Print Friendly

Tecken i tiden I-IV

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

en svenska filmen
Jägarna är en stor
succe. Den är en
sorts amerikansk
actionrulle forklädd till norrländskt folkhemsdrama.
skurkarna är jägare eftersom andra
svenskar inte har skjutvapen. Sådana
är ju oundgängliga for att skapa
spänning.
Historien handlar om storskalig
tjyvjakt på ren. Alla vet om
brottsligheten och t o m polisen ser
mellan fingrarna. Hemflyttad f d
Stockholmpolis röjer i träsket. Den
tuffa och kloka åklagaren är kvinna
och filmens invandrare är snäll,
modig, hederlig och råkar illa ut –
efter en gruppvåldtäkt sätts hon på
planet hem till Filippinerna. Man bör
heller inte glömma den andre av de
två goda i filmen: den förståndshandikappade, okände, oäkte broMAGNUS NILSSON är redaktör på
Timbro.
MAGNUS NILSSON:
Tecken l tiden) I-IV
dem till hjältepolisen.
Men ett par detaljer 1 filmen
stämmer inte med den gängse
norn1en for hur brottslighet skall
beskrivas. De av skurkarna som inte
är fega och dåliga poliser är alla
förtidspensionerade, långtidssjukskrivna och AMU-anställda. Deras
enda formildrande drag är att de
recyklar pet-flaskorna de köper
skogssljärnan i. De är helt enkelt
svartjobbande bidragsfuskare.
Allt de säger används emot dem.
Och inget forsök görs att framställa
dem som de offer de inte är.
II
Jag besökte mm barndoms skola.
Den ligger på Djurgården, ett
stenkast från det gamla elverk där den
forra generationens socialdemokratiska jet-set en gång hade uppskattade partyn.
Skolan drivs nu, efter många
nedläggningsforsök p g a förvaltningens ideologiska motvilja mot en skola
på Djurgården, som friskolestiftelse.
SVENSK TIDSKR.IFT
Anledningen till besöket var att jag
ville ta några bilder for en artikel om
skolan. Bl a hoppades jag på att hitta
ett gammalt svart piano som spelat en
viktig roll under mina forsta skolår.
Därfor talar jag med rektorn –
forutom av skälet att man i dessa
dagar som okänd man inte skall
fotografera barn på skolgårdar. Det
finns ju så många perversa.
Rektorn är mycket trevlig. Men
hon visste ingenting om något piano.
Möjligen forsvann det i samband
med att beslutet fattades om att
Djurgårdsskolan skulle bli friskola,
trodde rektorn.
Då hade skolförvaltningen med en
dittills okänd raskhet skaffat fram en
flyttbuss. Skolan hade tömts på
nästan allt av värde. T o m nyuppsatt
elektrisk ledningstråd togs ned – den
kanske skulle dras i någon annan
skola som saknade några meter till ett
par lampor längst bort i en korridor.
Vem vet…
”Som i tredje världen” tänkte jag
tyst. Men högt och tydligt ljög ja:
51
”Ledningstråden? Det var JU
konstigt!”
III
Den då okända ekonomen AnnMarie Pålsson fareslog på ett
socialdemokratiskt ekonomiseminarium 1994 avdragsrätt for
tjänster i hemmet. Städning och tvätt
skulle enligt forslaget kunna betalas
med obeskattade pengar.
‘ ‘ Detta orsakad!’ att den
s k pigdebattc11 erupterade. På
k11ltur- och debattsidor trodde
man att j11st detta avdrag
skulle ,{!1′ oss St’kclskiftet ater.
En del blev så illa berörda av
iden att dc a11tomatiskt trodde
att Timl~ro kommit på dc11.
”Skattesllbi’Ciltiollt’r” sade dc
som anser att alla pengar är
stateils och att skatteavdrag är
e11 sltbtJCiltioll (sve11skar lever
j11 som beka11t illtl’ pa si11
11ettolötl uta11 på so1
llt’ftosubt’Ciltioll, som är de11
del av bruttosubvclltiollctl som
t11a11 fdr bella/la). ‘ ‘
anser att alla pengar är statens och att
skatteavdrag är en subvention
(svenskar lever ju som bekant inte på
leverantören, d v s den server som är
”påfarten” till nätet.
Allt fler upptäcker detta vilket
Slll nettolön utan på sm hotar telefonbolagens möjligheter att
nettosubvention, som är den del av
bruttosubventionen som man rar
behålla).
Kastrerad ide
Nu har invandrarpolitiska
kommitten (minus Juan Fonsecas
ryggntärg) under ledning av Björn
Rosengren tagit upp iden. Efter
dansk modell skall ungdomar och
invandrare ra utfora pigjobb. En del
av kostnaden betalar uppdragsgivaren, och en del står det offentliga
for.
Iden är effektivt kastrerad. Den
kunde ha blivit en grund for modernt
egenfåretagande inom en ny del av
tjänstesektorn. Nu har den
forvandlats till något som har alla
forutsättningar att bli en del av
kommunen eller AMS. Alla drar en
suck av lättnad. Paniken är över.
ta ut de vanliga överpriserna. I USA
arbetar därfor flera telefonbolag for
ett forbud mot internettelefoni.
Chanserna att detta skall bli
verklighet är små. Hårdvaran,
ljudkort, högtalare och mikrofon är
nästan leksaker.
Bandbredd istället
for kabel- T V
Ljudet sänds i form av små datapaket,
en snutt digital information som har
en adress och en given plats i en
större helhet som sätts samman när de
olika paketen når sin destination. En
fil, kort och gott, som ljudkortet
översätter till hörbart ljud. Allt detta
sker så fort att vi upplever det som ett
kontinuum. Poängen är att allt annat
på internet sänds på samma vis. En
text, en rörlig bild, ett diagram eller
en programvarufil. Inget går i princip
att skilja från något annat.
I V Om några år kommer vi inte att
För dem som ofta telefonerar till köpa olika tjänster – kabel-TV,
Detta orsakade att den k exempelvis USA, Asien eller telefon, datoranslutning osv. I stället
pigdebatten erupterade. På kultur- Australien är det värt besväret att låta
och debattsidor trodde man att just samtalen gå via Internet. Hårdvaran
detta avdrag skulle ge oss sekelskiftet som krävs är i dag standard på de
åter. En del blev så illa berörda av flesta datorer men kostar drygt
iden att de aut01natiskt trodde att tusenlappen, mjukvaran finns gratis
Timbre kommit på
”Skattesubventioner” sade de
52
den.
son1
på nätet. Därefter kostar det ju bara
lokalsamtalet till internetSVENSK TIDSKRIFT
konuner hushållen att köpa mer eller
mindre stor digital överforingskapacitet. Bandbredden konm1er att
vara som vatten. Något man
använder tilllite av varje och vars pris
man sällan behöver tänka på.
Det är häftigt!

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner