Print Friendly

Tidningar före tidningarna

Av Redaktionen | 31 december 1946


1946


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TIDNINGAR
FÖRE TIDNINGARNA
Av docent SVEN ULRIC PALME, Uppsala
DEN svenska tidningspressen firade 1945 300-årsjubileum. Något
post festum kan det vara skäl att erinra om att det jubileet som
de flesta jubileer av det slaget hade en begränsad räckvidd.
Ingenting i historien är någonsin i alla hänseenden nytt. Det som
i detta fall var nytt hos oss för 300 år sedan är verkligen något
mycket viktigt: det uppkom en periodisk, på tryck utgiven tidning, som på en gång var nyhetsförmedlare och officiellt propagandaorgan.
Det är en sak att detta skedde efter utländska förebilder. Ar
1645 hade det i ett par årtionden funnits en periodisk press i
Nederländerna och i England. Den moderna tidningsforskningen,
som är en avläggare av litteraturhistorien, har inte skytt någon
möda, då det gäller att klara ut, var den första tidningen utkom.
Det har gått en hel del nationalistisk yra i de forskningarna.
Pressen är i våra dagar en makt med ett nästan oinskränkt inflytande, och då har det varit frestande att få räkna sig tillgodo förtjänsten av dess första tillkomst. Genom nya fynd i arkivens och
bibliotekens skrymslen har man gång efter annan kunnat flytta
tillbaks årtalet för den moderna pressens uppkomst ute i Europa,
och det är väl inte uteslutet, att detta årtal ännu kan komma att
flyttas tillbaks åtskilligt.
I själva verket är denna ävlan kring pressens ålder och äldsta
nationalitet fåfänglig. Den träffar knappast det väsentliga. Det
fanns tidningar långt före tidningarna. Och det fanns både periodiska tidningar och tryckta tidningar. Vid 1600-talets början förelåg sedan länge de tekniska förutsättningarna för den nya skapelsen: en periodiskt utkommande, i tryck framställd tidning. Sedan
är det inte så viktigt, om den stora händelsen skedde det ena eller
det andra året.
104
Tidningar före tidningarna
Brevet är tidningens moder. Den viktigaste tekniska förutsättningen för tidningsväsendet är därför upprättandet av reguliär
posttrafik. Detta skedde över en stor del av Europa just vid den
nya tidens början, och man kan fråga sig, om inte postväsendets
uppkomst är en av de viktigaste gränslinjerna i historien. Nog
av, med posten följde ett väldigt uppsving för brevskrivningen.
Renässansmänniskorna blev snart flitiga brevskrivare. Det spanns
ett nät av litterära förbindelser över vår världsdel, mellan furstar
och furstar, mellan lärde och lärde men lika mycket mellan dessa
bägge kategorier inbördes. Medan några få äventyrare på bräckliga
farkoster for på vådliga och för all framtid berömda upptäcktsfärder till främmande världsdelar, upptäckte europeerna på litterär väg sin egen. Bakom bäggedera företeelserna låg en omättlig
nyfikenhet på omvärlden.
Några av tidens största brevväxlingar har eftervärlden låtit
trycka, och i dem kan man studera också tidningsväsendets förutsättningar och framväxt. Det gäller särskilt reformatorernas brevväxlingar. En lärd som Melanchton bedrev i själva verket, har
man sagt, »en fullkomlig industri i nyhetsförmedling». Som spindeln i sitt nät satt han i Wittenberg. Dit inströmmade nyheter
från när och fjärran, och han var inte sen att vidarebefordra dem
till sina korrespondenter, där alla samhällsskikt och yrken var
representerade. Och liksom Melanchtons brev var alla privatbrev
under denna brevskrivnings första stora tid främst nyhetsbrev.
Och dessa nyheter skrevs av från brev till brev och gick på det
sättet i kedjor ut över hela världsdelen.
En teknisk nyhet, minst lika betydelsefull för tidningspressens
uppkomst som tryck och periodicitet, kom redan i början av 1500-
talet. Brevskrivarna börjar utsöndra nyhetsmaterialet i sina brev
till särskilda bilagor. Brevet kom på det sättet att bestå dels av
de personliga meddelanden i familjeangelägenheter, affärer eller
trosfrågor, som mera hör privatbrevet till, dels av en nyhetsbilaga
på ett särskilt blad. I nyhetsbilagan tog man upp både vad som
var nytt på orten och nyheter, som på samma sätt hade strömmat
in från annat håll. Arrangemanget hade den stora fördelen, att
adressaten sedan kunde skriva av och vidarebefordra bilagan, med
något tillägg kanske, och slapp besväret med att göra ett utdrag
av själva brevet. Dessa nyhetsbilagor till privatbreven var de
äldsta tidningarna. De kallades pagella, Zeddel, Beilage eller Zeitung och slutligen allt oftare Neue Zeitung, vilket helt enkelt skall
översättas med nyhet, nyhetsblad.
105
Sven Ulric Palme
Nästa steg i utvecklingen är att dessa nyhetsblad skildes ut från
sitt sammanhang med privatbrevet och spreds på tryck. I enstaka
fall skedde det redan före år 1500, men sedan blev det allt vanligare. Bortåt ettusen sådana tidningar har man återfunnit i tyska
arkiv bara från 1500-talet, och då är det ändå skäl att tro, att
detta bara är bråkdelen. Dessa efemära publikationer blev nämligen inte bevarade och inbundna som vår tids tidningar.
Ytterligare ett steg i utvecklingen är att dessa flygskrifter blev
periodiska. Det förekom redan i enstaka fall på 1500-talet. Längre
serier är kända först från början av 1600-talet, sådana som den i
Tyskland utkomna Die Avisa, av vilken hela årgången 1609 har
återfunnits och i vår tid ånyo publicerats. Men regeln var länge,
att också sådana tidningar, som utkom med rätt stor regelbundenhet från samma officin, inte var periodiska i den meningen att
de återkom på i förväg utsatt tid och med viss numrering och
särskild titel.
När tidningsväsendet i mera modern mening slutligen uppkommer, betyder det bara, att de sedan länge vanliga tidningarna blir
i mera egentlig mening periodiska och utkommer under särskild
titel och att de i större eller mindre utsträckning väljer sitt nyhetsmaterial efter enhetliga principer.
*
1500-talets tidningar upptar notiser, oftast ordnade efter ursprunget ungefär på samma sätt som dagsnyheterna i stormakternas radio i våra dagar. Det är notiser om enskilda krigshändelser, regeringsskiften, kröningar, sensationella mord och avrättningar, järtecken och sådant. Före reformationen var det tre
händelsekomplex, som stod i centrum: Amerikas upptäckt, de turkiska krigen och krigen i Italien. Sedan tillkom reformationskrigen i Tyskland och Frankrike. Ämnen utanför det kontinentala
Europa kom först rätt sent. England kom i blickpunkten först
efter den framgångsrika striden mot stora armadan. Sverige förekommer i tidningarna redan under det nordiska sjuårskriget på
1560-talet. Det är det tyska krigsbefälet i dansk tjänst, som förmedlat underrättelser från krigsskådeplatserna här i Norden, men
det är också dansk officiell propaganda, som sökt sig väg ut i
Europa – det har nyligen klarlagts av arkivarien Hasse Petrini
i en fängslande undersökning av den saken.
En mera regelmässig nyhetsförmedling från Sverige kom dock
106
Tidningar före tidningarna
forst senare i gång. Det var då vårt land genom personalunionen
med Polen drogs in i den europeiska storpolitiken. Samtidigt ökades av handelspolitiska och religionspolitiska skäl intresset för
Sverige i de kämpande fria Nederländerna. Ett studium av 1590-
talets tidningslitteratur, både den vidlyftigare handskrivna och
den magrare tryckta, ger besked om hur underrättelserna från
Sverige sökte sig ut i Europa längs två vägar. Dels kom de via
Danzig till W arschau, därifrån till Wien och vidare till Venedig.
Venedig var en av tidens stora nyhetsbörser ~ nyheterna följde
alltid handeln ~ och därifrån spreds de vidare. Så härstammar
t. ex. en lång serie underrättelser om svenska förhållanden, bevarade i ett engelskt stormansarkiv, från Venedig. Det ligger i sakens natur, att de nyheterna på vägen blev åtskilligt förvanskade.
Dels kom nyheter från Sverige med nederländska och svenska
handelsmän direkt till skeppsbroarna i Amsterdam och Haag och
spreds därifrån ut över Europa för att också på den vägen slutligen nå Venedig. Sålunda återfinner man i en serie venetianska
tidningar i kejserliga arkivet i Wien en rad notiser och meddelanden om svenska förhållanden, förmedlade över Haag. Jämfö-
relser mellan två notiser om samma händelse, som gått var sin av
dessa bägge vägar ned till medelhavsvärlden och vidare därifrån,
ger ibland rätt roande resultat.
Nå, men tidningsväsende i Sverige då~ I själva verket är nyhetsblad av detta slag endast i mycket ringa utsträckning bevarade i svenska privatbrev, och de som finnas gäller internationella
förhållanden. Det var alltså det centraleuropeiska tidningsväsendet, direkt planterat i svensk jord. Men åtskilliga politiska propagandablad från dessa upprörda år i vår historia framträder i nyhetsbladets form, men då inte på svenska för svensk publik utan
på tyska eller latin för internationell publik. Det var med Sveriges raska uppstigande till europeisk stormaktsställning, som tidningsväsendet slutligen för 300 år sedan blev fast rotat i vårt
land. I denna jäsande nydaningstid kunde svenskarna alltså göra
sig tillgodo en utveckling på nyhetstjänstens område från privatbrevet till den periodiska pressen, som ute i Europa tagit halvtannat århundrade.1
1 Lättare tillgänglig litteratur på svenska: H. Petrini, Källstudier till Erik XIV:s
och Nordiska sjuårskrigets historia, Gleerups förlag 1942. F. Dahl, ~ya bidrag till
Hollands och Frankrikes äldsta tidningshistoria, Lychnos 1938.
107

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner