Print Friendly

Svarar Skolverket på frågor?

Av Maria Eriksson | 19 april 2013

Med anledning av förra veckans recension av boken Barnexperimentet. Svensk skola i fritt fall har det kommit ett antal mejl till redaktionen. Lärare uppger att de inte får svar från Skolverket om hur de ska tolka lagen. Samtidigt säger myndigheten att den har 25 personer avsatta bara till att svara på frågor. Vem har rätt?

Förra veckan publicerade vi en recension av Per Kornhalls Barnexperimentet, skriven av Magnus Nilsson. Ett stycke löd så här:

”Medan Skolöverstyrelsen en gång genom regler och inspektioner ansvarade för att alla gjorde rätt (naturligtvis med varierande framgång) vägrar Skolverket att svara när kommunerna frågar om hur de skall göra. Generaldirektören har nämligen gett order om att medarbetarna inte får svara på frågor från skolor eller kommuner.”

Skolverkets pressansvarige Mattias Ragert mejlade inom kort och tillbakavisade kritiken:

”Att Skolverket inte svarar på frågor är helt fel. Vi har i själva verket 25 personer som på heltid enbart svarar på allmänhetens och skolors frågor om hur de ska tolka skollagen och andra regelverk som styr skolan. Generaldirektören har absolut inte gett order om att medarbetarna inte får svara på frågor. Det faller förstås på sin egen orimlighet.

Formuleringen i artikeln är hämtad från Per Kornhalls bok men artikelförfattaren bortser från att Kornhall syftar på hur Skolverket förhöll sig när myndigheten skapades för 20 år sedan.”

Med anledning av detta valde Svensk Tidskrifts redaktion i samråd med skribenten att ändra formuleringen i recensionen, så att den nu lyder:

”Medan Skolöverstyrelsen en gång genom regler och inspektioner ansvarade för att alla gjorde rätt (naturligtvis med varierande framgång) vägrade Skolverket inledningsvis att svara när kommunerna frågar om hur de skall göra. Generaldirektören hade enligt Kornhall nämligen gett order om att medarbetarna inte fick svara på frågor från skolor eller kommuner. I dag är detta annorlunda, men det säger en del om den ideologi som vägledde reformerna för drygt 20 år sedan.”

Alla var dock inte nöjda med den nya formuleringen. En lärare i en skola i Stockholmsområdet hörde av sig.

”Tyvärr fel på en inte obetydlig punkt: Skolverket får fortfarande inte svara på frågor. Eller så vill de bara inte. Ställer jag en fråga om kursplan eller betygsättning är chansen 10:1 att jag får svaret ’Det är upp till den professionella pedagogen att bedöma’ (den som inte tror mig kan få se ett antal mail jag fått från Skolverkets så kallade Upplysningstjänst). Som omväxling kan de någon gång svara att det är upp till varje rektors bedömning. Eller hänvisa till en paragraf eller ett betygskriterium – vanligen just den paragraf eller det kriterium jag bett om hjälp att tolka. Samma med skolinspektionen. Vår skola fick ett par mindre anmärkningar sist, men inspektörerna vägrade att säga vad vi borde ha gjort istället.”

En annan lärare från samma skola har en liknande berättelse. En elev kunde pga anorexia inte delta i idrottsundervisningen på nästan ett helt läsår. Läraren frågade Skolverket vid mer än ett tillfälle hur man skulle göra med betygsättningen. Varje gång blev svaret att ’det är upp till din professionella bedömning’.

Så hur ligger det till egentligen? Vi tar kontakt med Per Kornhall, som skrivit Barnexperimentet för att höra hur han ser på saken. Han instämmer delvis i Skolverkets beskrivning.

”Min kommentar är att Skolverkets upplysningstjänst tar sitt arbete på största allvar och ja de svarar på alla frågor. Men de är på grund av konstruktionen i regelverket ofta förhindrade att svara konkret. Därför blir många oerhört frustrerade i kontakten med myndigheten. ”

Skolverket får också ge sin syn på frågan en gång till. Så här skriver Mattias Ragert i en ny kommentar:

”Det är väldigt tveksamt att dra slutsatser om Skolverkets syn på att besvara frågor idag utifrån enstaka frågeställares missnöje med de svar de fått. Årets tre första månader besvarades totalt 24 500 frågor av vår upplysningstjänst. Det vore nästan märkligt om inte en del av frågeställarna skulle vara missnöjda med de svar de fått. Att vara missnöjd med vårt svar är inte samma sak som att vi inte svarat. Det är faktiskt så att det i många frågor är upp till lärares och rektorers egna professionella bedömningar. Så är lagar och regelverk utformade idag. Sedan kan vi säkert bli bättre på att formulera våra svar tydligare.”

Kanske har både Skolverket och de missnöjda lärarna rätt. Myndigheten har en hel stab som på heltid svarar på frågor om hur skollagen och betygskriterier ska tolkas. Men så som regelverket är utformat blir svaren ändå av ett slag som gör att lärarna känner att de inte får tillräckligt stöd i sin bedömning. Är detta ett problem? Och i så fall vems?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner