TA FRIZONSIDEN PÅ ALLVAR


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TA FRIZONSIDEN PÅ ALLVAR
NILS-OSKAR NILS ON
Frizonsförslaget har helt förskjutit perspektivet. Plötsligt ser människor i Norra Botkyrka
fler och större möjligheter. Den kritik som framförts går 11t på att andra områden och
kommurler inte kan få samma förmånliga villkor!
P
roblemen i miljonprogramsområdena i
norra Botkyrka är välkända. skattekraften är
låg och bidragsberoendet stort. Samtidigt har 65 procent
av befolkningen invandrarbakgrund.
Invånarna lever i en extremt utsatt
mänsklig, social och ekonomisk
situation.
För en tid sedan lanserade v1
moderater förslaget att norra
Botkyrka skall bli en frizon från
skatter, arbetsmarknadsregleringar
och bidrag. Vår utgångspunkt är att
människor inte vill vara passiviserade
bidragstagare. De vill kunna försörja
sig själva och stå på egna ben. Detta
gäller både svenskar och invandrare.
Anledningen till att många av
norra Botkyrkas invånare i dag inte
kan försörja sig själva är att det finns
NILS-OSKAR NILSSON är komIIIlirJa/råd för moderaterna i Botkyrka
kommun.
hinder för jobb och företagande. Vårt
frizonsförslag innebär bland annat att
mervärdesskatten vid tjänsteförsäljning skall slopas och att redovisningsreglerna för företagen skall
förenklas. Arbetsgivaravgifterna och
egenavgifterna skall slopas helt vad
avser skattedelen. Den del som avser
den anställdes trygghet skall ersättas
med en privat försäkring. Sänkta
skatter och konkurrensutsatta försäkringar kommer att leda till märkbart
lägre kostnader för arbetskraft.
Ett stort antal ungdomar och mvandrare i Botkyrka är utestängda
från den reguljära arbetsmarknaden.
En viktig orsak är bristande kunskaper i svenska språket. En annan att
ingångslönerna och anställningsskyddet ligger på en så hög nivå att de
utgör ett hinder vid nyanställning.
Frizonen skall göra det möjligt att
ingå individuella anställningsavtal, att
sätta individuella löner och individuellt bestämma provanställningstiden.
Kostnaderna för socialbidrag bärs
SVENSK TIDSKRIFT
helt av respektive kommuns egna
skattebetalare och berörs inte av den
statligt reglerade kostnadsutjämnmgen. Samtidigt regleras socialbidragens storlek genom normer från
socialstyrelsen. Eftersom staten i
realiteten har tagit över konununens
beslutanderätt över socialbidragen, är
det naturligt att staten också övertar
kostnaderna och ansvaret så länge det
är det nuvarande systemet som gäller.
Om staten skulle överta ansvaret för
socialbidrag till hushåll i norra
Botkyrka skulle Botkyrkas skattebetalare avlastas en utgift på 140
miljoner kronor, vilket motsvarar en
sänkriing av kommunalskatten med
två kronor.
I vårt förslag om en frizon ingår
också att sänka kostnaderna för
enskilda människors boende och för
företagen genom att staten inte skall
beskatta fastigheter. Fastighetsskattens del av boendekostnaden
uppgår 1 genomsnitt till cirka 9.000
kronor per år för ett småhus på 135
kvadratmeter och till cirka 3.200
21
kronor per år för en trerumslägenhet.
Införandet av fastighetsskatt på
kommersiella fastigheter och industrifastigheter har ökat företagens
kostnader. En ensamföretagare med
bilverkstad har till exempel fatt
lokalkostnaden höjd med 6.000 kronor per år.
Om fastighetsskatten slopas inom
frizonen kan hyrorna på bostäder
sänkas med 6-7 procent, vilket
minskar behovet av bostadssubventioner i form av bidrag och
sanuna, men reglerna hindrar dem
från att utnytga denna kraft. Räddningen för norra Botkyrkas invånare
går inte genom AMS eller arbetsförmedlingen, utan genom eget
företagande.
En förutsättning för att frizonsiden
skall fungera är förstås att det finns en
garanti att spelreglerna är långsiktigt
stabila. Frizonen kommer annars
enbart att locka till sig kortsiktiga
investeringar.
Förslaget att göra norra Botkyrka
rabatter. Rundgången av pengar till en frizon har väckt en omfattande
minskar. debatt. Tidigare gick alla åtgärder
som diskuterades ut på att tillföra mer
Valfrihet minskar segregation offentliga medel. Kortsiktigt kan
Bristen på valfrihet mellan skolor detta kanske öka invånarnas välfård,
medför att den segregation som finns men det leder knappast till självi miljonprogramsområdena auto- försörjning. Problemen består även
matiskt överförs till skolorna. Det om de är finansierade med skattebästa sättet att minska segregationen i pengar.
norra Botkyrka är att ge eleverna
valfrihet och verklig möjlighet att Ser möjligheter
söka sig till de skolor som de vill gå i.
Behovet av att öka valfriheten för
framför allt elever i segregerade
bostadsområden gör att vi måste
bortse från konunungränserna. Eleverna i norra Botkyrka bör genom en
statligt reglerad skolpeng ges reella
möjligheter att välja en skola utanför
kommunen.
Vi måste göra det möjligt för
människorna i Botkyrka att själva
bryta den negativa utvecklingen och
ta ansvar för sin försörjning och sin
framtid. Det finns en avsevärd utvecklingspotential, inte minst bland
alla arbetslösa invandrare. Många av
dessa är egentligen mycket företag- 22
Frizonsförslaget har helt förskjutit
perspektivet. Plötsligt ser människor
massor av möjligheter i norra Botkyrka. Den kritik som framförs går ut
på att andra områden inte kan ra
samma förmånliga villkor!
Givetvis är de förändringar som
ovan har redovisats sådant som borde
genomföras i hela Sverige. Men jag
anser att man skall börja där
problemen och behovet av förändringar är som störst. Norra Botkyrka
har cirka 35.000 invånare och
motsvarar därmed en medelstor
konunun landet. Det vill säga en
tillräcklig ”kritisk massa” för att en
frizon skall ha möjlighet att ge
SVENSK TIDSKR.IFT
resultat.
Jag tycker att frizonsiden är något
för moderaterna att ta fasta på.
Genom att låta kommuner och
kommundelar bli frizoner kan vi ra
igång en utveckling där hindrande
statliga regleringar och skatter ifrågasätts. Dagens negativa spiral med
skattehöjningar och ökade offentliga
åtaganden kan ersättas av en positiv
spiral med skattesänkningar och
avregleringar.
Förr i världen gick teaterns folk in
genom sceningången när de
skulle till jobbet. Nu hör jag att
de tar persona/ingången. Denna
lilla förskjutning bort från yrkesstolthet av skilda stag, från värdighet, utvaldhet, excellens, över
till denna mera återhållsamma
gråskala har liksom blivit tag över
hela linjen. Jämlikhet har blivit
likhet. Ingenting är mera stötande
än skillnader. Klyftor, menar jag.
Klyftor växer överallt varje dag
och larmet går oavbrutet. Tanken
är att det inte ska finnas några
klyftor någonstans.
Denna korrekta anpasslighet på
teatern är en liten sak. Jag
kommer att tänka på gumman
som hade två kattluckor i dörren,
en för den lilla katten och en för
den stora. Men aversionen mot
skillnader har sin symboliska
motsvarighet på det nationella
krisplanet Alla förminskas nJa··r
ingen får vara stor.
Helena Rivi(He
o
m
>
o
Cl
>
>