Print Friendly

Thord Strömberg; Bohmans bomsalva

Av Redaktionen | 31 december 1990


1990


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DEBATT
THORD STRÖMBERG:
Bohmans bomsalva
I
en anmälan (Svensk Tidskrift nr
7/ 89) synar Gösta Bohman forskarantologin ”Socialdemokratins samhälle” (Tiden 1989). Flera av uppsatserna
väcker Bohmans intresse. De lockar honom att utveckla spännande resonemang
som väl belyser den egna historiesynen.
Som man kan vänta blir slutsatsen att författarna allmänt sett behandlar sitt studieobjekt alldeles för okritiskt. Den som
råkar värst ut då Bohman avfyrar sin kanon är undertecknad. Låt mig därför kort
kommentera det drastiska avrättningsförsöket
Strömberg är helt befängd då han på-
står att ”socialdemokratisk bostadspolitik
i internationella jämförelser kan framställas som en ‘success story’ och att Sverige
utgör ett ‘bostadspolitiskt mönsterland”,
skriver Bohman. Om detta är åtminstone
två saker att säga.
För det första är det inte så att jag på-
står saker rätt upp och ned. Som mycket
tydligt framgår av min uppsats refererar
jag till de internationellt jämförande
studier av bostadspolitiken som utförts
och där det entydigt framgår att Sverige
under ett kvarts sekel efter det andra
världskrigets slut förde en bostadspolitik
som tydligt avvek från den gängse. Med
kulmen i”miljonprogrammet” satsade det
socialdemokratiskt präglade Sverige på
kommunalt ägda hyresrätter, vilket ledde
till en jämförelsevis mycket god tillgång
till billiga, rymliga och välutrustade bostä-
der.
Det är just detta faktum som fick statsvetaren Bruce Headey att mynta begreppet ”a success story”. Headeys betygsättning är naturligtvis politiskt provokativ,
men i sak motsägs den inte av någon
forskare som bemödat sig om att undersöka förhållandena. Själv blev jag provocerad till att försöka förklara hur denna
särpräglade politik uppkommit och sjö-
satts. Med utgångspunkt från forskningsprojektets objekt ställde jag därför frågan
vilken roll det socialdemokratiska partiet
spelat i detta sammanhang. Den som vill
veta hur jag svarat kan tyvärr inte nöja sig
med Gösta Bohmans anmälan – det blir
nog till att läsa uppsatsen.
För det andra använder Bohman fel
tempus. Jag uttalar mig inte om dagens
situation. Min fråga gäller den bostadspolitik som gick i graven vid 1970-talets
mitt. Vad som därefter hänt har jag förstås
en alldeles bestämd uppfattning om, men
den för jag inte till torgs i detta sammanhang. Om jag gjorde det skulle jag ge mig
in i Gösta Bohmans bransch, där påståenden ibland tillåts ersätta analys.
”Jag avstår från att spilla krutpåThord
Strömbergs bidrag”, skriver Bohman.
Men faktum är, att det krut som trots allt
spills räcker till en präktig bomsalva.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner