Print Friendly

Staffan Herrström; Jobb, vård och omsorg är utmaningen

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

jOBB,VÅRD OCH OMSORG
AR UTMANINGEN
STAFFAN HERRSTRÖM
Den borgerliga regeringen har på kort tid åstadkommit mycket. Inte minstförändringarna i
socialförsäkringssystemen, det nya husläkarsystemet ochförbättringarna avföretagarklimatet
har lagt en godgrundför en långsiktigt bättre utveckling. Det mandat regeringen söker är ett
mandat för en fortsättning på den politik som redan inletts, menar folkpartiets Stqffan
Herrström.
V
ärd att väljas om? Det är
den fråga som skall
besvaras. Svaretärja.Själv
hämtar jag gärna argumentforminslutsatsfrån socialpolitikens
område. För en tid sedan kom jag att
diskutera regeringensvälfärdspolitikmed
en roretagsledare somjag råkade träffa i
ett annat sammanhang.
Han fOrefOll inte helt nöjd. – Socialdepartementet ägnar sig åt att fOrsvara
det bestående. Det behövs rejälare tag,
om jag forstod budskapet rätt.
Lättsinnets triumfer
Tiderna forändras. Så sent somi slutet på
80-talet förmådde SAF och LO
gemensamt den socialdemokratiska
regeringen att genomfora en kostsam
ochtill sinkonstruktionyttersttvivelaktig
sjukpenningreform. Den karensdag vi
hade togs bort. Lättsinnetfirade ttiumfer.
Systernfel cementerades.
Nu har vi en regering som valt en
annan handlingslinje. Alla stora
transfereringssystem har setts över.
Osunda inslag som gett överkompensation, uppmuntratfusk ochforsvårat
rehabiliteringharavskaffats. Mycketstora
besparingar har genomforts samtidigt
som principen om inkomsttrygghet
bevarats.
Arbetsskadeforsäkringen är en god
illustration. Om inga forändringar hade
genomforts skulle det ackumulerade
underskottet ha legat över 100 miljarder
år 1999. Nu kommer det i stället att
pressas ned från cirka 20 till cirka 15
miljarder.
STAFFAN HERRSTRÖM är sliltssekreterarefdr Det är lätt att finna flera exempel. I
folkpartiet i statsrådsberedninget1. sjukforsäkringen har karensdagen kom- 412 SVENSK T!DSKRIFT
mit tillbaka, ersättningsnivåerna sänkts
och en egenavgift inforts. Inforandet av
referenspriser vid ersättning for läkemedelskostnader har pressat statens utgifter
utan att de enskilda drabbats.
Idessadagarbefinnervi oss islutskedet
med arbetet på ytterligare två reformer.
Den ena skall stöpa om tandvårdsforsäkringen, den andra pensionssytemet
– det senare en fråga vars ekonomiska
och politiska betydelse knappast kan
överskattas.
Ärdettafor lite?Allt berornaturligtvis
på vilket perspektiv man väljer.
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Kritisk bör den vara som är motståndare
till obligatoriska socialforsäkringar med
inkomsttryggheten som ledstjärna. Regeringens politik har ju nämligen inte
alls rivit ner detta system. Tvärtom är
just en obligatorisk arbetslöshetsforsäkring på väg att ta form. Mycket talar
for att den på sikt far samma tak som
andra forsäkringar, nämligen 7,5 basbelopp dvs cirka 250 000 kronor i dagens
penningvärde.
Regeringens syfte hari stället varit att
forhindra att transfereringssystemen
genom sin utformning och omfattning
gröper ur den ekonomiska bas välfårdspolitiken vilar på. Sett i det perspektivet
är det mycket stora steg som har tagits
ochforberetts. Näravgifter ochformåner
knyts ihop i pensionssystemet kommer
t ex incitamenten for forvärvsarbete
kraftigt att stärkas genom att skattekilarna
sänks.
Vad socialdemokraterna konsekvent
forsummade under lång tid var samspelet
mellan välfårdspolitiken och den ekonomiska politiken. Deras syndaregister
under 80-talet var digert. Därmed blev
de själva ett hot mot de sociala värden
de sade sig vilja värna. Försvarar man en
sjukforsäkring som kan ge mer än 100
procent i kompensation och en arbetsskadeforsäkring som motverkar rehabilitering så riskerar man till sist att underminera välfårdssystemet i dess helhet.
Det behövdes en ny regering for att
genomfora en rad reformer socialdemokraterna tillfoljd avvaltaktiska hänsyn
och bindningar till LO var näst intill
oformögna att åstadkomma.
Ledstjärnan är enkelt uttryckt denna:
vi fårändrar medlen men slår vakt om
målen. En av de stora fårdelarna med
obligatoriska socialfårsäkringar, som
kompenserar människor får merparten
av ett inkomstbortfall vid exempelvis
sjukdom, äratt riskernasprids.Kostnaden
for forsäkringen blirinte högre for gamla
än for unga, inte värre for sjuka än får
friska. Försvaret for denna tanke finns
detingen somhelst anledningatt överlåta
till socialdemokraterna. Den är i hög
grad socialliberal.
En borgerlig regering som på en gång
forstår skapandets och tillväxtens drivSVE N SK TI OS KRI FT 413
krafter och- i ord och handling- visar ett Jag tror att regeringen står sig stark så
genuint socialt engagemang står sig alltså länge den håller dessa framstötar stången
stark i sak. Jag menar också att den har och istället driver arbetet vidare med att
goda chanser att klara konkurrensen med göra systemen mer forsäkringsmässiga
socialdemokraterna när valet väl närmar och därmed ekonomiskt stabilare. Den
sig. skulle stå sig svag om den gav socialParallellt med att de ekonomiska demokraterna tillfålleatt ta enideologisk
ljuspunkterna successivt blir flera kom- strid om socialforsäkringarnas grunder.
mer deras alternativ, eller rättare sagt
brist på alternativ, att granskas närmare
och mer hårdhänt. Ja eller nej
Principiell enighet
En viktig styrka for den borgerliga sidan
är att socialforsäkringarna inte orsakat
särskilt besvärliga diskussioner inom
regeringen. Enigheten om principerna
har varit stor. Däremot har en del
politiker utanfor regeringskretsen plä-
derat for mer grundläggande systemforändringar.
Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark foreslog t ex i en artikel i
Dagens Nyheter i början av året att
ersättningen skulle tas ner till minst 60
procent och taket skulle sänkas till brytpunkten for statlig inkomstskatt eller
därunder. Merfristående opinionsbildare
som Kjell-Olof Feldt och Anders Isaksson har gått ännu längre. Motiven växlar
dock från den ene debattören till den
andre. Feldt vill t ex ta bort formåner
och behålla avgifter dvs i praktiken höja
skatten. Andra arrfor mer ideologiska
argument.
Det är formidabla utmaningar som
kommer att möta varje svensk regering
under resten av 1990-talet.
EG-frågan är kanske den största. Till
socialdemokraternas allvarligaste svagheter hör att man som parti ännu inte
klarat av att ta ställning. Antingen står vi
snart infor uppgiften att fullborda
medlemskapsprocessen med att ta plats
vid de bord där besluten fattas. Det
öppnarbreda falt for politiska initiativ på
europeisk nivå, inte minst beträffande
miljövården. Eller också- men trots allt
mindre sannolikt – har svenska folket
sagt nej till EG. Då har vi en lång, brant
uppforsbacke framfor oss.
Under alla forhållanden måste budgetsaneringen drivas vidare.De politiska
och institutionella mekanismer som har
gett opportunismen ochkravmaskinerna
stort utrymme, särskilt när valrörelserna
närmat sig, måste bekämpas.
säkerhets- ochforsvarspolitiken måste
anpassas till den nya verklighet som
414 SVENSK TlDSKRlFT
börjartafonn ochsomsannoliktkonuner resultatet inte att man rycker undan
att kräva mindre av nationella forsvars- grundenfordemutan attmanlegitimerar
insatser och mer av medverkan deras agitation. Den tendensen såg vi
internationella fredsbevarande och redan innan ny demokrati hade fotts,
fredsskapande operationer.
Det mångkulturella samhälle vi nu
lever i ställer oss både infor spännande
möjligheter och nya, svåra avgöranden.
Mest oroande är ändå att de tendenser
till växande främligsfientlighet som
tidigare gjort sig märkbara ute i Europa
nu spritt sig även till Sverige. En
när socialdemokraterna fattade sitt
beryktade 13-december-beslut 1989.
Ändå är det två andra problemområden som konuner att dominera
människors bild av vad de politiska
partierna fonnår uträtta. Det ena är
jobben, det andra är vård och omsorg.
moskebrand, rasistvåld, attentat mot Fler innovatörer och entreprenörer
flyktingfOrläggningar är väsensfräm- Den socialdemokratiske idedebattören
mande for den tolerans och humanitet Jan Lindhagen skrev en gång på 80-talet
som är en vikig del av svensk tradition. att liberalismens styrka och socialismens
Likafullt ser vi nu detta omkring oss. svaghet är relationen till den skapande
Nyttflyktingmottagande
Rädsla for det okända kan inte mötas
genomfordömanden. Ökade kunskaper
ochbredare kontaktytor mellansvenskar
och invandrare är långt effektivare. Det
överdrivna omhändertagande som
präglatdelaravflyktingmottagandet och
de tendenser till kravlöshet som tidigare
kunnat skönjas har vi nu tagit itu med.
Invandrama själva har allt att vinna på att
så sker.
Men gentemotfrämlingsfientligheten
i dess olika skepnader får ingen tvekan
råda.Börjarmananpassaflykingpolitiken
till trycket från ny demokrati och
liknande krafter- i stället for till det som
humanitet och klokskap kräver – blir
människan. Här har Sverige nu flera
decenniers forsununelser att ta igen om
de hundratusentals nyajobb skall komma
fram som skall rädda oss från att fastna i
massarbetslöshet. Vi måste ha ett
företagarklimat, utbildningssystem,
kapitalmarknader och lånemekanismer
av sådant slag att vi får fram tillräckligt
många innovatörer och entreprenörer
och att de vågar satsa på framtiden.
Socialdemokraterna forsöker leva på
sintraditionellt starka trovärdigheti fråga
om arbetslösheten. Men nu handlar det
inte främst om att finna nya arbetsmarknadspolitiska mekanismer, även om
sådana är viktiga på kort sikt, utan om att
fåframflerforetagsomgerflerjobb. I ett
sådant läge står den som vill stimulera
SVENSK T!DSKRIFT 415
l
·l
r
företag- menvägrarstimuleraföretagare
-tomhänt.
Den andra frågan gäller utvecklingen
inom vård och omsorg. De valfrihetsreformer som har genomförts sedan
regeringsskriftet 1991 har utgjort ett
stort principiellt genombrott. Monopolen har äntligen raserats. För åtskilliga
människor hardet betyttviktiga positiva
förändringar i deras vardagsliv. Äntligen
får de chansen attväljasin egenhusläkare.
Ellerkanske en kristen skola åt sina barn.
Eller ett nystartat privat dagis. Eller- till
följd av handikappreformen för svårt
funktionshindrade – en personlig assistent.
Samtidigt måste vi vara på det klara
med att många andra människor främst
ser andra verkligheter omkring sig.
Kanske kraftigt minskad personaltäthet
på dagis i sin kommun. Eller försämrad
hem~änst för gamla och sjukliga föräldrar.
Detpågårvisserligenmångalöftesrika
förändringar i kommuner och landsting
som ger lika bra eller bättre service för
mindre pengar. Det mest slående är den
vårdgaranti som genomfördes 1992 och
som i stort sett utraderat de operationsköer som var ett så plågsamt inslag
i 80-talets sjukvårdskris. Husläkarna kan
ge likartade effekter – liksom ett
eventuellt införande av ett närbesläktat
system på tandvårdens område.
Men under knapphetens kalla stjärna
förekommer också nedskärningar och
kvalitetsförsämringar som inte låter sig
försvaras medsociala argument. Vi måste
vara beredda att säga det. De föräldrar
somärgenuintoroade överattstandarden
på deras barns dagis nått en oacceptabelt
låg nivå är föga hjälpta av att fl veta att
valfrihetsrevolutionen avskaffat lex
Pysslingen.
Stora skattesänkningar orealistiska
Det finns inga enkla recept somkan råda
bot på dessa problem – allra minst i
socialdemokraternas programskrifter. De
har ju motsatt sig en rad systemförändringar som höjer produktiviteten i
den offentliga verksamheten och för att
pengama räcker till mer.
Men det blir än viktigare att öppet
diskutera prioriteringar. Den som vill
kan naturligtvis önska sig stora skattesänkningar också – trots de krav budgetsaneringen och utvecklingen i kommunsektorn ställer. Men önsketänkande kommer det med all sannolikhet att
förbli.
Att berömma regeringen är en del av
mitt jobb. Men jag gör det med gott
samvete, när jag som liberal ser tillbaka
på de gånga tvååren. Regeringen ärvärd
en egen majoritet i riksdagen. För dagen
må det låta optimistiskt. Men låt oss
spänna bågen högt.
416 SVEN SK TI DS KR IFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism