Print Friendly

SYNEN PÅ FÖRETAGANDE FÖRENAR

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SYNEN pÅ FÖRETAGANDE FÖRENAR
Vilka förutsättningar finns det att bilda en borgerlig regering 1998? Sv T har fört ett samtal
med Per Unekel (m), Lars Leijonborg (fp) och Göran Hägglund (kd). Per Unekel är ordförande
moderaternas programkommitte, Lars Leljonborg och Göran Hägglund är gruppledare för
sina respektive partier i riksdagen.
S
vensk Tidskrift: – Ni tycks
alla vara överens om att målsättningen bör vara ati bilda en
borgerlig regering efter valet
1998, om detfinns ettfolkligt mandatför
detta. Vilka är de viktigaste uppgifterna
för en sådan regering?
Lars Leijonborg: -Det viktigaste är
att göra Sverige till en småfåretagarnation. Bara så kan vi besegra massarbetslösheten. De resurser som en
sådan politik ger tycker jag att vi skall
använda till att återskapa en välfungerande välfårdssektor, med bra skolor
och trygg vård.
Per Unckel: -Jag skulle vilja sammanfatta uppgiften som att optimistiskt ange en ny väg får Sverige att
följa. Trots att det socialdemokratiska
projektet krakelerar infår alla som vill
se, saknas det alltjämt en genomarbetad ny utopi. En sådan måste en
ny regering kunna erbjuda. Jag
menar då ingen ny svensk modell,
utan snarare ett fårhållningssätt till
den nya tidens frågor.
Göran Hägglund: – Till det viktigaste hör att öka det persol)liga
ansvarstagandet och familjemas valfrihet. Självklart skall också alla upptänkliga åtgärder vidtas får att fårbättra fåretagarklimatet. Som Lasse
säger är detta det enda sättet att klara
våra höga ambitioner inom vård och
skola.
Både tryggt och dynamiskt
PU: – Det fårhållningssätt jag talar
om skall utgå från det personliga och
det dynamiska, men det skall också
inkludera en trygghet och en fårutsägbarhet som gör att alla människor
vill hänga med på resan.
LL: – Här ser jag ett problem med
den fårra borgerliga regeringen. Alla
partier tror fårstås att politiken blir
bäst om just det egna partiet rar större
genomslag, men när jag säger att
folkpartiet skall ha en starkare
ställning i nästa regering än i den fårra är det verkligen djupt känt. Kombinationen av starka moderater och
Ny demokrari i riksdagen gjorde att
Bildt-regeringen fick en olycklig
SVENSK TIDSKRIFT
högerstämpel på s1g. Kom ihåg att
när det var borgerlig regering fårra
gången, lyckades vi faktiskt med
konststycket att bli återvalda åtminstone en gång. Men då, 1979, kom
statsministern från ett mittenparti.
SvT: – Bortsett från hur maktfördelningen skall se ut inom regeringen
verkar ni vara ganska eniga, eller?
LL: – Vad gäller fåretagarpolitiken,
valfrihetsfrågorna och kravet på
kvalitet i skolan tror jag att vi är
ganska samstämmiga.
GH: – Inom centrala områden som
näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken tycker
jag att det finns en betydande samsyn.
Visst finns det skillnader också, men
dessa är inte större än åsiktsskillnaderna inom det socialdemokratiska partiet.
PU: – Samsynen vad gäller företagsamheten är sannolikt det viktigaste. Ur denna springer enigheten
om i vart fall färdriktningen i många
andra konkreta frågor.
SvT: – På vilket sätt har förut- 15
sättningarna för en borgerlig regering
förändrats sedan förra gången?
GH: – De har självfallet försämrats
genom de röd-gröna partiernas opinionsframgångar, samt centerns samarbete med socialdemokraterna.
Samtidigt har de forbättrats genom
att socialdemokraterna har tvingats
visa vad de går for i en svår ekonomisk situation. Av allt att döma är de
på väg att förlora sitt fortroende på
alla de områden som traditionellt har
betecknats som socialdemokraternas
starka.
LL: – Spontant tänkte jag svara att
verkligheten hunnit ikapp social- 16
demokraterna, så om vi vinner kommer vi att ra en rimligare opposition.
Men jag vet inte. Både deras och
väljarnas minne tycks tyvärr vara
ganska kort.
Större regeringsvana
PU: – Jag tycker att forutsättningarna har forändrats på flera sätt.
Ett är att regerings- och samarbetsvanan är större än förra gången.
Vi har lärt oss var våra kollegors
djupaste övertygelser finns. En annan
skillnad – som ni nämnde – är att
verkligheten tränger sig på mer
omedelbart nu än för bara några år
SVENSK TIDSKRIFT
sedan. Kravet på förnyelse och
modernisering av det svenska samhället har blivit tydligare.
SvT: – Bör centernfå vara med?
PU: – Den naturliga basen för en
borgerlig regering förefaller vara
kristdemokraterna, folkpartiet och
moderaterna. Ett modernt och optimistiskt centerparti skulle emellertid
vara ett viktigt tillskott till en
borgerlig regering. Vissa ytterlighetsståndpunkter som partiet antagit kan
dock orsaka svårigheter som det
gäller att reda ut på förhand.
GH: – Om väljarna vill och
ambitionerna är likartade hos alla de
fyra partierna så bör alla dessa partier
mgå.
LL: – Det första målet inför 1998
bör vara att se till att socialdemokraterna och deras stödpartier hamnar i minoritet i riksdagen. Vi tycker
att den senaste borgerliga regeringen
fungerade väl och kan självfallet
tänka oss att ingå i en liknande konstellation igen.
SvT: – Vad bör göras för att undvika
att även nästa borgerliga regering spricker?
GH: – Förutsättningen för en
regeringsbildning är att alla partier
kan enas om några prioriterade politiska uppgifter. Alla parter måste
självfallet känna att de är med som
jänmbördiga.
PU: – Goda förberedelser är A och
O. Det gäller på det personliga
planet, men också i synen på hur
verkligheten ser ut. Inte minst
betydelsefullt är det att partierna skapar sig en gemensam uppfattning om
hur globaliseringen av ekonomin och
o
Cl
m
r
Cl
m
Cl
m
z
Cl
r
z
z
Cl
snabbheten i samhällsomvandligen
påverkar det svenska samhället.
”Huvudintrycket från
Bildtregeringen var att
samarbetet fungerade ganska bra. Brl?ftågan, som
föranledde Olof Johanssons avhopp, framstår som
ett undantag.

LL: – Huvudintrycket från Bildtregeringen var att samarbetet fungerade ganska bra. Brofrågan, som
foranledde Olof Johanssons avhopp,
framstår som ett undantag. De samarbetsformer som användes 91-94
bör nog kunna användas igen. En
skillnad tror jag möjligen är att alla är
ännu mer medvetna om behovet av
stabilitet. Gentemot marknaden och
våra partners i EU är det mycket
negativt om intrycket är att Sverige
har en svag regering. Kostnaden –
ekonomiskt, politiskt och anseendemässigt – blir mycket hög om
inte regeringen håller ihop. Denna
GH: – Att koalitionsregeringar
klarar av regerandets påfrestningar
bygger nog till ungefår lika stora
delar på politisk samsyn och personkemi. Det är viktigt att behålla de
personkontakter som byggdes under
regeringsåren och gärna också finna
naturliga fora for politiskt utvecklingsarbete.
SvT: – Behövs det ett nytt ”Ny start
för Sverige”?
LL: – Det är mycket möjligt, men
vi har inte tyckt att det finns någon
anledning att aktualisera det så här
långt fore valet.
GH: – Samma for vår del, men när
vi närmar oss valet tror jag att det är
bra om de partier som gör anspråk på
regeringsmakten manifesterar gemensanuna tag.
PU: – Ja, det vore en fordel att
understryka partiernas målmedvetenhet. Ändå kan inte gemensamma
utspel utgöra den mest centrala
regeringsforberedelsen. Långt
mycket viktigare är det att närstående
partier utvecklar ett öppet forhållningssätt sinsemellan som både ger
besked om den grundläggande saminsikt fanns redan forra gången, men synen och samtidigt medger en
den har vuxit sig ännu starkare nu. utvecklande konkurrens.
SVENSK TID S KRIFT
– Nu hade moderatarna gått för
långt! Nu hade moderaterna
förfallit till högerpolitik av värsta
slag! utropade en intervjuad
centerpartist på radion i våras,
och jag tänkte: vad har de nu
gjort? Jo, visade det sig, det
värsta tänkbara det var att
förorda skattesänkningar på 60
miljarder.
Jag tror varenda svensk femtioåring kommer ihåg när deras
pappa köpte en ny Amason på 60-
talet (och hur han putsade grillen
med tandborste). Det var på den
tiden en normalinkomsttagare
kunde kosta på sig en ny svensk
bil. Lönerna var inte hisnande
precis, men heller inte skatterna.
Det var innan trygghetssystemen
blev så stora att de blev otrygga.
Folk var mentalt fria att arbeta sig
upp. De funderade inte ens på att
underordna sig bidragslogiken
och behövde inte begränsa sig för
att få någonting tillbaka.
Det är något fundamentalt fel i
hela systemet när bidragsberoendet ska vara utgångspunkten
för all politik. Fick vi bara tillbaka
hälften av den individuella autonomi vi hade på 60-talet skulle vi
klara oss på hälften så höga
skatter. Om skattesänkningar nu
är ett så fult ord får man väl
omformulera det och säga: Det är
dina pengar. Du har tjänat ihop
dem. Du ska behålla det mesta
för egen del.
Helena Riviere
Cl
Cl
Cl
z
Cl
Vl
o
z
z
Cl
17

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner