanske först att författaren härvidlag !Je.
handlar saker som är så självklara att det är
en överloppsgärning, men vid närmare ef.
tertanke är man beredd medge att systematisk förvrängning och brist på historiska insikter utgör ett fullgott pedagogiskt motiv
även för detta avsnitt.
Till själva kärnfrågan kommer författaren
i del Il, där han behandlar vad han kallar
vinstens fem funktioner. Han behandlar ingående och systematiskt vinsten som drivkraft för den ekonomiska aktiviteten, vinsten som styrmedel för en efterfrågebestämd
fördelning av ekonomiska resurser och produktion. Vidare behandlas vinsten som
trygghetsfaktor och vinstens roll vid kapitalbildningen. Slutligen analyseras vinsten som
inkomst.
Vinstens funktioner
Det är en utmärkt analys författaren härvidlag åstadkommer. Han tar upp den kritik
som förekommit och förekommer beträffande dessa vinstens funktioner och presterar
en rad motargument som övertygande visar
att vinsten har klart positiva funktioner i
dessa hänseenden. Det är knappast något
egentligt nytt som här åstadkommes, men
den systematiska genomgången och den
konsekvent sammanhållna argumentationen
lägger måhända en ny dimension till texten.
Han medger att det för vissa funktioner kan
tänkas substitut för vinsten, men skall vinstens väsentligaste uppgifter fullföljas måste
det egentligen bli med medel som, vad de än
kallas, till allt väsentligt har vinstens egenskaper.
Han kunde möjligen, enligt min mening,
varit något mera utförlig och preciserad när
det gäller vinsten som styrmedel. Man kan
341
troligen tänka sig mer eller mindre sofistikerade substitut för vinstens övriga funktioner, men när det gäller vinsten som styrmedel för resursallokering och efterfrågebestämt produktskapande är vinsten oersättlig.
Därför gäller det också att inte sväva på må-
let när man talar om vinstmaximering. Det
är endast när en klar vilja till vinstmaximering driver företagen, som avnämare och
konsumenter kan vara förvissade om att de
får den resursallokering som efterfrågan bestämmer och de produkter till de priser avnämarna vill ha. Det är när företagen får
andra målsättningar än vinstmaximering –
vad det nu kan vara – som avnämare och
konsumenter behöver känna fruktan och
osäkerhet.
Vinsten kan endast fullgöra sina funktioner om fri konkurrens råder. Den behöver
dock ingalunda vara perfekt i läroböckernas
mening. Denna förutsäuning för vinstens
funktioner ägnas inte någon större uppmärksamhet av författaren. Det tycker jag
man kan beklaga. På det hela taget har vi
fonfarande en konkurrensekonomi, men
den är i vissa avseenden så illa medfaren att
det bör observeras när man skriver en hel
bok om vinsten.
Dels har vi alla de ingripande förändringar som ganska automatiskt äger rum i kraft
av den offentliga sektorns tillväxt. Under
krisförhållanden tillspetsas detta som vi alla
fåll bevittna de senaste åren. Dels har vi
mera smygande och dolska former av ingrepp i det fria konsumtionsvalet som nä-
ringslivet självt åstadkommer. Förpackningsindustrin och distributionen lämnar var för
sig och kombinerat utmärkta exempel på
342
detta. Förpackningsindustrin sluter avtal
med distributörerna och tvingar sina förpackningar på konsumenterna, alldeles oberoende av de preferenser konsumenterna
skulle visat vid ett fritt val. Distributörerna
tvingar dessutom konsumenterna genom
sina förpackningar att köpa mer av en produkt än de egentligen har behov av och önskar. Skall jag ha en pryl i en järnaffär t ex,
tvingas jag ofta att ta två eller flera exemplar
av prylen ifråga även om det är så udda
saker att jag inte kan föreställa mig att använda mer än just ett exemplar av prylen
ifråga under hela min livstid. Detta kan kanske tyckas marginellt, men det är det långt
ifrån. I verkligheten har stora delar av den
moderna distributionen ensidigt utvecklats
så att det fria konsumtionsvalet inskränkts
och ett systematiskt slöseri med resurser
åstadkommits.
Debattfrågor
l del III kommer författaren in på diverse
frågeställningar av varierande intresse för
själva huvudfrågans behandling. I tur och
ordning behandlas frågor under rubriker
som överskott eller utsugning, kapitalisternas vinster, kapitalvärdestegringen som förvillar, hur inverkar aktiernas värdestegring
på välfärden, chansen till vinst, hur mycket
kan vinsterna kapas, dela på vinsten, överta
vinsterna. Det är visserligen frågor som anknyter till den aktuella debatten, men en del
av dessa frågor kunde säkert utan större olä-
genhet utelämnats och andra hade troligen
vunnit på en mera koncentrerad framställning.
Ibland försöker nog författaren i sin iver
också att bevisa för mycket. När han tex
hävdar att en icke realiserad värdestegring
inte påverkar välfärdsfördelningen kan det i
hög grad ifrågasättas. En värdestegring på
aktier eller annat kan påverka såväl välfårdsfördelning som konsumtionsfördelning
utan att värdestegring i och för sig behöver
realiseras. Detta har vi i hög grad fått bevittna under 70-talet, där det framför allt varit
värdestegringen på fastigheter av olika slag
som bildat underlag till en annan välfårdsfördelning och en annan konsumtion än
som eljest skulle varit möjlig. Utan att realiseras kan ju värdestegringen i normala fall
utgöra underlaget för högre belåning och
detta har utan tvekan omfördelande effekter på välfärd och konsumtion. Professor Lodin har i en artikel i Svenska Dagbladet
framkastat att denna omfördelning till följd
av fastighetsprisernas stegring torde belöpa
sig till 25 miljarder om året, och det är troligen ingen överdrift.
Däremot kan man kraftigt understryka
vad författaren framhåller, att det är egendomligt, om det verkligen är en fördelningsfråga man vill påtala, att man så helt fixerat
sig vid de 6-7% av den totala förmögenheten som aktier omfattar. Vore det verkligen
så att fördelningssynpunkter vore avgörande skulle självfallet intresset i stället koncentreras till fastighetsområdet, som representerar merparten av nationalförmögenheten.
Men det är uppenbart att allt tal om övervinster, fondförslag av skilda slag och annat i
denna debatt inte är, som man låtsas, föranlett av intresse för fördelningen, utan av vilja
till makt.
343
Författaren är emellertid väl förtrogen
med den debatt som i dessa hänseenden fö-
rekommit under de senaste åren och man
förstår att han varit frestad att koncentrerat
framföra den analys och de argument han
tidigare i spridda sammanhang givit uttryck
för. Det är kanske också härvidlag så att en
läsare kan tycka det är litet onödigt med
framställningar som kan te sig självklara eller perifera, men okunnigheten på de flesta
hållmotiverar troligen det mesta författaren
har att säga även i den något splittrade sista
avdelningen i boken.
Sammantaget kan det därför sägas att det
är en nyttig bok Danne Nordling skrivit.
Den bör genom sin pigga och systematiska
argumentation ha stort läsvärde för dem
som redan är förtrogna med frågeställningarna och ännu större för det stora flertalet,
som städse avslöjar okunnighet och villfarelse inför frågor av denna an.
Slå ett slagför
Svensk Tidskrift
Svensk Tidskrift ökar sin spridning, men kostnaderna för framställningen ökar också. Vi har inte råd till omfattande och dyrbara
prenumerationskampanjer. Vi vädjar därför till vår läsekrets:
Hjälp oss att sprida Svensk Tidskrift! Tala med vänner och bekanta om den. Försök att intressera dem för tidskriften och för en
prenumeration. Sänd in bilagda svarskort ifyllt, och vi kommer att
till de föreslagna skicka ett nummer av tidskriften utan kostnad.
Om vi på det sättet får nya läsare, blir det, hoppas vi, till glädje för
dem. Och för oss blir det till nytta.
Till vinstens försvar
En nyligen utkommen bok av Danne
Nordting ger bankdirektör Tore Sellberg,
som är kritisk mot den i vissa delar,
anledning att säga att boken i väsentliga
avseenden ärförträjjlig. Vinst är något som
alltför ofta bedöms som någotfult eller rent
av skamligt. M en bådeförfattare och kritiker
säger ifrån:företag bör drivas med klar vilja
till vinstmaximering, annars står de på
osäker grund. En annan punkt där de båda
också är överens gäller aktier och
aktieägande. Fondförslagen och annat som
förekommer i debatten om aktier skall ses som
de är, inte tillkomnaförföretagens skull utan
som uttryckför vilja till makt.
Den som under de senaste 6-8 åren fö~
Danne Nordlings flitiga, men inte alltid väJ.
underbyggda eller välformulerade skriverier griper sig an hans bok ”Vinsten och
vinstbegäret” (Askild & Kärnekull) med in~
alltför stora förväntningar. Läsningen av !Jo.
ken blir då en positiv överraskning. Det är i
väsentliga avseenden en förträfflig bok över
ett viktigt ämne, som i hög grad förtjänar att
rättframt föras ut i debatten. Boken fyller
rätt höga anspråk på pedagogisk upplägg·
ning och framställning. Det ges en kort historisk introduktion av behandlingen, eller
rättare sagt misshandlingen, av vinstbegreppet. Med undantag från Xenofon har dt
flesta från Aristoteles över Thomas ab
Aquino till Marx och våra dagar fördöllll
vinsten på moraliska grunder. Den ekonomiska analysen av vinsten har helt uteblivi
eller varit för torftig för att kunna ge vägled.
ning. ställningstagandena har helt styrts av
allmän räntefientlighet och avskräckande tal
om ”ocker”.
Författaren ger därefter en sammanträngd, men korrekt framställning av Marx’s
bisarra uppfattning av vinsten. Både ifråga
om vinstens funktion och dess storleksonJ.
ning har Marx en högst egenartad och verk·
lighetsfrämmande föreställning. I ett särskik
appendix söker också författaren visa hur
det förhöll sig med kapitaltillväxt, räntabiJi.
tet, löneandelens och kapitalandelens rela.
tioner m m i England på Marx’s tid.
Vidare följer en historisk analys av vinsten
och fattigdomen på 1800-talet. Man tycker
kanske först att författaren härvidlag !Je.
handlar saker som är så självklara att det är
en överloppsgärning, men vid närmare ef.
tertanke är man beredd medge att systematisk förvrängning och brist på historiska insikter utgör ett fullgott pedagogiskt motiv
även för detta avsnitt.
Till själva kärnfrågan kommer författaren
i del Il, där han behandlar vad han kallar
vinstens fem funktioner. Han behandlar ingående och systematiskt vinsten som drivkraft för den ekonomiska aktiviteten, vinsten som styrmedel för en efterfrågebestämd
fördelning av ekonomiska resurser och produktion. Vidare behandlas vinsten som
trygghetsfaktor och vinstens roll vid kapitalbildningen. Slutligen analyseras vinsten som
inkomst.
Vinstens funktioner
Det är en utmärkt analys författaren härvidlag åstadkommer. Han tar upp den kritik
som förekommit och förekommer beträffande dessa vinstens funktioner och presterar
en rad motargument som övertygande visar
att vinsten har klart positiva funktioner i
dessa hänseenden. Det är knappast något
egentligt nytt som här åstadkommes, men
den systematiska genomgången och den
konsekvent sammanhållna argumentationen
lägger måhända en ny dimension till texten.
Han medger att det för vissa funktioner kan
tänkas substitut för vinsten, men skall vinstens väsentligaste uppgifter fullföljas måste
det egentligen bli med medel som, vad de än
kallas, till allt väsentligt har vinstens egenskaper.
Han kunde möjligen, enligt min mening,
varit något mera utförlig och preciserad när
det gäller vinsten som styrmedel. Man kan
341
troligen tänka sig mer eller mindre sofistikerade substitut för vinstens övriga funktioner, men när det gäller vinsten som styrmedel för resursallokering och efterfrågebestämt produktskapande är vinsten oersättlig.
Därför gäller det också att inte sväva på må-
let när man talar om vinstmaximering. Det
är endast när en klar vilja till vinstmaximering driver företagen, som avnämare och
konsumenter kan vara förvissade om att de
får den resursallokering som efterfrågan bestämmer och de produkter till de priser avnämarna vill ha. Det är när företagen får
andra målsättningar än vinstmaximering –
vad det nu kan vara – som avnämare och
konsumenter behöver känna fruktan och
osäkerhet.
Vinsten kan endast fullgöra sina funktioner om fri konkurrens råder. Den behöver
dock ingalunda vara perfekt i läroböckernas
mening. Denna förutsäuning för vinstens
funktioner ägnas inte någon större uppmärksamhet av författaren. Det tycker jag
man kan beklaga. På det hela taget har vi
fonfarande en konkurrensekonomi, men
den är i vissa avseenden så illa medfaren att
det bör observeras när man skriver en hel
bok om vinsten.
Dels har vi alla de ingripande förändringar som ganska automatiskt äger rum i kraft
av den offentliga sektorns tillväxt. Under
krisförhållanden tillspetsas detta som vi alla
fåll bevittna de senaste åren. Dels har vi
mera smygande och dolska former av ingrepp i det fria konsumtionsvalet som nä-
ringslivet självt åstadkommer. Förpackningsindustrin och distributionen lämnar var för
sig och kombinerat utmärkta exempel på
342
detta. Förpackningsindustrin sluter avtal
med distributörerna och tvingar sina förpackningar på konsumenterna, alldeles oberoende av de preferenser konsumenterna
skulle visat vid ett fritt val. Distributörerna
tvingar dessutom konsumenterna genom
sina förpackningar att köpa mer av en produkt än de egentligen har behov av och önskar. Skall jag ha en pryl i en järnaffär t ex,
tvingas jag ofta att ta två eller flera exemplar
av prylen ifråga även om det är så udda
saker att jag inte kan föreställa mig att använda mer än just ett exemplar av prylen
ifråga under hela min livstid. Detta kan kanske tyckas marginellt, men det är det långt
ifrån. I verkligheten har stora delar av den
moderna distributionen ensidigt utvecklats
så att det fria konsumtionsvalet inskränkts
och ett systematiskt slöseri med resurser
åstadkommits.
Debattfrågor
l del III kommer författaren in på diverse
frågeställningar av varierande intresse för
själva huvudfrågans behandling. I tur och
ordning behandlas frågor under rubriker
som överskott eller utsugning, kapitalisternas vinster, kapitalvärdestegringen som förvillar, hur inverkar aktiernas värdestegring
på välfärden, chansen till vinst, hur mycket
kan vinsterna kapas, dela på vinsten, överta
vinsterna. Det är visserligen frågor som anknyter till den aktuella debatten, men en del
av dessa frågor kunde säkert utan större olä-
genhet utelämnats och andra hade troligen
vunnit på en mera koncentrerad framställning.
Ibland försöker nog författaren i sin iver
också att bevisa för mycket. När han tex
hävdar att en icke realiserad värdestegring
inte påverkar välfärdsfördelningen kan det i
hög grad ifrågasättas. En värdestegring på
aktier eller annat kan påverka såväl välfårdsfördelning som konsumtionsfördelning
utan att värdestegring i och för sig behöver
realiseras. Detta har vi i hög grad fått bevittna under 70-talet, där det framför allt varit
värdestegringen på fastigheter av olika slag
som bildat underlag till en annan välfårdsfördelning och en annan konsumtion än
som eljest skulle varit möjlig. Utan att realiseras kan ju värdestegringen i normala fall
utgöra underlaget för högre belåning och
detta har utan tvekan omfördelande effekter på välfärd och konsumtion. Professor Lodin har i en artikel i Svenska Dagbladet
framkastat att denna omfördelning till följd
av fastighetsprisernas stegring torde belöpa
sig till 25 miljarder om året, och det är troligen ingen överdrift.
Däremot kan man kraftigt understryka
vad författaren framhåller, att det är egendomligt, om det verkligen är en fördelningsfråga man vill påtala, att man så helt fixerat
sig vid de 6-7% av den totala förmögenheten som aktier omfattar. Vore det verkligen
så att fördelningssynpunkter vore avgörande skulle självfallet intresset i stället koncentreras till fastighetsområdet, som representerar merparten av nationalförmögenheten.
Men det är uppenbart att allt tal om övervinster, fondförslag av skilda slag och annat i
denna debatt inte är, som man låtsas, föranlett av intresse för fördelningen, utan av vilja
till makt.
343
Författaren är emellertid väl förtrogen
med den debatt som i dessa hänseenden fö-
rekommit under de senaste åren och man
förstår att han varit frestad att koncentrerat
framföra den analys och de argument han
tidigare i spridda sammanhang givit uttryck
för. Det är kanske också härvidlag så att en
läsare kan tycka det är litet onödigt med
framställningar som kan te sig självklara eller perifera, men okunnigheten på de flesta
hållmotiverar troligen det mesta författaren
har att säga även i den något splittrade sista
avdelningen i boken.
Sammantaget kan det därför sägas att det
är en nyttig bok Danne Nordling skrivit.
Den bör genom sin pigga och systematiska
argumentation ha stort läsvärde för dem
som redan är förtrogna med frågeställningarna och ännu större för det stora flertalet,
som städse avslöjar okunnighet och villfarelse inför frågor av denna an.
Slå ett slagför
Svensk Tidskrift
Svensk Tidskrift ökar sin spridning, men kostnaderna för framställningen ökar också. Vi har inte råd till omfattande och dyrbara
prenumerationskampanjer. Vi vädjar därför till vår läsekrets:
Hjälp oss att sprida Svensk Tidskrift! Tala med vänner och bekanta om den. Försök att intressera dem för tidskriften och för en
prenumeration. Sänd in bilagda svarskort ifyllt, och vi kommer att
till de föreslagna skicka ett nummer av tidskriften utan kostnad.
Om vi på det sättet får nya läsare, blir det, hoppas vi, till glädje för
dem. Och för oss blir det till nytta.