Print Friendly

Thomas Wiiburg; Ett produktivt skogsbruk

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

THOMAS WIIBURG:
Ett produktivt skogsbruk
Sverige ligger på andra plats i världen som
exportör av massa och papper. Exporten av
skogsprodukter svarar får drygt 20% av de
totala intäkterna av varuexporten och skogsnäringen sysselsätter direkt eller indirekt
300 000 personer. Den skulle kunna expandera ännu mera om skogsbruket stimulerades
till en intensiv och uthållig skogsproduktion,
skriver Thomas Wiiburg, sekreterare i moderata samlingspartiets skogspolitiska arbetsgrupp. En genomgripande reform av marginalskatterna är nödvändig om avverkningen
skall öka och skogsägarna måstefå möjligheter att tillämpa rationella skogsbruksmetoder
och använda kemiska medel for att begränsa
forbuskningen och skydda mot skadeinsekter.
Sverige är ett skogsland. Skogen h
oerhörd betydelse for oss inte bara ur
nomisk synvinkel. Därfor måste de
forvaltar skogen också ha kunskaper
ansvar när det gäller att forena ekon
ka, ekologiska och kulturella åtgärder.
För vårt lands del, som har en lång
dition på skogsskötselns område och
har ett producerande och inte ett ex
terande skogsbruk, är de biologiska
sättningarna själva grunden for sko
ket. Med detta som utgångspunkt kan
så målsättningen for skogsnäringen fl
leras, nämligen att bidra till att måle
full sysselsättning, ekonomisk tillväx~
lans i utrikeshandeln, regional balans
god natur- och miljövård uppfylls.
Hur forhåller sig då verkligheten j
till de ovan formulerade målen?
Bilden är ingalunda entydig. Sko
ket och skogsindustrin är oneklig
mycket stor betydelse for vårt väls
Nettovärdet av den svenska export
skogsprodukter uppgår till ca 26 milj
kronor, dvs drygt 20% av den totala
exporten. Nettointäkten av skogsn·
ens valutor är i särklass större än fo
gon annan bransch. Som exportö
massa och papper ligger vi på andra
världen och när det gäller träva
tredje plats. Direkt eller indirekt s
sätts 300 000 personer.
skogsbruket är också ofta en fåru
ning att behålla jordbruk och en le
landsbygd med tillgång till samh”
service. Detta är en del av bilden.
andra delen är tyvärr den att vi, trots
forutsättningar, inte sköter skogen
sätt att vi tillvaratar våra möjligherkcns ägare tillåts helt enkelt
sköta skogen så att den växer så
som möjligt. Kapitalet, många och
träd, ökar inte så mycket som
vara möjligt och därmed ökar inte
räntan – de träd , eller skogskubikvill – som årligen
mellan mål och medel
till detta är många men kan
tas så att det råder en betydanmellan mål och medel inom
‘kcn. Målsättningarna som det i
sig inte är något större fel på motav åtgärder vid politikens prake. Skogsmän, skogsägare,
och några politiker har år ut och
värdet av en god skogsskötsel
får att såväl vidmakthålla som
resurser. I stor utsträckning har
detta får döva öron.
framtida ställning som skogsindustår och faller med denna induatt upprätthålla internatio- . Branschen måste
och fåre,tagen ha en sådan
får virkesråvaran att
givetvis gemensamt
annan industriell verksamhet.
kommer härutöver är den rent
tillgången på råvara, vilket är det
93
speciella får skogsindustrin.
Fortsatt konsumtionsökning och bestå-
ende svårigheter att påtagligt fårbättra
den egna skogsproduktionen kommer att
leda till ytterligare underskott av träfiberprodukter på vår huvudmarknad, Västeuropa. Härtill kommer möjligheter får i
fårsta hand svensk trävaruexport att finna
avsättning på ”nya” marknader, t ex oljeproducerande länder. På överskådlig tid
torde därfår det faktiska utrymmet finnas
får hela den exportvolym av skogsindustriprodukter som vår råvarubas medger.
Avverkningen måste öka
Nu rådande skogstillstånd medger en uthållig årlig bruttoavverkning på nivån 75
skogskubikmeter. Under kortare tidsperioder kan denna volym överskridas utan att
de framtida avverkningsmöjligheterna
äventyras. Tillgången på avverkningsmogen skog är betryggande även vid en ökad
slutavverkningstakt. På kort sikt finns så-
ledes råvara, om man bara får fram den.
Tyvärr saknas incitamenten.
I den eviga diskussionen om ” morot eller piska” har just nu piskans fårspråkare
ett visst övertag. Detta oroar skogsägarna
och avverkningsbenägenheten sjunker infår perspektivet om en oviss framtid. Enkelt uttryckt kan man säga att de flesta
kan avverka mer om det dels ger medel
över till återbeskogning och dels finns
regler som stimulerar till återbeskogning
och ungskogsskötseL I dag finns en vacker
målsättning men få möjligheter att fårverkliga denna. Detta är på sikt mycket
94
oroande. Svag lönsamhet i skogsbruket
och minskade möjligheter till god skogsskötsel är ett hot mot skogsnäringens möjligheter att bidra till folkhushållet på det
sätt som i dag sker. Än mindre finns några
möjligheter att utveckla skogsnäringen ytterligare.
Det centrala i hela utbudsproblematiken är skattesystemet. En genomgripande
reform av marginalskatterna är nödvändig
för att påtagligt påverka avverkningsbenä-
genheten inom det privatägda skogsbruket. Intill dess att en sådan omläggning är
genomförd måste särskilda, temporära
regler införas. I annat fall finns uppenbar
risk för att utbudet ytterligare försämras.
En administrativt enkel metod är att från
inkomst av skogsbruk medge extra avdrag
av det slag som beslutats av vårriksdagen
1981. Effekterna ökar med väsentligt
höjda procentsatser.
Återställlönsamheten
På lång sikt är det utan tvekan skogsägarnas framtidstro om möjligheter till god
skogsskötsel och skogshushållning so
helt avgörande. Denna framtidstro
mycket på vilka åtgärder man är
att vidtaga för att återställa lönsamh
skogsbruket. Möjligheten att tilläm
tionella skogsbruksmetoder är en av ra
sättningarna för att återställa fra
tron. Användningen av kemiska med
det gäller att begränsa en ökande
buskning av våra skogar eller som
mot skadegörande insekter i syfte att
god återväxt är metoder som måste
teras. Det på sikt allvarligaste milj”
– försurningen – måste bemästras.
skogar måste röjas och dåliga sk
stånd måste avvecklas och ersättas
och bättre skog.
Tyvärr kretsar debatten mer i d
hur mycket skog eller, rättare sagt, a1
ning som vi kommer att tappa. M
sen, skogsskötselns och skogshushå
ens möjligheter att öka våra skogars
duklionsförmåga och därmed avver
arna ter sig alltmer teoretiska. Detta
allvarlig utveckling för skogsnäring
också för vårt land som är så beroe
skogsnäringens resultat.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner