Print Friendly

Sonja Rembo; Fackliga aktiviteter på försäkringsområdet

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SONJA REMBO:
Fackliga aktiviteter på försäkringsområdet ·!
De fackliga organisationerna har i allt
större utsträckning börjat teckna obligatoriska kollektiva försäkringar som
täcker områden som inte har någon anknytning till arbetet eller arbetsplatsen.
Tidigare begränsade man sig till personförsäkringar men nu är olika typer av
sakförsäkringar aktuella. Ett sådant system medför rimliga konsekvenser. Anslutningen till kollektiva försäkringar
måste vara frivillig och ske aktivt.
Riksdagsledamoten Sonja Rembo är
ledamot av socialförsäkringsutskottet.
De fackliga organisationerna visade tidigt intresse för att genom försäkringar
garantera medlemmarna en viss grundtrygghet mot inkomstbortfall. Efter hand
som de allmänna försäkringssystemen
byggts upp har de fackliga försäkringarna emellertid mist sin ursprungliga betydelse. De har i stället övergått i andra
typer av försäkringar. Tidigare sjuk- och
olycksfallsförsäkringar har övergått till
att bli försäkringar mot olycksfall på fritid för att nämna ett exempel.
På senare år har fackliga organisationer visat ett växande intresse för att bygga ut systemet med fackliga försäkringar
och det har börjat uppstå en flora av
försäkringar för alla livets skiften.
Utöver arbetslöshetsförsäkringen har
avtalsvägen de s k AMF-försäkringarna
tillkommit. De kompletterar det lagstadgade skyddsnätet med tilläggsförsäkringar för sjukdom, arbetsskada, tilläggspension, gruppliv och avgångsbidrag.
Premierna för dessa försäkringar betalas av arbetsgivarna som en procentsats
på lönesumman och tas således av tillgängligt utrymme för löneökningar. För
att förvalta AMF-försäkringarna har bildats särskilda försäkringsbolag. De har
således undandragits den sedvanliga försäkringsmarknaden.
Härutöver har fackliga organisationer
i ökande utsträckning börjat teckna obligatoriska, kollektiva försäkringar som
täcker in områden som inte har någon
anknytning till arbetet eller arbetsplatsen.
Under den förföriska beteckningen
trygghetsförsäkring försäkrar LO-förbund sina medlemmar mot olycksfall på
fritiden. En stor del av förbunden har
också grupplivförsäkringar.
l
;
l
; :
428
Hittills har de fackliga ambitionerna
begränsats till personförsäkringsområ-
det, men på senare tid har också sakförsäkringar blivit aktuella. Elektrikerförbundet blev först med sin hemförsäkring. Flera förbund överväger hemförsäkring, men också motorfordonsförsäkring är aktuell .
Medlemmar inom Elektrikerförbundet
reagerade mot det kollektiva obligatoriet
och saken prövas för närvarande i domstol.
På tjänstemannaområdet är de försäkringar som inte ingår i AMF med ett par
undantag fortfarande frivilliga. sakförsäkringar har ännu inte beslutats.
Det finns emellertid också inom tjänstemannaförbunden intresse för en utvidgning av försäkringsaktiviteterna.
Inom Svenska Industritjänstemannaförbundet har gjorts en utredning som utmynnar i ett förslag till obligatoriska,
kollektiva försäkringar omfattande
gruppliv, fritidsförsäkring och hemförsäkring, den senare dock med reservationsrätt.
Är det då inte bra att facket söljer för
medlemmarnas trygghet i vått och torrt
och genom kollektiva försäkringar medverkar till enhetlighet och lägre premier?
Kollektiva försäkringar har funnits
mycket länge och kan många gånger erbjuda lämpliga lösningar för grupper av
människor med ett likartat försäkringsbehov. Ett krav måste emellertid vara att
anslutningen till kollektivet är fullt frivilligt och sker aktivt.
Den utveckling som nu äger rum mot
en kraftig ökning av obligatoriska, kollektiva försäkringar utan reservationsrätt i de fackliga organisationernas regi
ger emellertid upphov till betänkligheter
av många skäl.
De fackliga organisationerna har i realiteten en monopolställning. Inom främst
LO, men också inom stora delar av TCO
är fackligt medlemskap i praktiken obligatoriskt. En enskild anställd har inga
möjligheter att välja förbund. En anställd
kan i allmänhet heller inte välja att stå
utanför facket, eftersom det kan ha allvarliga negativa konsekvenser för
dennes möjligheter att få arbete. Detta
ställer givetvis mycket stora krav på organisationernas sätt att arbeta och på att
minoritetsintressen skyddas.
Enda sättet att slippa att bli för·
säkrad är att gå ur facket.
Mot denna bakgrund är det nödvän-l
digt att de fackliga organisationernas
verksamhet begränsas till ett syfte som
kan omfattas av alla medlemmar, näml~
gen att ta tillvara medlemmarnas intres·
sen i egenskap av anställda. Detta får då
inte ges en så vid tolkning att praktiskt
taget alla mänskliga aktiviteter faller in
under detta begrepp.
De kollektiva försäkringar som nu är
aktuella är obligatoriska. Någon ut·
trädes- eller reservationsrätt för medlemmarna finns inte. Enda sättet att slippa bli försäkrad är att gå ur facket. Även
om valje facklig medlem äger rätt att
lämna en facklig organisation (det finns
domstolsbeslut på det) , är det självfallet
orimligt att tänka sig en så drastisk åtgärd bara för att slippa ifrån en försäkring.
Risker vid datasamkörning
Elektrikerförbundets hemförsäkring förutsätter samkörning på data av förbundets medlemsregister med Folksams register över hemförsäkringskunder. Datainspektionen krävde att valje medlem
skulle ge sitt tillstånd till sådan samkörning, men beslutet överklagades och regeringen ansåg att det räckte att medlemmarna fick en möjlighet att anmäla om de
inte ville omfattas av försäkringen. Datainspektionen slår vakt om integriteten
och kräver besked från valje enskild
medlem. Metallindustriarbetarförbundet
har begärt tillstånd att samköra sitt medlemsregister med Folksams register över
bilförsäkringskunder.
Skulle fackliga försäkringar få en stor
omfattning och spridas till fler områden ,
riskerar man genom en omfattande datasamkörning av medlemsregistren med
ett försäkringsbolags kundregister att få
en mer eller mindre fullständig kartläggning av fackliga medlemmars familjeförhållanden och förmögenhetsställning.
Givetvis skall sådan datasamkörning inte
få förekomma utan den enskildes uttryckliga tillstånd.
Orimliga konsekvenser
Premierna betalas i allmänhet som en del
av medlemsavgiften, men även andra
finansieringsformer förekommer. Må-
larna har tänkt sig att använda räntan på
semesterkassan. Också Elektrikerförbundet använder medel som är avsedda
för andra ändamål. Önskesituationen är
emellertid att alla försäkringspremier betalas av arbetsgivarna, dvs tas direkt
från tillgängligt löneutrymme. Medlemmarna förlorar till slut helt kontrollen
429
över vad fackföreningsavgiften egentligen används till respektive kontrollen
över löneutvecklingen. Facket har redan
i förväg intecknat en växande del av
medlemmarnas konsumtion.
Skulle försäkringarna få en mer utbredd omfattning, finns givetvis en risk
på sakförsäkringsområdet att flera medlemmar i en och samma familj är dubbelförsäkrade.
Det kommer inte att finnas något intresse att försöka påverka premienivån
genom att iaktta varsamhet och ta eget
ansvar, eftersom den enskilde inte ser
något samband mellan premier och skadefrekvens. Likaså förlorar medlemmen
möjligheten att välja mellan olika försäkringskonstruktioner.
Vanliga försäkringsekonomiska regler
sätts ur spel. Riskbedömningen påverkas
inte av de många gånger avsevärda skillnader som föreligger mellan olika individer. Detta ligger visserligen i den kollektiva försäkringens natur, men man kan
fråga sig om konsekvenserna blir rimliga, då det är fråga om så stora kollektiv
med en så heterogen sammansättning
som då det är fråga om fackliga organisationer som täcker hela landet, alla olika
boendeformer och åldrar för att bara
nämna några faktorer. Det kan komma
att uppfattas som klart orättvist att t ex
en inbrottsförsäkring kostar lika mycket
i glesbygd som i storstad.
Snedvridning av försäkringsmarknaden
Genom att något anbudsförfarande inte
tycks förekomma – med en naturlags
bundenhet tecknas dessa försäkringar i
Folksam – snedvrids hela försäkringsmarknaden. Man kan lätt föreställa sig
430
en situation, där samtliga fackliga organisationer kollektivt och obligatoriskt
täckt sina medlemmars normala försäkringsbehov i Folksam och AMF. Den
kvarstående minoritet av befolkningen
som står utanför arbetsmarknaden –
ungdomar, företagare, vissa pensionä-
rer, handikappade – skulle då få mycket
stora svårigheter att försäkra sig till rimliga kostnader. I likhet med andra monopol skulle också detta leda till stagnerad
produktutveckling, byråkrati och höga
kostnader för den enskilde.
Även om utvecklingen inte skulle gå
så långt, inger det allvarliga farhågor att
en så stor del av försäkringsmarknaden
som det här är fråga om undandras sedvanliga konkurrensvillkor.
En besynnerlighet i sammanhanget är
att kollektiva försäkringar tecknade av
fackliga organisationer inte omfattas av
konsumentförsäkringslagen.
Av allt att döma strävar de fackliga
organisationerna efter att samla försäkringarna i försäkringsinstitutioner i vilka
de försäkrade, dvs facket, har ”ett avgö-
rande inflytande”. Större delen av befolkningens försäkringsinnehav skulle
således förvaltas enligt fackliga principer
i stället för sedvanliga försäkringsekonomiska. Tänker man sig ett komplement
till löntagarfonderna?
Med en naturlags bundenhet
tecknas dessaförsäkringar i Folk·
sam.
De fackliga organisationernas monopolställning och det krav som i realiteten
föreligger på obligatoriskt medlemskap
försätter medlemmarna i en stark beroendeställning. Då kan det inte accepteras att medlemmarna binds i obligatoriska, kollektiva försäkringsarrangemang
som faller utanför de fackliga organisationernas naturliga verksamhetsområde
och som medför ingrepp i den enskildes
integritet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner