Svensk Tidskrift märker ord

Spelar det verkligen någon roll om man använder orden stat och samhälle som om de betydde samma sak? Om man talar om utförsäljningar eller försäljningar?

Eller är det bara en semantisk fråga av ringa politisk betydelse?

För några decennier sedan myntade Lars Gustafsson uttrycket problemformuleringsprivilegiet. För honom stod det klart att den politiska rörelse som får möjlighet att bestämma vilka frågor som ska diskuteras och ur vilket perspektiv, har vunnit mycket.

Språket har en stor makt över vår föreställningsvärld och kan till och med sägas utgöra den yttersta gränsen för denna. Tänk till exempel på hur vi uppfattar färgerna i ett spektrum som åtskilda, trots att de kontinuerligt övergår i varandra, tack vare våra ord för färger. Eller hur två personer kan få helt olika associationer av samma ord. Inom politiken är det också vanligt att vi menar olika saker med olika begrepp. Vad är egentligen ’rättvisa’, ’frihet’ eller ’välfärd’? Att märka ord är inte alltid populärt, men för den som vill se en politisk förändring är det nödvändigt.

Därför vill vi inleda året med serien ”Svensk Tidskrift märker ord”. Genom korta reflektioner över begrepp som på olika sätt används slarvigt i den politiska debatten vill vi uppmärksamma att det faktiskt har stor betydelse vad man säger. Vi vill också bjuda in läsekretsen att delta. Skicka in era förslag på ord som vi borde uppmärksamma, gärna enligt formatet nedan till red@svensktidskrift.se Vi tar oss rätten att publicera utvalda bidrag av dessa. I mars utser vi det bästa bidraget som belönas med ett exemplar av vår jubileumsskrift, Texter i tiden.

Mats Johansson ger det första bidraget:

SAMHÄLLET. Så kallar sig staten när den inte vill framstå som storebror; som när Länsstyrelsen gör bioreklam mot langning av alkohol till underåriga och låtsas att det är ”samhället” som är avsändare (december 2011). Men ”samhället” är vi allihopa, inte en del av statsmakten.

Manipulationsfaktor: hög.