Print Friendly

Toivo Sjörén; En ny politisk arena

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EN NY POLITISK ARENA
TOlVO SJÖREN
Väljarna valde socialdemokraternas väg. Det gjorde de mot en bakgrund av att flertalet väljare
anser att det är viktigare att kakanfördelas rättvist än att den växer och blir stöffe. Där två av tio
tror att en värnskatt skulle halvera budgetunderskottet och där kopplingen mellan nya jobb och
nyaföretag är svag.
0 rets valrörelse kom väsentligen
A
att handla om andra frågor än
1991 års. Då, 1991, var det
miljön, sänkta skatter, offentlig
sektor, lag och ordning som hamnade i
topp när väljama prioriterade bland de
viktigaste valfrågoma. Sysselsättningsfrågan, som hamnade i topp i årets val,
hamnade då på en sjundeplats.
Den värderingsmässiga grunden får
valrörelsen var också annorlunda än den
var 1991. Infår 1991 tyckte en klar majoritet att skattema skulle sänkas. Idag har
denna andel sjunkit kraftigt. 1991 tyckte
en majoritet att den offentliga sektorn
skulle minska. Idag finner man en majoritet får en bevarad eller ökad offentlig
sektor.
Väljamas viktigaste frågor i år har
också i mångt och mycket rört sig om
den offentliga sektorn. Inte minst bland
TOIVO SJÖREN är projektledare på SIFO.
kvinnor har frågor som sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg betraktats som
viktiga får deras val av parti.
Starkare ställning
I de allra flesta frågor, som prioriteras av
väljarna har socialdemokraterna, haft en
starkare ställning än vad de borgerliga
partierna har haft. Man kan notera att
sysselsättningsfrågorna ofta inte ses som
en del av den ekonomiska politiken eller
av näringspolitiken utan som en separat
del som kräver åtgärder i sig. Så när människor säger att borgerliga partier är
bättre på näringspolitik sammankopplas
detta inte direkt med fler arbetstillfållen
inom fåretagen
Egalitära drag
Samtidigt som fokus har hamnat på frå-
gor som berört den offentliga sektorn kan
man konstatera att det i Sverige finns ett
starkt egalitärt drag. En stor majoritet av
svenskarna svarar i opinionsundersök- 308 SvENsK TmsKRIFT
ningar att de föredrar att den ekonomiska
kakan fårdelas lika hellre än att den
växer. Man föredrar ett samhälle där alla
har det ungefår lika bra framfår ett samhälle som belönar den som är flitig och
begåvad och som gör att han eller hon rar
det betydligt bättre än alla andra. På
denna punkt avviker de moderata väljama från en majoritet i de andra partierna.
Man måste komma ihåg denna grundinställning får att fårstå reaktionerna
kring postchefens lön i början av valrö-
relsen. När man från Posten fårsvarade
sig med att postchefen skulle ha samma
lön som privatanställda företagsledare,
fanns det en liten fårankring bland väljama får en sådan åsikt. Sannolikt bidrog
också denna typ av lönehöjningar till bilden av hur mycket exempelvis en skatt
på högre inkomster skulle ge.
Socialdemokratins styrka
Socialdemokratin hade sedan hösten
1992 haft opinionsiffror omkring 50 procent. I dessa siffror liksom i valresultatet
på dryga 45 procent ligger en betydande
önskan om att återskapa det förlorade
”folkhemmet”. Bibehållande eller återskapande av välfärd och trygghet har hos
stora grupper stått i centrum. Mycket av
socialdemokratins styrka kan sannolikt
fårklaras utifrån detta perspektiv. Samtidigt som dessa trygghetssökande grupper
vuxit i styrka i detta val finns det andra
grupper som bejakar och tycker fårändringarna varit bra. Avståndet och polariseringen har därmed ökat mellan de
fårändringsbenägna och de förändringsobenägna.
Ett alternativt förklaringsätt till socialdemokratins styrka skulle kunna vara att
det inte skett några värderingsfårändringar utan att de är ett uttryck får väljama otrogenhet mot partier och en
ovilja mot att se de faktiska problemen i
ekonomi och samhälle. Väljama misstror
alla politiker men ger sina röster till de
som kan lova mest och det är alltid
oppositionpartier som kan lova mest. När
det gäller socialdemokratin finns det
dock en fårväntan på partiet som ligger
långt över vad socialdemokratin lovat i
valmanifest och valprogram.
Bilden grumlades
Det var förmodligen därfår som diskussionen om karensdagen fick så starka effekter på det socialdemokratiska valresultatet. Sannolikt bidrog den starkt till att
socialdemokratin förlorade fem procentenheter under de sista valveckoma. Inte
på grund av karensdagen i sig utan får att
den grumlade bilden av en socialdemokrati som fårväntades kunna återställa eller bevara det som hade varit. Grupper av
socialdemokratiska sympatisörer kmn
därmed inte att känna igen partiet.
Om väljama inte kommer att ra sina
förväntningar infriade tror jag att vi i
Sverige kommer att ra se starka rörelser
bland väljarkåren och en stor besvikelse
som kan ra sitt udopp i många olika riktningar.
SvEN sK TIDsKRI FT 309
Saknas krismetvetande?
Saknas di krismetvetande överhuvudtaget hos väljarna?
N ej, sex av tio betraktar de svenska
ekonomiska problemen som mycket allvarliga. I denna fclga finns det samma
medvetenhet hos såväl socialdemokratiska som borgerliga väljare. Det finns
ocksi en uppslutning omkring uppfattningen att de ekonomiska problemen
inte skall vältras över på nästa generation. Däremot finns det oklara uppfattningar om vad en itgärd som införandet
av den si kallade värnskatten skulle ge for
effekter. Fyra av tio tillfclgade tror att
värnskatten skulle täcka en fjärdedel av
det statliga budgetunderskottet och ytterligare 22 procent tror att värnskatten
skulle täcka ungefår hälften av budgetunderskottet.
Ledarskap i kris
Redan vid det förra valet kunde man
konstatera att fortroendet for olika
ledargrupper var ligt. Under ittiotalet
stod näringslivets ledare högt i kurs men
med bank- och fastighetskriser tonade
deras fortroende snabbt bort.
Fackliga ledare måste nu pi ett helt
annat sätt arbeta for att vinna förtroende.
Deras handlingsutrymme är mindre än tidigare. Fallet Törnman i Kiruna behöver
inte vara något isolerat fall.
Tappat kontakten
Det förefaller som minga ledare inom
politik, näringsliv och organisationer tapIbland kan man se att dessa ledare forsvarar sig med att det de gjort varit legalt.
När man valt att forsvara sig pi detta sätt
visar det att man inte forscltt ledarskapets
villkor. Det är i och for sig inget nytt att
det legala inte alltid varit legitimt. Det
har alltid funnits självskrivna regler som
inte utgjorts av lagar men som människor
använder for att bedömma vad som
skulle vara rätt och riktigt.
Partiledarna betydelsifulla
När man konstaterat denna ledarskapkris
kan det synas paradoxalt att samtidigt säga
att pattiledarna har en stor betydelse for
människornas val av parti. Men idag är
partiledarna via TV det vanligaste sättet
att a kontakt med ett politiskt parti.
I regel har partiledaren störst betydelse
for de borgerliga väljarna.
Men de har en helt avgörande betydelse for partier kring de fyra procenten.
I den förra valrörelsen var det bristen
pi partiledare och insatserna i slutdebatten som gjorde att miljöpartiet åkte
ur riksdagen. I ir kan miljöpartiets framgångar till stor del tillskrivas Birger
Schlaugs insatser. KDS-ledarens insatser i
slutdebatten var naturligtvis avgörande
får partiet, även om det inte kan vara
speciellt minga KDS-väljare som bestämde sig efter slutdebatten. Framgången for Vänsterpartiet handlar till en
del om framtoningen i slutdebatten pi
fredagen.
pat kontakt med hur människor tänker Carl Bildt en vinnare
och tycker. Totalt sett kan man annars säga att Carl
310 SveNsK TrosKRIFT
Bildt var valrörelsen vinnare. 25 procent
av allmänheten tyckte att han infor slutveckan hade gjort de bästa insatserna,
Ingvar Carlsson nådde trots betydligt fler
sympatisörer bara upp till 24 procent. 43
procent av socialdemokraterna tyckte att
Ingvar Carlsson hade gjort de bästa insatserna i valrörelsen. Mycket tyder därfor
på att Carl Bildt som person haft en stor
betydelse for moderaternas valresultat.
I övrigt kan man notera att Bengt
Westerberg och OlofJohansson uppfattas
som de partiledare som gjorde de sämsta
insatserna i årets valrörelse. OlofJohansson hade under våren ett betydligt bättre
utgångsläge genom sitt beslut att avgå på
grund av Öresundsbron. Han utnyttjade
dock inte goodwillen från öresundsfrågan
under sommaren och valrörelsen.
Att partiledaren har stor betydelse visar också exemplet Ny Demokrati. Fortfarande finns det grupper som skulle
kunna tänkas stödja ett parti som Ny demokrati men utan tydlig partiledare som
når in i massmedia kan ett sådant parti
inte lyckas.
SVENSK TIDSKRIFT 311

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner