Print Friendly

Småborgerlighetens diktatur

Av Simon O. Pettersson | 4 februari 2011

Joska Pintschovius
Die Diktatur der Kleinbürger – Der Lange Weg in die Deutsche Mitte
Osburg Verlag 2008

Man brukar hävda att de politiska partierna i Sverige rör sig emot mitten. Tendensen är liknande på många håll i Europa. Det finns olika sätt att förklara fenomenet: en statsvetenskaplig förklaring är det så kallade medianväljarteoremet. Problemet är, som med många statsvetenskapliga förklaringar, att modellen är ahistorisk och rationalistisk – den förklarar inte hur eller varför detta förändrats.

Den tyske, och i sitt hemland allmänt bekante, socialhistorikern och etnologen Joska Pintschovius har i Die Diktatur der Kleinbürger – Der Lange Weg in die Deutsche Mitte (Småborgarnas diktatur – den långa vägen in till den tyska mitten) anlagt ett radikalt annorlunda perspektiv. Pintschovius söker istället förklaringen i småborgerlighetens utveckling och erövring av samhället. För att kamma hem poängen tecknar han med bred pensel en tysk mentalitetshistoria ända från medeltiden till nutid.

Greppet, att subjektivt och underhållande teckna en bild av historien i syfte att diskutera vår samtid, känner vi från vissa anglosaxiska författare som Paul Johnson, och – kanske i efterföljd – vår egen Anders Edwardsson. Till den anglosaxiska dygden att skriva tillgängligt fogas också traditionellt tyska dygder, som djupsinne och lärdom. Helt fri från lättsinne är emellertid inte denna bok; man kunde exempelvis önska ett ordentligt referenssystem. En annan punkt att kritisera är formatet: över 700 sidor mäter boken. Det är naturligt att översikter av detta slag innehåller mycket gammal skåpmat. Här har det emellertid blivit litet väl mycket av den varan; en viss bantning efter Arthur Quiller-Couchs gamla recept – kill your darlings! – hade nog boken mått bra av.

Bokens brister skall emellertid inte skymma dess förtjänster. Den lyckas med sin sammanpressade stil gestalta de centrala trenderna i tysk mentalitetshistoria, enkannerligen med avseende på småborgerlighetens utveckling. Småborgerlighetens ursprung sökes i medeltidens ståndshierarki och de speciella värderingar som där utvecklades. Här utvecklades inte minst det som kunde betecknas som småborgerlighetens kardinalsynd: avundsjukan. Pintschovius fäster här särskilt avseende vid skråväsendet, som han betecknar som organiserad avundsjuka.

Vidare beskrivs den tidigmoderna tiden, vilken betraktas som småborgerlighetens kamptid. Tiden präglades av försök till socialt uppåtstigande, inte minst genom det alltmer omfattande universitetsväsendet. Pintschovius menar emellertid att värderingarna inte väsentligt förändras. Ett roligt exempel på en uppkomling som finns i boken är berättelsen om, med det på våra bredgrader något ekivokt klingande namnet, Martin Luder. (Först efter två stavningsförändringar fick namnet den form som vi idag känner). Reformatorn var i perioder så utfattig att han kringvandrande sjungande fick tigga pengar från bättre bemedlade för att finansiera sin utbildning. Inte ens litteraturens heroer undgår författarens kritiska blick. En av världshistoriens mest berömda litterära fejder, som hade sitt ursprung i Goethe och Schillers publicering av hätska angrepp på samtidens litterära värld under rubriken Xenien, reduceras till ett utslag av småborgerlig avund och grälsjuka.

Moderniteten betraktas såsom småborgerlighetens genombrottstid – ett genombrott som inte minst visar sig i den framväxande nationalismen. Till alla teorier om nationalismens uppkomst och betydelse gives här en ytterligare: nationalismen var ett sätt att ge den historielösa småborgerligheten en historia som den inte hade. Till och med den framväxande arbetarrörelsens profiler, såsom Ferdinand Lasalle eller August Bebel, betraktas såsom småborgare, och visst måste man ge Pintschovius rätt härvidlag: vad hade egentligen dessa män gemensamt med den arbetarklass de sade sig representera?

Det verkliga maktövertagandet sammanfaller emellertid med Weimarrepublikens inträde och den gamla ordningens undergång, och det därmed sammanfallande slutet på den gamla aristokratins makt. Nationalsocialismens funktion är förstås här också annorlunda än man kanske är van vid. Nationalsocialismen är här en ideologi syftande till uppfyllande av småborgerliga drömmar; den förmenta arbetarfokusen avfärdas med uppgifter om NSDAP:s sammansättning.

Under efterkrigstiden blir småborgerligheten så dominerande att Pintschovius finner det befogat att tala om en småborgerlighetens diktatur, vilket förklarar valet av titel. Det indirekta valsystem, med lokala valkretsar, som då infördes gjorde att småborgerskapets hjältar, som gjort insatser på det lokala planet, valdes till förbundsdagen, vilken helt kom att domineras av desamma. Det politiska och samhälleliga livet har sedan i allt högre grad formerats kring den nya mitten; en politik som utgår från småborgerskapets värderingar och sätter deras behov i centrum. Det överordnade värdet är tidsandan, eller om man så vill modet. Den som inte anpassar sig efter det har inga möjligheter att vinna väljarnas gunst. Några högre värden eller ideal kan aldrig komma på tal.

Perspektivet är förstås tyskt, men den svenska utvecklingen uppvisar hög grad av parallellitet, i synnerhet i nyare tid. Huvudtesen, att politikens nya mitt beror på kultur- och mentalitetsutvecklingen, visas övertygande med talrika exempel. Man kan ha synpunkter på mycket: Pintschovius väjer gärna för komplikationer och gör därmed historien rakare och enklare än vad den i själva fallet är. Emellertid har han placerat förståelsehorisonten precis rätt. Den nuvarande situationen kan inte förklaras utifrån rationalistiska processer med utgångspunkt i idealtypiska situationer.

Insikten, att den nuvarande politiska situationen inte beror på småskuret taktiserande, kan emellertid vara svår att bära. Det innebär att förklaringen måste sökas djupare, i den moderna västerländska kulturens problem, och kanske också att man måste våga ifrågasätta sina egna värderingar och livsval.

Simon O. Pettersson är fil. stud. med poäng i bl. a. grekiska och litteraturvetenskap. F.d. redaktör för Tidskriften Heimdal. Tillfälligtvis boende i Freiburg.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner