Print Friendly

Sture Palmgren; Mandat för förnyelse – framtidens Stockholm

Av Redaktionen | 31 december 1988


1988


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

STURE PALMGREN:
Mandat för förnyelse
– framtidens Stockholm
”Mandat för förnyelse” är rubriken på en ny artikelserie i
Svensk Tidskrift om kommunalpolitik.
Alternativa lösningar som ger
större valfrihet och höjd effektivitet är alltmera framträdande
drag i en vitaliserad kommunalpolitik.
Sture Palmgren, Stockholm,
och Lennart Hedquist, Uppsala,
inleder serien.
Sture Palmgren är moderat
finansborgarråd i Stockholm.
M
ånga tycker att politiken under
senare år blivit tråkigare och
mindre polariserad. Att de
ideologiska debatterna mattats av och att
intresset allt mer koncentreras till personfrågor och så kallade affärer.
Men det finns också en annan bild som
är värd att uppmärksammas någor mer än
vad som har skett. Det är bilden av att de
politiska vågorna har böljat ganska kraftigt i Sverige under de senaste 15 åren.
Det är bilden av hur inriktningen av de
politiska besluten faktiskt har förändrats.
Vi har i dag en väsentligt öppnare och
friare debatt om möjligheter att lösa problem och gemensamma uppgifter på olika
sätt än vi hade för ett och ett halvt decennium sedan. Under 80-talet har alternativa verksamhetsformer och alternativ till
offentligt huvudmannaskap inte bara debatterats utan också genomförts i en rad
kommuner och landsting. Detta hade varit otänkbart vid mitten av 70-talet.
Varför? Ser verkligheten så väldigt annorlunda ut? Jag tror för min del inte det.
Under senare delen av 70-talet hade vi en
personalomsättning inom den offentliga
verksamheten, åtminstone i stockholmsregionen, som var betydligt högre än den
nuvarande. Vi hade i stort sett lika svårt
då som nu att rekrytera och behålla personal till bl a vård och omsorg. Institutionssamhällets kris fanns redan då. Men
vi som då pläderade för alternativ och
valfrihet – för medborgama och för personalen inom den offentliga sektorn –
möttes av oförsonliga försvarsattityder
och stor kyla från både politiska motståndare och massmedia.
Nya infallsvinklar
Men det hände något mycket betydelsefunt för Sveriges utveckling. Sverige fick
borgerliga regeringar. Det som hände under de borgerliga regeringsåren var att vi
fick ett mera öppet och förutsättningsfritt
sätt att angripa problem och söka, möta
behov och önskemål. Det blev tillåtet att
ifrågasätta det etablerade på ett helt nytt
sätt. Grunden lades för möjligheten att
förändra och förnya.
Under de borgerliga regeringsåren
blev det tillåtet att ifrågasätta det
etablerade på ett helt nytt sätt.
Att genomföra förändringar av den potitiska inriktningen i samhället tar ofta
lång tid. För att göra det krävs engagemang, envetenhet och s~r portion tålamod. Man måste tro på det man gör och
ständigt förbättra det – genom att lyssna
av hur uppdragsgivarna d v s väljarna
tänker och känner. En sådan dialog har vi
fört med stockholmarna under 80-talet.
Det är den som är till grund för den förnyelse som vi moderater arbetar för i Stockholms stadshus.
Sänkt kommunalskatt
Vi moderater har i Stockholm – tillsammans med folkpartiet och stockholmspartiet-sedan valet 1985 sänkt skatten två
gånger med totalt 50 öre. Det är en oerhört viktig kursändring i en stad där skatten alltid bara har höjts – aldrig sänkts.
Det kan tyckas blygsamt kanske, men då
skall man komma ihåg att en kommunalskattesänkning mer än någon annan skattesänkning ger utdelning för alla löntaga- 79
re. Det är i första hand genom skattesänkningar som löntagare kan få en ökad ekonomisk frihet.
Och det är detta som är vårt syfte: Att
genom att förändra verksamheter, verksamhetsformer och verksamhetsansvar
skapa förutsättningar för både skattesänkningar och ökad frihet för medborgarna att välja mellan alternativa former
av service.
Alternativa serviceformer
Nu får AB Pysslingen pröva att bedriva
barnomsorg i Stockholm. Fotvården har
återförts till enskild regi – och kommer
att få en högre servicenivå än tidigare i
kommunal regi. Föreningslivet tar över
och driver på olika sätt i sarnarbete med
staden sina anläggningar. Bidragen till de
föräldradrivna daghemmen har fördubblats. Intresset för den här formen av alternativa enskilda daghem ökar alltmer.
Inom äldreomsorgen söker vi nu möjlighet att låta äldre i större utsträckning välja
den vårdare de vill ha i hemtjänsten. Under temat ”välj Din egen hemhjälp” kommer vi att starta en sådan verksamhet under 1988. Servicehus i bostadsrättsform
efterfrågas av många och vi har nu också
fattat beslut om att komma igång med så-
dana.
Vissa verksamheter har lagts ut på entreprenad som t ex städning och renhållning. I två hela stadsdelar i norra delen av
Stockholm har ett företag tagit över all
yttre renhållning som t ex parkskötsel,
snöröjning, gaturenhållning o s v.
Försäljningar har skett av både fastigheter och kommunala bolag för att finansiera angelägna investeringar, särskilt
upprustning av våra skolor. Inom paren- 80
tes kan det vara värt att notera att socialdemokraterna gärna använder sig av dessa pengar i sitt budgetalternativ men samtidigt starkt motsätter sig de försäljningar
som ger pengarna. Tydligare kan inte beskrivas att en socialdemokratisk politik
saknar möjligheter att få fram resurser för
att lösa morgondagens problem.
Kvalile inom offentliga sektorn
Vårt förnyelsearbete bygger i hög grad på
att människor både inom den offentliga
verksamheten och utanför den tar initiativ, skapar möjligheter till alternativ och
får möjligheter att förverkliga ideer som
leder till förbättringar. Vi börjar få en
spännande utveckling också inom den
offentliga verksamheten, där personalen
får och tar ett större ansvar för just sin
verksamhet. En ökad konkurrens skapar
inte bara intresse för att utveckla inom
den offentliga verksamheten. Den ger
också besked om att den offentliga verksamheten i många fall bedrivs professionellt. Detta ger det som vi alla behöver
oavsett var vi arbetar; ett stärkt självförtroende och en ökad stolthet i det vi gör.
I framtidens Stockholm skall vi satsa
på kvalite och kompetens inom den offentliga sektorn samtidigt som vi söker
olika vägar för att hitta alternativa huvudmän och öka antalet entreprenader. Om
vi satsar på vår personal och släpper fram
konkurrens kan vi skapa möjligheter att i
framtidens Stockholm ha en bra skola,
bra social~änst och i övrigt den trygghet
som vi vill ha i vår stad.
Framtidens Stockholm är en levande
huvudstad. Det ställer krav på att politiken präglas av omtanke och hänsyn till
både människor och miljö. Stadens tillväxt och utveckling är av betydelse inte
bara för Stockholm utan för hela landet.
För många företag som funderar på var
de skall etablera sig är inte alternativet till
Stockholm någon annanstans i Sverige
utan ofta någon annanstans i Europa.
Vi börjar få en spännande utveckling också inom den offentliga verksamheten.
Stockholm måste låta utvecklingen och
tillväxten ske i samklang med förbättringar av transportsystem och vägnät och
med blickarna riktade ut mot Mälardalsregionen, som är en region som så små-
ningom kommer att växa ihop.
Jag kan tro på en god framtid för
Stockholm därför att jag tror mycket på
de enskilda människornas kraft, vilja och
förmåga att ta ansvar, inte bara för sig
själva utan också för det gemensamma.
Det är vår uppgift som politiker att skapa
förutsättningar för att utveckla möjligheterna för människor att få ett ansvar. Vi
skall kräva både av oss själva och av andra att den utvecklingen präglas av omtanke och hänsyn.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner