Print Friendly

Tomas Lindbom; Konservativ litteratur

Av Redaktionen | 31 december 1976


1976


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
TOMAS LINDBOM:
Konservativ litteratur
Några unga idekonservativa med anknytning till Konservativt Ideforum har tagit sig
för att sammanställa en bibliografi över konservativ litteratur i Sverige och utomlands.
Den har fått titeln ”Internationell konservatism” och utgivare har varit Bertil Häggman.
Efter en kort inledning följer fem avsnitt
som i tur och ordning presenterar svensk,
tysk, engelsk, fransk och amerikansk konservatism. Varje avsnitt delas upp i en idehistorisk expose över den konservativa debatten i respektive land och en bibliografi.
Skriften har förtjänster. Den har tillkommit i ett vällovligt syfte. Både inom de humanistiska fakulteterna på universiteten och
bland ideintresserade inom och utanför de
konservativa leden är detta ett mycket välkommet bidrag. Det ges också en mängd tips
på viktig litteratur inom ämnet, inte minst
beträffande den tyska och amerikanska konservatismen. Det är värt att konstatera att i
två av världens mest utvecklade välfärdsstater, USA och Västtyskland, behandlas idag
samhällsproblem av ett flertal framstående
samhällskritiker utifrån en konservativ
idesyn.
Tyvärr kan flera anmärkningar riktas mot
bibliografin. Varje avsnitt har uppenbarligen disponerats och skrivits av respektive
författare på egen hand, och redaktören har
lämnat viktigt redigeringsarbete ogjort.
Claes Ryns och Bertil Häggmans bok om
den amerikanska nykonservatismen placeras
t ex i det svenska kapitlet, som om författarnas nationalitet spelade en viktigare roll än
ämnets inriktning, medan flera arbeten om
fransk konservatism, skrivna av icke-franska
författare, hänförts till det franska kapitlet.
Bristen på redigering slår en också vad gäller valet av litteratur. Det franska avsnittet
tar nästan uteslutande upp bearbetningar
om fransk konservatism, medan de andra
avsnitten blandat bearbetningar med konservativ samhällskritik, ofta på ett osystematiserat och förvirrande sätt. Vidare följer inte de olika bibliografierna varandra i tiden.
Edmund Burkes klassiska verk ”Reflections
on the Revolution in France” står omnämnd,
men däremot nämns inte något av den store
franske kontrarevolutionären Joseph de
Maistres arbeten. Dennes ”Soirees de SaintPetersbourg” hade avgjort varit värd ett utrymme, varför inte på bekostnad av Tingstens ”De konservativa ideerna” som i det
franska kapitlet givits det största utrymmet
av alla verk. Den tyska 1800-talsidealismen,
så viktig inte minst för svensk konservatism
ända fram på 30-talet, har inte heller berörts.
Man kan tänka sig flera rimliga tillvägagångssätt för att med den här typen av bibliografi uppnå syftet att stimulera till fördjupade studier av de konservativa ideerna. En
mångfald disparata litteraturförslag ger lä-
saren stor valfrihet att utifrån bibliografin
leta sig fram till olika synsätt och frågekomplex. Men detta ställer också stora krav på
mottagarens förkunskaper. Betydligt mer
utbyte får man otvivelaktigt om bibliografin
systematiseras efter vissa definitioner av begrepp som t ex konservatism, humanism och
liberalism, något som föreliggande bibliografi underlåtit att göra. Materialet kan sedan grupperas efter framför allt ideernas
utveckling i respektive ·land och uppmärksamhet fästas på de för ideutvecklingen avgörande händelserna eller särskilt betydelsefulla tänkare. Här har ansatser till detta
gjorts, men viktiga delar har glömts bort.
Det tyska inflytandet på svensk konservatism
har inte nämnts. Inte heller görs den viktiga
distinktionen mellan de två idekonservativa
skolor i Sverige, den Rudolf Kjellenska och
den Harald Hjärneska skolan, som löpte parallellt från första världskrigets utbrott och
mynnade ut i 30-talets brytning mellan de
nationella och ultrakonservativa och de mer
moderata.
En bibliografi över internationell konservatism behövs. Det är därför beklagligt, att
90
den föreliggande i vissa avseenden inte håller måttet. En bibliografi måste disponeras
på ett klart och konsekvent sätt, centrala begrepp måste definieras, och om idehistoriska exposeer överhuvudtaget görs, måste de
vara strukturerade och erbjuda hjälp för lä-
saren att orientera sig i den stora och mångfasetterade konservativa litteraturen.
Pärmarför årgång 1975
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts expedition, tel 08-21 00 49, eller genom insättning av kronor 20:- (inkl. moms och
porto) på postgiro 7 27 44-6.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner