Print Friendly

Svend Dahl; En republikansk framtid

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Nostalgitrippen utmynnar i två konkreta forslag, dels fler karriärvägar och
bredare rekryteringsbas inom partiet, dels
att välfårds- och miljöfrågorna skall foras
in i det moderata åsiktsträdet. Det är
säkert bra med både bredare rekrytering
och bredare program. Men forfattamas
metod for detta forefaller minst sagt
dubiös:
Reinfeldtkopior
”Det måste sättas upp mål och tidsplaner, l
utses ansvariga sont fortlöpande far avrapSVEND DAHL:
portera for den högsta ledningen och när
dagen for det fårdiga genomforandet
konuner ska avstämning mot uppsatta
mål ske. Det far då inte accepteras annat
än mindre avvikelser från målet.”
Man riktigt ser framfor sig prydliga led
av Reinfeldt-kopior som taktfast, och i
enlighet med fastställda mål och tidsplaner, marscherar in i ett moderat framtidsparti, präglat av kunskapssamhällets
individualism, mångfald, kreativitet och
spontanitet.
EN REPUBLIKANsK FRAMTID?
V
id valen till den amerikanska kongressen
november vann republikanerna en storseger och
erövrade majoriteten i såväl senaten som
representanthuset. Likaså vann man ett
flertal guvernörsval. Frågan, som man
emellertid måste ställa sig, är om den
republikanska valsegern skall betraktas
som ett långsiktigt mandat for en konservativ politik och mindre statsmakt. Eller
var den helt enkelt en ren och skär missnöjesyttring gentemot Bill Clinton.
Förvisso innehåller det republikanska
valmanifestet ”Contract with America”
en rad konservativa krav, såsom sänkt
skatt for medelklassen, forbud mot bud- ……………………………………
Dead right av David Fmm, Basic Books, 1994
getunderskott, stramare socialhjälpsregler
och hårdare tag mot brottsligheten.
Valmanifestet och det tydliga valutslaget
till trots, kan man knappast tala om ett
långsiktigt konservativt forändringsmandat. Republikanernas uppenbara
problem, som omintetgör en grundläggande forändring av den amerikanska
poltiken, är att det inte foreligger någon
sammanhängande agenda for att minska
statens roll.
Oförändrade välfärdssystem
Samtidigt som man i valmanifestet vill
sänka skatten skall de av
Clintonadministrationen beslutade nedskärningarna i statspensionerna tas tillbaka. Ledande republikaner lovade också
under valkampanjen att de stora välfårdssystemen skall forbli som idag. Att det
126 SVENSK TIDSKRIFT
med denna politik torde vara svårt att nå l staten som ett allvarligt problem, tog
upp till valmanifestets löfte om forbud större resurser i anspråk än vid decenniets
mot budgetunderskott torde stå klart. början. De utgiftsposter som ökade snabBilden av republikanerna som ett parti
ridande på en våg av missnöje med den
sittande presidenten, utan något sammanhängande ideologiskt budskap, bekräftas
av den fore detta Wall Street Jornrnalredaktören David Frum i boken Dead
Right.
Aldrig till offensiven
I motsats till den allmänna bilden framställer Frum 1980-talet som allt annat än
en period av stora framgångar for den
amerikanska konservatismen. Trots att
republikanerna kontrollerade presidentposten valde man att aldrig gå på offensiven och genomfora begränsningar av
statsmakten, istället lämnade man de stora
välfärdsprogrammen intakta for att inte
hamna i konflikt med den breda medel- l
klassen som röstade på Reagan. På så sätt
undgick Reagan att gå samma öde till
mötes som Barry Goldwater, som på 60-
talet öppet talade om besparingar och
därfor aldrig blev vald till president.
Reagan blev istället vald på löften om att
inga behövande skulle forlora några formåner under hans administration. De
besparingar man eventuellt fann nödvändiga skulle, enligt Reagan, uteslutande
göras genom att bekämpa slöseri och
missbruk av utgiftssystemen.
bast under Reagans två administrationer
var dessutom sådana som riktade sig
direkt till viktiga republikanska väljargrupper, såsom pensionärer, bönder och
krigsveteraner. Reaganåren var således
knappast den period av kraftiga nedskärningar, som det brukar påstås i debatten.
Med detta nedslående resultat av ett
decenniums republikanskt presidentskap
började många ledande republikaner ra
en känsla av hopplöshet i fråga om
begränsningar av statsmakten. Istället for
att ta tag i problemen med de ständigt
ökande federala utgifterna, och på så sätt
löpa risken att forlora i popularitet bland
viktiga väljargrupper, började man inom
konservativa kretsar ägna sig åt annat.
Splittrade republikaner
Frum beskriver hur republikanerna, särskilt efter det att Bush forlorade presidentvalet 1992, har utvecklats åt olika
håll. Den konservativa rörelsen har
kommit att bestå av en mängd grupperingar som – forutom motståndet mot
Clinton – har foga gemensamt, utan till
stor del ägnar sig åt att bråka med
varandra. Där återfinns optimister som
Jack Kemp, med budskap av typen ”sänk
skatten, men spara inte”, moralkonservativa, exempelvis forre utbildningsministern William Bennet, som bekymrar sig
Ökade utgifter med Reagan l över upplösningen av det amerikanska
Mot slutet av 80-talet kunde man konsta- samhället, samt nationalister, som Pat
tera att inte en enda större utgiftspost for- Buchanan, med protektionistiska budsvunnit och att den federala regeringens, skap. Det råder som synes knappast
till motsats från retoriken om den stora l någon samstämmighet bland dessa konSVENSK TIDSKR.IFT 127
servativa grupperingar om hur en konservativ agenda skall se ut. Däremot har de
alla gemensamt att det är dags att man
från konservativt håll slutar motarbeta
den stora staten och istället börjar l
använda sig av den.
Den konservative tänkaren Irving l
Kristol har i en artikel i Wall Street
Joumal, som refereras av Frum, på ett tydligt sätt gett uttryck for denna stämning; l
:::s;:~:~.~t::::::::~v~:·s~o:u~~t:~ ~; l
make it better rather than worse.”
Splittringen bland konservativa i USA l
gör det också svårt att finna någon given
republikansk kandidat till 1996 års presidentval. Republikanernas tid i opposition l
har alltså knappast lett till intellektuell
fornyelse. Förvisso har man nu lyckats l
vinna ett val, men detta med hjälp av
motstånd mot alltifrån Bill Clinton till l
höga skatter, budgetunderskott och forsämr:ingar i medelklassens välfårdssystem.
En oslagbar i kombination om man vill
vinna val i USA, men knappast en långsiktig strategi for forändring.
Problemet är emellertid att det inte
PERDAHL
torde vara så enkelt, som Frum vill framställa det, att ta sig ur denna situation av
intellektuellt stillestånd. Det är knappat så
att den genomsnittlige väljaren med
glädje ser fram emot att ra se hur välfårdssystemen, med de formåner dessa
ger, skärs ned. Reagan visste detta och
därfor agerade han som han gjorde under
sina år som president. Detta tar emellertid
inte tas som intäkt for konservativa i
USA och for all del också i Sverige – våra
problem med den stora staten är ju
betydligt mer omfattande än vad de är på
andra sidan Atlanten – att avstå från att
minska den offentliga sektorn. För att
vinna väljarnas stöd for en mindre
offentlig sektor måste de konservativa
partierna emellertid ha mer att komma
med än det vanliga ”vi måste skära i välfårdsstaten”. Den stora utmaningen for
republikanerna, i likhet med den svenska
högern, är att finna en lösning på denna
pedagogiska utmaning. Om man inte
lyckas med detta löper högern stor risk
att aldrig ra ett långsiktigt mandat for forändring.
FRÅN WATERLOO TILL
KRYSSNINGSROBOTAR
F
örra året tog överbefålhavaren
av alla reservare deras vapen.
Som tröst far de en fin bok av
armechefen att ha på soffbordet, for att visa vilka de är. De elaka
Om stridensgnmder:Jrår~ Waterloo till kryssr~ingsrobotar
av Marco Smedberg. Stockholm : Page One
Publishing AB, 1994.
tankarna far snabbt genom huvudet när
man hämtat ut ”Om stridens grunder” på
posten fore jul och håller det ganska
tjocka folioverket handen. Man
bläddrar och finner slagkraftiga kartor på
vilka röda och blå pilar pekar hit och dit,
dramatiska eller vackra foton med militära motiv och till slut Kejsaren själv, på
SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner