Print Friendly

Stoppa slakten av det svenska lantbruket

Av Tony Gunnarsson | 2 april 2015

Regleringar och skatter gör det allt svårare att försörja sig på landsbygden. Höga produktionskrav på det svenska jordbruket borde motsvaras av ökade krav på offentlig konsumtion av svensk mat.

Att näringsverksamhet på landsbygden i allmänhet och de gröna näringarna i synnerhet står inför betydande utmaningar råder det ingen tvekan om. Anledningarna till detta är flera. Att vi länge har haft en utveckling mot mer globalisering, urbanisering, högre utbildning samt en förändrad arbetsmarknad är naturligtvis skeenden som kraftigt påverkat landsbygden och näringsverksamheten som bedrivs där. I Sverige är det dock en skadlig och misslyckad politik som varit den kanske största anledningen till de alarmerande rapporterna om ”landsbygdens död”.

De politiska beslut som påverkar landsbygden är ofta dåligt förankrade i de villkor som råder på landsbygden och är snarare plakatpolitik syftande till att uppnå andra mål än en levande landsbygd. Inte sällan rör det sig om politiker som försöker mildra sina samveten genom att införa ytterligare skatter eller regleringar. Viljan i sig är det inte fel på, såväl den svenska allmänheten som landsbygdsnäringsidkarna själva tycker att det är viktigt att vi värnar miljön och den mänskliga hälsan, har starkt djurskydd och så vidare. Åtgärder med syfte att åstadkomma sådant kräver dock att makthavarna tar ansvar för konsekvenserna av besluten de fattar snarare än att gödsla med fina ord.

De många pålagorna uppifrån är skadliga för företag utanför storstäderna och bidrar till att göra det allt svårare att leva och verka på landsbygden. Lantbruksföretag som sällan har särskilt många anställda har ålagts lagar och skatter i en omfattning motsvarande svenska storbolag. Det är ofta svårt och dyrt att vara småföretagare generellt i Sverige i dag, men lantbruksföretagen har det extra svårt då politikerna ständigt ska gå in och detaljreglera och beskatta denna sektor i påstådda miljöåtgärder.

Det tragiska i sammanhanget är dock att en sådan politik leder till att andelen livsmedel producerade med hänsyn till miljön och naturen kraftigt minskar. Politiken är således kontraproduktiv även ur detta perspektiv. Att allt petande uppifrån innebär att mycket dyrbara krafter och resurser behöver användas för att manövrera sig fram bland all byråkrati är en klar underdrift. De svenska landsbygdsföretagarna är i dag både sönderreglerade och sönderbeskattade vilket gör en långsiktig överlevnad nästintill omöjlig. Det behövs en helhetsöverblick och påtagliga regelförenklingar för att skapa acceptabla förutsättningar för företag inom de gröna näringarna i Sverige.

Svensk produktion inom lantbrukssektorn håller oftast mycket hög kvalitet i internationell jämförelse, men tyvärr har dess konkurrenskraft reglerats bort. Ska samhället ålägga företagen krav som är mycket högre än i andra länder så måste vi också vidta åtgärder som gör att svenska producenter kan konkurrera på marknaden. Annars blir den enda effekten att vi kraftigt minskar den svenska lantbruksproduktionens marknadsandelar och konkurrenskraft, vilket är precis vad vi åstadkommit de senaste decennierna. Svensk matproduktion har exempelvis trots sitt goda rykte minskat med en tredjedel på bara ett par decennier och fortsätter vi i samma takt lär ytterligare en tredjedel vara borta inom 25 år.

I dag har svenska lantbrukare inte ens tillräckligt goda förutsättningar för att på allvar kunna vara med och konkurrera om att sälja produkterna till de över 3 miljoner måltider som varje dag serveras i offentlig sektor. Detta till följd av att de hårt ställda produktionskraven inte kompletterats med motsvarande krav på den offentliga konsumtionen. Ett steg på vägen för att komma tillrätta med problemen vore exempelvis en reduktion av energiskatten för bönder, reform av villkoren i LOU samt en generell förändring i inställningen till det svenska lantbruket.

Den svenska politiken som förs i dag har höga ambitioner gällande aspekter såsom miljö och hälsa. Detta måste kompletteras med minst lika höga ambitioner för en stark och levande landsbygd. Det enda som åstadkoms för tillfället är dock att knäcka de svenska landsbygdsnäringarna. Detta är inte bara förödande för djuren och naturen, utan även för svenska folket, säkerheten och ekonomin. Uppvaknandet måste komma omgående. Snart är det nämligen för sent.

Tony Gunnarsson gör denna termin praktik på Svenskt Näringsliv som en del av Politices kandidatprogrammet vid Uppsala Universitet. Under året går han Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

SNB:s skribentskola

Beställ Felix Bekännelser

Läs mer

Med skuldkänslan som drivkraft

webshop_banner