Print Friendly

Tore Billman; Är utlandssvenskar inte svenskar

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TORE BILLMAN:
Är utlandssvenskar inte svenskar?
Det råder missnöje och iblandförbittring
bland utlandssvenskar över det sätt på vilket
de blivit behandladefrån Sverige. Att den
socialdemokratiska regeringen var avog till
dem, är välbekant. De nekades i det längsta
rösträtt, dubbelbeskattningsavtalet med
Spanien framtvingades av Gunnar Sträng,
sjukförmåner, även intjänade sådana,
nekades dem om de bosatte sig utomlands på
gamla dagar. För många pensionärer i
Spanien blev detta katastrof Enligt uppgift,
som artikelförfattaren lämnat, skulle vår
nuvarandefinansminister fortsätta på
samma linje som hr Sträng. Men en
borgerlig regering, som talat mycket om
hänsyn till de gamla och som dessutom i sin
regeringsdeklaration uttryckt sin vilja till
bättreförbindelser inom Europa, kan
omöjligt stänga in sig bakom de snäva
ekonomiska gränser, som korn den förra
regeringen att nonchalera OECD:s
rekommendationer om hur utflyttade
medborgare i ett land skulle behandlas i
skattehänseende.
I sitt tal till nationen och till utlandssvenskarna strax före jul yttrade kung Carl Gustaf:
”Vi här hemma tänker mycker på er och
sänder er kära hälsningar och vår stora
uppskattning över de insatser ni gör för
vån land, ofta under besvärliga förhållanden .”
Det var vänligt sagt, och vi utlandssvenskar
får tacka så mycket. Likaså får vi också med
välbehag många gånger höra från personer
på något lägre nivå, partiledare t ex, vilka
präktiga människor vi är.
Men hur ter sig verkligheten bakom de
vackra orden?
l det senaste numret av ”UtlandssveHskarna” vittnar en herre vid namn k-lund om hur
det gått – och går – för svenskar, som
under större delen av sitt verksamma liv arbetat för svenska företag utomlands. När
pensionsåldern kommer får de ingen pension, ty de har inte varit bosatta i Sverige
mellan 57 och 62 års ålder. De som råkat ut
för detta kan räknas i hundratal. Så kan det
alltså gå när man gör uppskattade insatser
för sitt land.
En annan kategori utlandssvenskar, som
just inte heller kan rosa marknaden, är utlandspensionärerna. De kan numera räknas
i lO000-tal. De flesta av dem har flyttat till
sydligare länder för att på ålderns dagar få
njuta av ett bättre klimat än det svenska och
för att få lindring för de reumatiska åkommor, som ofta plågar åldringar. För många
gäller det dessutom att få pensionen att räcka tilllitet bättre.
Vad händer med dessa människor när de
flyttar ut? Jo, med omedelbar verkan reduceras sjukförsäkringen radikalt, och efler l
års bosättning utomlands stryks de ur den
svenska sjukkassan.
De har begått det oförlåtliga brottet att bosätta sig på utsidan av Sveriges gränser. Det
hjälper inte att de under hela sitt liv varit
oförvitliga skattebetalare och hjälpt till att
skapa det svenska välfärdssamhället och den
sven ka sjukkassan . ”Byandan” är stark
inom svensk sociallagstiftning. På svenska
byråkrater och likasinnade verkar statsgränsen på samma sätt som det beryktade kritstrecket på hönan. Det får inte överskridas.
Dubbelbeskattningsavtal
Detta med sjukförsäkringen är illa nog, men
det är inte allt. På den tiden Gunnar Strängs
tunga hand vilade över Sveriges finanser satte han igång ett flerårigt program för att få
alla svenska utiandspensionärer skattskyldiga i hemlandet, vilket de dittills – på goda
grunder och i enlighet med av OECD fastlagda regler – inte hade varit. Tidigare hade Sträng under många år motsatt sig utvidgad rösträtt för utlandssvenskarna (de antogs rösta borgerligt). u hade han dessutom funnit på ännu ett sätt att komma dem
till livs. Han ordnade med uppsägning av
dubbelbeskattningsavtalet med Spanien och
hekades, efter svåra förhandlingar med ovilliga spanska myndigheter, få detta ändrat
därhän, att de i detta land bosatta svenskarna blev skattskyldiga i Sverige. Det nya avtalet medförde katastrofer och elände i långa
banor för spaniensvenskarna och särskilt för
pensionärerna, av vilka de flesta hade en
121
svag ekonomisk rygggrad. Mer ohägn än så
hann inte Sträng med på det området. Väljarna föredrog att göra honom till politisk
pensionär.
är den socialdemokratiska regeringen
avlöstes av en borgerlig räknade utlandssvenskarna allmänt med att det ominösa
dubbelbeskattningsavtalet med Spanien
snabbt skulle ändras i enlighet med av
OECD utarbetad mall. Istället fick de uppleva en ny besvikelse. Finansminister Munclebo visade sig vara anhängare av Strängs åsikter ifråga om utlandssvenskarnas beskattning. Inte nog med att han ingenting !dorde
för att få en ändring till stånd av det spanska
avtalet. Inom sitt departement fort alle han
att låta utarbeta liknande avtal med Italien
och Portugal, och dessa torde i skrivande
stund vara klara för propositioner till riksdagen.
För flertalet svenska pensionärer i Spanien kom det nya dubbelbeskattningsavtalet
so111 ett klubbslag. Det visade sig att de inte
stod rycken för de sammanlagda ekonomiska påfrestningar, som den svenska skatten,
sjukför äkring i egen regi och den våldsamma inflationen i Spanien innebar. Härtill
kom något senare devalveringen av den
svenska kronan. Gamla par i hundratal fick
sin ekonomi raserad i sådan utsträckning
och det inte återstod annat för dem än att
återvända till Sverige. Där fick anhöriga och
socialvården i många fall ta hand om dem, ty
de hade ingenting att komma tillbaka till. De
blev katastroffall.
Den skatt, som först Sträng och sedermera
Mundebo hade räknat med att inhösta från
dessa människor, blev bona med vinden. Ty
t- 122
vid återkomsten till hemlandet återfick de
den räuighet till diverse avdrag i sina deklarationer, som hade förmenats dem under
bosäLtningen i Spanien. De blev i de Oesta
fall helt fria från skatt. Samtidigt åtedick de
sitt medlemskap i den svenska sjukkassan,
vilket innebar ökade påfrestningar på den
redan förut överansträngda svenska sjukvården. l Spanien hade de varit hänvisade till
au klara sin sjukvård själva.
Det är svårt au tänka sig en mera inhuman
och i ekonomiskt hänseende vettlösare behandling av pensionärer än den ovan beskrivna. Och det verkar som om deua skulle
få fortsäua.
Byanda
De senaste årtiondena har bl a karakteriserats av ökade ansträngningar till samarbete
och integrering mellan Europas olika stater.
Man har insett att nationalstaterna, som tidigare ängsligt bevakade sin individualism, numera är så beroende av varandra i kommersiellt, industriellt och ekonomiskt hänseende
au statsgränserna förlorat en del av sin betydelse och i viss m~111 rent av blivit ett hinder.
Vi är på väg att förvandlas till en enda stor
europeisk enhet.
Deua tycks inte ha trängt igenom i det
hörn av Europa, där svenskarna dväljs och
bedriver sin gärning. Vi är inte med i EG. Vi
är dock medlemmar av OECD, vilket inte
hindrade Gunnar Sträng au bryta mot orgafick obegränsad rösträtt. De ansågs inte vara
fullvärdiga svenskar. Det förmenades dem
au stå kvar i sjukförsäkringen emedan de
var bosalla i en annan stat. De skulle inte få
pension emedan de arbetat utomlands.
De skall alltså su·affas för bosättningen
utomlands genom au göras skallskyldiga i
hemlandet men utan au bevilja samma rättigheter som hemmasvenskarna.
är ska europaandan nå så långt norrut
som till Stockholms horisont och tränga ut
byandan?
Till de här beskrivna konsekvenserna av
dubbelbeskauningsavtalet Sverige-Spanien
kan fogas yuerligare en: avtalet hindrar
svenska medborgare au bosätta sig utomlands. Runt Sveriges gränser byggde Sträng
en ekonomisk mur, som effektivt hejdar
pensionärer med normala resurser au etablera sig i sydligare nejder. Även om de
medicinska skälen för en bosäuning i Sydspanien skulle vara aldrig så starka, lär de inte La sig över den strängska muren. Den är
eu typiskt exempel på socialistisk tvångsst) rning. Så mycket mer förvånande är del att
hans icke socialistiska efterföljare ingenting
gjort för au avlägsna hans frihetsbegränsande påfund. Det hör ju dock till de elememä-
ra mänskliga räuigheterna att fritt få röra
sig ut och in över silllands gränser och au ITt
väUa bostadsort utan risk för repressalier a1
något sort.
nisationens regler för beskauning av perso- Sverige och andra länder
ner bosalla i andra europeiska länder än det l England, Belgien, Holland och Väsuyskegna – i vårt fall utlandssvenskarna.
Det dröjde länge innan utlandssvenskarna
land uppmuntrar man på olika sätt sina pensionärer att bosälta sig i l ex södra Spanien
pa grund av dess för reumatiker välgörande
klimaL I en del fall tar hjälpen formen av
,J..atteläunader eller annat ekonomiskt stöd.
I andra fall byggs det särskilda hem för reumatikersjuka. England har träffat överenskommelse med Spanien om reciproka sjuklardsformer.
l samtliga dessa länder är inställningen till
pensionärernas bosäuning i sydligare klimat
helt annan än i Sverige. Deras utflyttning innebär en välkommen avlastning för den egna sjukvårdsorganisationen, men den är ock- ‘a ett bevis för att omvårdnaden om de äldre
ime är bara ord utan en realitet.
I Västvärlden är det bara Sverige som bryter mot deua beteendemönster.
~led litet god viUa skulle det inte vara
123
svårt au komma tillräua med dessa anomalier. För det första borde dubbelbeskauningsavtalet med Spanien revideras, så au spanienSvenskarna liksom tidigare blir skattskyldiga i Spanien. För det andra borde alla svenskar, som flyttar utomlands, få stå kvar i den
svenska sjukkassan tills dennas prestationer
kan avlösas av bilaterala, reciproka sjukvårdskonventionet·, som tillförsäkrar svenskar i utlandet och utlänningar i Sverige tillgång till resp bosäLtningsländers sjukvårdsförmåner.
Konstigare är det inte. Vad som hiuills fattats är viUan au sälla handling bakom de
vackra orden om omvårdnaden av våra äldre.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism